Sex frågor till Lena Ebervall och Per E. Samuelson Gåtan Jane Horney är tidlöst intressant

Varför ville ni skriva just den här boken?

– Vi skriver romaner med verklighetsbakgrund från svenska folkhemstiden. Det ska vara spännande historier, med någon typ av rättsövergrepp eller maktövergrepp.

Varför är Jane Horney intressant i dag?

– Gåtan Jane Horney är på något sätt tidlöst intressant. Någon kritiker jämförde den med gåtan Raoul Wallenberg, med den skillnaden att om Horney har det skrivits så fruktansvärt mycket lögner och historieförfalskning, och hon har svartmålats på ett sätt som ingen försvunnen (mördad) man någonsin utsatts för. Det är därför också en viktig kvinnohistoria. Hon kallades för ”luder” och ”erotoman” av de mäktiga herrar som ville begrava hennes historia. Vilken man skulle utsättas för något sådant? I skenet av metoo får svartmålningen en extra dimension. Det handlar också om ett bortglömt maktövergrepp.

Har ni hittat något nytt om Jane Horney under er research?

– Ja, verkligen! Här finns en klar och tydlig mörkläggning som en person gjorde för att rädda sitt skinn, och den har vi hittat i bland annat ett svårtillgängligt arkiv. Mörkläggningen backades upp av ett helt land.

Varför har man tystat ned händelserna så länge, tror ni?

– Det är nog så att den här historien var mycket pinsam och obehaglig för danskarna efter andra världskrigets slut, och man gick ut hårt för att smutskasta Jane och skydda en mäktig och populär person, som blandat in den danska motståndsrörelsen. Motståndsrörelsen i Danmark (liksom i alla länder) är hjältar, och glorian får inte hamna på sned. Sedan svenska regeringen beslutat sig för att lägga locket på, blev det omöjligt för makthavarna att backa och ge henne offentlig upprättelse. 

Vilken är er drivkraft när ni väljer ämnen? Har det varit samma drivkraft för alla era böcker?

– Ja, absolut! Vi vill skildra komplicerade – ofta rättsliga –  förhållanden på ett underhållande sätt, som ett slags folkbildning. Vanliga hederliga människor förstår inte riktigt hur illa det kan gå i maktens korridorer. På ett eller annat sätt handlar alla romanerna om vänskapskorruption och maktövergrepp på enskilda medborgare.

Vilken betydelse har er bakgrund som advokater när ni förbereder och skriver den här typen av böcker?

– Det har all betydelse! Vi hade aldrig kunnat skriva de här historierna om vi inte hade varit jurister! Och absolut inte kunnat göra research. Per är en mycket erfaren försvarsadvokat och Lena doktor i processrätt. Utan de kunskaperna hade vi kanske nöjt oss med att bara begära ut en dom och läsa den. Så gör nog många som skriver skönlitteratur om rättsliga skeenden. Vi vet att vi måste gräva mycket, mycket djupare, gå till förhörsprotokoll och originalhandlingar. En dom är inte en beskrivning av den objektiva sanningen.