search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

”Finner mig inte i att medverka i ett skådespel”

Advokat Henrik Stolare har fått nog av Migrationsverkets ständiga prutningar av ersättningen till offentliga biträden och avregistrerar sig från Migrationsverkets lista. Verkets inställning till biträdesuppdraget är inte förenlig med advokatetiken, anser Stolare. 

”Jag finner mig inte längre i att medverka i ett skådespel där vi förväntas utföra ett fullgott arbete men inte ges förutsättningar att göra det” skriver Henrik Stolare i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet den 15 september.

I artikeln pekar Stolare på hur Migrationsverket ständigt skär ner på ersättningen för biträdesupppdragen. Till skillnad från tidigare redovisar numera Migrations­verket tydligt varför de skär ner ersättningen och vilka arbetsmoment som myndigheten anser inte behövts i uppdraget. Bland annat kan ett biträde, enligt Stolares erfarenhet, inte räkna med att få ersättning för en fullständig ­genomgång med klienten om klientens asylskäl, innan Migrationsverket genomfört sin utredning.

Henrik Stolare tror att Migrationsverkets njugga inställning i ersättningsfrågan till stor del förklaras av bristande förståelse för biträdets roll och funktion, i kombination med en övertro på myndighetens egen förmåga att tillvarata den enskildes intressen.

– Det är en självklarhet att rättssäkerheten påverkas av att biträden förutsätts lägga ned arbete utan att få ersättning för det, säger Henrik Stolare, som har fått många reaktioner från advokatkolleger på sitt debattinlägg.

– I princip alla har delat min frustration över problematiken. Flera har förklarat att de, som jag, valt att sluta arbeta med den här sortens ärenden, berättar Stolare.

Advokat Sait Umdi, som arbetar mycket med asyljuridik och dessutom sitter i Advokatsamfundets styrelse, instämmer med Henrik Stolare i att det finns allvarliga problem med Migrationsverkets reducering av ersättning till biträden i asylärenden.

– I dag kan ett biträde dessvärre inte räkna med att få yrkad ersättning beviljad för samtliga åtgärder som biträdet bedömer faller inom ramen för uppdraget, säger han.

Sait Umdi pekar på flera anmärkningsvärda ersättningsbeslut. Bland andra nekades ett biträde ersättning för utlägg avseende tolk på plats, eftersom biträdet borde ha använt sig av telefontolk, enligt reduceringsbeslutet.

– Det är också anmärkningsvärt att ett biträde inte anses ha rätt till ersättning för genomgång av landinformation, fortsätter Sait Umdi.

Migrationsverkets inställning har också fått biträdena att självmant börja reducera sina yrkanden, utifrån erfarenheterna av vad Migrationsverket beviljar ersättning för, påpekar Umdi.

– Detta i sig är djupt problematiskt. En advokat får dock inte åsidosätta det advokatetiska regelverket även om man som biträde riskerar att inte få full ersättning för nedlagt arbete. På sikt kan det dock skapa allvarliga problem på så sätt att advokater med särskild kompetens inom asylrätt väljer att inte åta sig uppdrag inom rättsområdet, fastslår Sait Umdi.

Henrik Stolare har alltså nu valt att göra just detta och lämna asylrätten. Men Sait Umdi överväger inte att följa hans exempel, eftersom det i förlängningen drabbar de asylsökande om advokater, som specialiserat sig inom asylrätt, lämnar området. Frågan om ersättningen till offentliga biträden behöver dock diskuteras vidare, menar Umdi. Här har Advokatsamfundet en viktig roll att spela.

– Advokatsamfundet behöver få in synpunkter från advokater för att utreda hur tillämpningen skiljer sig åt inom Migrationsverket. Därefter borde frågan lyftas med Migrationsverket, säger Sait Umdi.

Annons
Annons
Annons