Arbetsrätt i förändring Stormvarning på politiserat rättsområde

Arbetsrätt har funnits som ett arbetsområde på de affärsjuridiska byråerna under mycket lång tid, men har i viss mån levt i skymundan trots att det ses som viktigt. 

Just nu är dock området högaktuellt. Coronapandemins kraftiga påverkan på företag och arbetsmarknad, i kombination med olika statliga stödåtgärder, har skapat mängder av nya juridiska frågor. Samtidigt har en statlig utredning fördjupat sig i arbetsmarknadens regelverk. 

Utredningen, som presenterades i slutet av maj, har i sin tur satt fart på den politiska debatten. Regeringen uppmanas ömsom att slänga utredningen i papperskorgen och ömsom att gå längre än utredarens förslag. Förslaget har satt ny press på arbetsmarknadens parter att hitta avtal och skapat spänningar mellan regeringen och de så kallade samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna.

För advokatbyråerna har coronapandemin lett till en störtflod av frågor om arbetsrätt.  

– Först handlade klientfrågorna om själva pandemin, sjukdomsoro och behov av skyddsåtgärder. Sedan utvecklade det sig snabbt till att handla om stöd vid korttidsarbete, vilket innebär att arbetsgivare kan låta personalen gå ner i arbetstid och få stor del av den mellanliggande lönekostnaden betald av staten. Det är en delvis komplicerad lagstiftning som vi snabbt behövde veta allt om. Nu är arbetsgivarna oroliga över företagets långsiktiga överlevnad och behöver stöd i att eventuellt behöva omorganisera eller säga upp, berättar Åsa Erlandsson, advokat och delägare, Setterwalls.

Corona väcker frågor

Flera av de intervjuade advokaterna beskriver det som bitvis svårt att tillämpa de nya regelverken, klienterna har ibland fått höra ”det här gäller i dag, men vi får uppdatera om det kommer nya besked om tolkningar”. Samtidigt beskrivs Tillväxtverket som mycket tillmötesgående och snabba i att bistå med förtydliganden, och det finns förståelse för att den nya lagstiftningen har arbetats fram i stor hast.

– En slutsats är att man förstår hur viktigt det är att ny lagstiftning utarbetas grundligt, vilket noggrant och bra arbete som görs. Måste ändringar i lagstiftningen tas fram så snabbt som nu blir det lätt en del otydligheter eller luckor. Det visar att maskineriet i den vanliga lagstiftningsprocessen fyller sin funktion, säger Jenny Hellberg, advokat och delägare, Elmzell.

Advokatbyråerna var snabba med att sprida information och ge stöd till arbetsgivare när coronakrisen aktualiserade nya frågeställningar. Flera byråer har också skapat särskilda erbjudanden med anledning av corona, och vissa engagerar sig pro bono. Det märks att klienterna uppskattar detta, många besöker exempelvis nyinrättade informationssidor och prenumererar på nyhetsbrev.

Coronakrisens arbetsrättsliga efterspel kommer sannolikt främst att märkas i ett ökat antal ärenden som rör lagen om anställningsskydd, exempelvis huruvida uppsägningar har hanterats korrekt med hänsyn till turordningsreglerna.

– Även om vi ser stor påverkan hos företagen har inte verksamheterna avstannat helt i Sverige på samma sätt som i andra länder. Men de internationella företag jag arbetar med har mer omfattande konsekvenser i andra länder som leder till att de måste genomföra omorganisationer och verkställa uppsägningar även i Sverige. En intressant aspekt som framkommer i mitt internationella nätverk är också att det ofta är mindre administrativt krångligt och tar kortare tid i Sverige att säga upp på grund av arbetsbrist jämfört med i många andra länder, säger Jenny Hellberg.

– Corona aktualiserar också frågor om distansarbete, och jag tror att detta kommer att vara vanligare även när pandemin har lagt sig eftersom många, både arbetsgivare och arbetstagare, har upptäckt att det fungerar bra. Kanske blir det en diskussion kring om det rentav skulle kunna vara en rättighet för arbetstagare att delvis få arbeta hemifrån? Att jobba hemma ger dock upphov till integritetsfrågeställningar, samt frågor kring arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och utövande av arbetsledningsrätten, säger Charlotte Forssander, advokat och delägare, Vinge.

Ständigt aktuella frågor

LO-TCO Rättsskydd är Sveriges enda fackligt ägda juridiska bolag som är specialiserat på att driva arbetsrättsliga domstolsprocesser. Dan Holke, vd och chefsjurist till den 1 augusti 2020, berättar att det redan har inletts undersökningar i mål som handlar om vårdpersonal som har insjuknat i covid-19, sannolikt smittade på arbetsplatsen.

