search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Beredning pågår av uppskattade förslag

Stigande antal vårdnadstvister och brist på barnperspektiv fick regeringen att tillsätta en utredning. Betänkandet, med flera förslag för att stärka medlingens roll, kom för över tre år sedan. Men ännu har inga förslag kommit från regeringen.

I februari 2017 överlämnade utredaren Monica Felding, chefsrådman vid Malmö tingsrätt och ansvarig för 2014 års vårdnadsutredning, sina förslag till justitieminister Morgan Johansson.

Utredningens uppdrag var att utvärdera 2006 års vårdnadsreform och undersöka om syftet med reformen – att stärka barnrättsperspektivet – hade uppnåtts. En annan huvuduppgift var att kartlägga och försöka förstå den kraftiga ökningen av antalet vårdnadstvister vid domstolarna.

Utredningen undersökte olika sätt att styra konflikter om vårdnad, boende och umgänge bort från domstolarna och till andra konfliktlösningsformer, däribland medling. Slutsatserna om medling var bland annat att medlingen var svår att kartlägga, men att medlarens kompetens var avgörande för att medlingen skulle lyckas.

Utredningen lämnade också en rad förslag för att stärka medlingens roll i vårdnadstvister, bland annat att barn i vårdnadstvister skulle kunna höras utan vårdnadshavarnas tillstånd och att obligatoriska kompetenskrav för medlare skulle införas.

Ännu inga förslag

Remissinstanserna var genomgående positiva till förslagen om att säkra medlarnas kompetens. Vissa barnrättsorganisationer, däribland Rädda barnen, var dock mer negativa till medling, och förordade i stället att barnen skulle få egna ombud i vårdnadstvister.

Advokatsamfundet ville, förutom kvalitetssäkring av medlare, också se sekretess för medlingssituationen, inklusive vittnes- och frågeförbud. Samfundet delade enligt remissvaret utredarnas ambivalens inför att införa ett frågeförbud, men stannade här till skillnad från utredningen för att medlare inte skulle kunna höras inför rätta.

Advokatsamfundets menade att ”möjligheten att hitta en förlikning för barnets bästa inte får riskeras genom att föräldrarna oroas över att uppgifter kan användas mot dem om de motsätter sig medling.” Undantag borde dock göras för anmälnings- och uppgiftsskyldigheten för medlaren enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Tre och ett halvt år har nu gått sedan utredningen kom, men hittills har inga förslag om medling kommit från regeringen. Justitiedepartementet meddelar via e-post att utredningen för närvarande bereds i departementet, och att en lagrådsremiss planeras. Någon tidpunkt för detta är ännu inte klar.

Lovar lagändring

Justitiedepartementet har också fått frågan om att låta medlare omfattas av rättshjälpen. Departementet skriver där att man vid en tidigare översyn gjort bedömningen ”att det inte fanns anledning eller ekonomiskt utrymme att låta staten stå för kostnaden för medling utöver vad som för närvarande kan ersättas inom ramen för rättshjälpen (prop. 2010/11:128 s. 31)”. För närvarande pågår inget arbete i denna fråga.

På ett område har det dock kommit besked från regeringen. Efter Ekots avslöjanden om att barns röster inte blir hörda i vårdnadstvister gick justitieministern snabbt ut och lovade en lagändring så att inte föräldrar ska kunna hindra barn att uttala sig i vårdnadsutredningar. 

Utredningens förslag om medling

  • Inför ett obligatoriskt informationssamtal inom socialtjänsten, innan föräldrarna kan gå vidare med sin tvist till domstolen.
  • Inför obligatoriska kompetenskrav för medlare, där barnkompetens (inklusive kunskap om samtal med barn) är central.
  • Inför sekretess utan skadeprövning för medlare.
  • Inget frågeförbud för medlare bör införas, av hänsyn till barnets bästa (att jämföra med dispositiva tvister, där det finns ett frågeförbud). Utredningen var dock ambivalent i frågan.
  • Barnets rätt till information och att få komma till tals stärks och görs oberoende av vårdnadshavarens inställning. l Medlare ska omfattas av anmälningsskyldigheten 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Utredningens slutsatser om medling

  • Stora variationer i hur mycket medling används, men generellt används det i alltför få fall.
  • Medlare utses i olika skeden av processen, och dessa får sällan riktlinjer från domstolen. l Medling är tämligen kostsamt.
  • Svårt att veta hur bra medlingen fungerar, men tydligt att den viktigaste framgångsfaktorn är medlarens kompetens.

Ulrika Öster

Annons
Annons
Annons