– Det är svårt att säga vad det kommer att leda till, det kan vara svårt att peka ut vem som är ansvarig. Det är också så att en industri kan stängas ner om nödvändig skyddsutrustning saknas, det kan inte vården. Inom vården handlar det om att antingen låta patienten dö eller att utsätta personalen för viss risk – det är svåra avvägningar. Men det är självklart oacceptabelt att inte ha haft tillräcklig skyddsutrustning i beredskap. Ett sätt att se på saken är att regeringar de senaste 25 åren ansvarar för att ha avskaffat beredskapslagren, säger Dan Holke.

Det är naturligt att mycket just nu kretsar kring att hantera coronapandemins effekter. Till vardags handlar de arbetsrättsliga frågor som kommer till byråerna i första hand om LAS och MBL, lönetvister, företagshemlighetsmål samt i viss utsträckning diskriminering.

– Just nu är det många arbetsbristsuppsägningar, och det kommer att bli fler. Med det följer säkert tvister om ”tillräckliga kvalifikationer” och turordningsregler. I vanliga fall kan du skaffa ett nytt jobb om du blir av med ett, men inte nu på grund av den coronarelaterade krisen. Det gör att man som arbetstagare klamrar sig fast och inte är lika beredd att köpa uppgörelser, säger Åsa Erlandsson.

Charlotte Forssander påpekar att arbetsrätt innehåller mycket känslor, det är nästan alltid mänskliga relationer som står i fokus i ärendena. Många arbetsgivare tycker att det är obehagligt att ifrågasättas för hur de hanterar sin personal. Det kan göra att de går med på uppgörelser som inte alltid är juridiskt motiverade, för att undvika att behöva hantera saken i domstol.

Omdebatterat område

Arbetsrätten är i hög grad ett politiserat område, där starka åsikter råder om vilka förändringar som behövs – eller inte behövs – när det gäller exempelvis anställningstrygghet respektive möjlighet att säga upp personal. Som en del av januariöverenskommelsen överlämnades i månadsskiftet maj–juni en utredning med förslag på nya arbetsrättsliga regler. Utredaren, justitierådet Gudmund Toijer, vill bland annat ge större frihet för arbetsgivare att bestämma över uppsägningar. 

– Det anförs problem med att förnya och föryngra personalstyrkan, men vad har du för anställningstrygghet om turordningsregeln försvinner? Då blir fast anställning en chimär, som ger mindre trygghet än vid en tidsbestämd visstidsanställning då du vet att du har jobb exempelvis i två år. Det är paradoxalt om visstid blir tryggare än fast anställning, om arbetsgivaren vill byta ut någon som jobbat 40 år mot någon som kommer in ny och är mindre benägen att ställa krav, säger Anders Karlsson, advokat och delägare, Axelsson & Karlsson.

Samtidigt som politiker och arbetsmarknadsparter har starka åsikter om rättsområdet präglas mycket av den praktiska juridiken av Sveriges starka tradition av partssamarbete och pragmatiska lösningar, där enskilda får hjälp av sina fackförbund i kontakten med arbetsgivaren. Många juridiska tvistefrågor löses också genom förlikning snarare än konflikt. Traditionen märks också i att arbetsmarknadens parter har representanter i Arbetsdomstolen.

– Nästan alla tvister i arbetslivet görs upp vid förhandlingsbordet, om inte lokalt så i central förhandling. Om man fortfarande inte är överens går det till domstol, men även där når man ofta uppgörelse innan dom. Det är bra att nästan alla tvister blir lösta genom förhandlingar. Det går fortare, blir billigare och inte minst, man ska umgås dagen efter också i arbetslivet. Därför är det viktigt att kunna träffa en överenskommelse och gå vidare, säger Dan Holke.

Klienterna hos advokatbyråer är främst arbetsgivare, alltså företag, myndigheter och organisationer. Ett viktigt skäl till detta är att rättsskyddet i hemförsäkringen normalt inte täcker arbetsrättsliga tvister. Inkomsttaket i den allmänna rättshjälpen gör att även den vägen blir inaktuell för många, dessutom täcks där inte heller motpartens rättegångskostnader vid en förlust. Åter­igen spelar fackets starka ställning stor roll: Arbetstagare förutsätts vända sig till facket om de behöver hjälp. I de fallen är det normalt fackets jurister som bistår, och facket som står för samtliga kostnader med koppling till rättsprocessen. Arbetstagare som inte är med i facket har sällan råd att driva sina tvister till domstol – i de fallen ska tvisten dessutom upp i tingsrätten först, för att sedan eventuellt efter prövningstillstånd gå vidare till Arbetsdomstolen.

Även Diskrimineringsombudsmannen har en roll i arbetsrätten, eftersom mycket av diskrimineringsrätten ligger däri. Ett exempel är det så kallade handskakningsmålet, där Arbetsdomstolen fann att en kvinnlig tolk hade diskriminerats då hon vägrades anställning efter att ha avböjt att ta den manlige chefen i hand. 

Mötet med motparten

Samtliga intervjuade advokater uttrycker respekt för motpartens rättsliga biträde, oavsett om det är en advokat ansluten till samfundet eller en jurist som företräder ett fackförbund eller en arbetsgivarorganisation. Dessa biträden beskrivs genomgående som skickliga och yrkeskunniga, och parternas bemötande och samspel i rättssalen beskrivs som bra. Det finns förstås också egenheter som motparten kan reagera på.

– Jag upplever att när det blivit vanligare med advokater i tvister så har tvisterna vuxit i omfattning. Tidigare var vi sällan mer än en dag i domstol, nu är det ofta tre–fyra. Det skrivs sida upp och ner med bevisning, inlagor etc. vilket vi inte var vana vid innan advokaternas intåg. Det är väl en viss tradition, för att visa att de tillvaratar klientens intresse. Men jag kan ibland tycka att det går att skriva samma sak på fem sidor istället för på femton. Det är svårt att sätta stopp för det här, men det är ingen bra utveckling. Det blir mer arbete till ingen nytta, säger Dan Holke.

Ett flertal av advokaterna har visserligen bitvis goda men också tydligt negativa erfarenheter av ”jurister på stan”, som varken är medlemmar i Advokatsamfundet eller företräder fack- eller arbetsgivarorganisationer. Av naturliga skäl vill ingen nämna namn, men utöver debiteringsprinciper som sticker ut så pass att de även har nått allmänna massmedier så finns exempel på jurister som har övergett sin klient dagarna innan huvudförhandling för att klienten inte kunde eller ville betala ett stort och plötsligt uppkommet förskott. Att vissa jurister inte följer gängse sätt att uppträda i rättssalen är en sak, men de intervjuade advokaterna är i första hand bekymrade över konsekvenserna för klienterna till dessa ombud. Det kan bli väldigt dyrt att förlora en arbetsrättslig tvist, och i några fall borde arbetstagaren från början ha blivit tydligt avrådd från att driva sitt ärende till domstol.

Lönsamhet och konkurrens

Till skillnad från inom de flesta delar av affärsjuridiken, dit arbetsrätten brukar räknas, finns det inom arbetsrätten en märkbar konkurrens från juristfirmor som står utanför Advokatsamfundet. När det gäller konkurrensen så är situationen också lite speciell med tanke på att såväl arbetsgivare som arbetstagare i hög utsträckning representeras av ombud från organisationer på vardera sidan – främsta konkurrensen kommer därifrån. Trots det uppger ingen av de intervjuade advokaterna att konkurrensen är besvärande.

– Marknaden för arbetsrätt är mindre i Sverige än i exempelvis Frankrike där vår systerbyrå, som liksom vi är en nischbyrå helt specialiserad på arbetsrätt, har mer än 200 advokater som arbetar med arbetsrätt. Men det finns uppenbarligen en marknad här ändå. Vi ser också att många företag föredrar att anlita oss som nischbyrå där just deras arbetsrättsliga utmaningar får högsta prioritet. Området är absolut lönsamt, vi har nyligen anställt och har haft väldigt mycket att göra även innan corona, säger Jenny Hellberg.

Anders Karlsson ser ingen överetablering eller kraftig konkurrens.

– De flesta advokater skyr arbetsrätt, de tycker den är komplicerad och svår, dessutom finns det starka aktörer hos arbetsmarknadens parter. Ett annat skäl till att det inte är någon överetablering av advokater som företräder arbetstagare är att uppdrag för arbetsgivarsidan, eller inom andra områden av affärsjuridiken, kan vara mer lönsamma. Du är exempelvis skyldig att tillämpa rättshjälpstaxan för arbetstagare som har möjlighet till rättshjälp, säger Anders Karlsson.

Han tillägger att inkomsttaket för att få rättshjälp inte har indexuppräknats på väldigt länge. Snart avvecklar systemet sig självt, menar han, och föreslår att rättshjälpen borde indexeras upp när rättshjälpstaxan gör det.

Åsa Erlandsson instämmer i att arbetsrätten är ett stabilt område. Det är visserligen en av de mindre avdelningarna på Setterwalls, men frågorna finns med i alla delar för klientens räkning.

– Även om området inte utgör en stor del av advokatbyrån är det viktigt och respekterat. Folk förstår att det är viktigt med bra arbetsrättskompetens och efterfrågan ökar. Det finns många aspekter: arbetsmiljö, uppsägningar, diskriminering och företagshemligheter, exempelvis om personal som lämnar företaget tar med sig kunder. Vi är med hela vägen, säger Åsa Erlandsson.

– Jag har upplevt under hela min tjugoåriga byråkarriär att arbetsrätt får allt starkare fäste på affärsjuridiska byråer. Internationaliseringen är en global trend som ytterligare förstärkt denna utveckling. Arbetsrätten är också ett stort inslag hos affärsjuridiska byråer, eftersom personalen är den viktigaste tillgången i många verksamheter som advokatbyrån anlitas för att sälja eller köpa. Arbetsrätt behövs oavsett konjunktur, och jag spår därför en fortsatt stark utveckling, avslutar Charlotte Forssander.