search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Åldersbedömning var inte kränkning 

Enligt Justitiekanslern (JK) fick en ung person inte sina mänskliga rättigheter kränkta i samband med att hans asylansökan prövades och att han genomgick en medicinsk åldersbedömning. Den unge mannen fick sin ålder uppskriven efter en åldersbedömning, men beviljades sedan uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Det var människorättsorganisationerna Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum som hade gjort anmälan mot staten till JK, eftersom de anser att den asylsökande fick en rättsosäker bedömning av sin ålder som ledde till att han inte fick asyl.

JK: god rättssäkerhet i snabbare lagföring

Justitiekanslern har under våren 2020 granskat försöksverksamheten med snabbare lagföring i brottmål, som inleddes i norra Stockholmsområdet i januari 2018. Granskningen har fokuserat på rättssäkerhetsaspekter, och har omfattat polisens, åklagarnas och domstolens handläggning. Slutsatsen är att försöksverksamheten fungerar mycket väl utifrån de frågor som Justitiekanslern har fokuserat på. JK har funnit vissa mindre brister, men de har inte påverkat det sammantagna intrycket av en god rättssäkerhet. 

Obetalda böter ska bli fängelse

Det ska bli lättare att omvandla böter som inte betalats till fängelse, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Förslaget innebär att dagens krav på att det ska vara uppenbart att den bötfällde av tredska inte har betalat sina böter ska tas bort. Förutom att ta bort uppenbarhetskravet vill regeringen också byta det ålderdomliga ordet tredska mot trots. Böter ska därmed förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in och det beror på trots från den bötfällde. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Avdelningschef dömd efter dödsfall på häkte

Genom att inte se till att en intagen med svåra psykiska problem fick sjukvård åsidosatte avdelningschefen vid Sollentunahäktet vad som gällde för hans uppgift. Det fastslog Svea hovrätt i en dom i juni. Hovrätten ändrade därmed tingsrättens dom, och dömde häkteschefen för tjänstefel.

Målet gällde en intagen vid häktet som dog av uttorkning efter att han vägrat att äta och dricka. Enligt hovrätten är det klarlagt att häkteschefen fått information om mannens psykiska problem, som bland annat ledde till att vattnet i cellen stängdes av efter flera översvämningar. Häkteschefen borde därmed ha sett till att den intagne fick vård. Hovrätten anser dock inte att häkteschefen kan dömas för vållande till annans död. 

Svea hovrätt, mål nr B 1488-19

Svårförklarade skillnader i lagföring mellan könen

Flickor får åtalsunderlåtelse i högre utsträckning än pojkar när ungdomar lagförs, visar en studie från Brottsförebyggande rådet, Brå. Ungefär hälften av könsskillnaden i andelen åtalsunderlåtelser förklaras enligt Brå av att flickornas ärenden överlag rör andra sorters brott än pojkarnas. Hela skillnaden går dock inte att förklara utifrån de uppgifter som Brå har tillgängliga. 

Brå: Får flickor åtalsunderlåtelse lättare än pojkar? En statistisk analys (5/2020)

Många mål väntas om vattenkraft

Från år 2022 ska alla svenska vattenkraftverk omprövas och förses med moderna miljövillkor. Det är konsekvensen av den nationella plan för moderna miljövillkor för vattenkraften som antogs av regeringen i slutet av juni. 

Beslutet kan komma att innebära att mark- och miljödomstolarna får ta emot betydligt fler mål om just vattenkraftverk framöver. 

Förslag ska skapa incitament till vård

Den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och alltså få sitta längre tid i fängelse än i dag. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Enligt regeringen ska de nya reglerna skapa ett kraftigt incitament för den som ska avtjäna ett fängelsestraff att delta i sådan verksamhet och behandling som behövs för att den dömde inte ska återfalla i brott. 

De nya reglerna ska börja gälla den 1 maj 2021. 

Asylbiträde har rätt att anlita tolk

Att ett asylbiträde har kunskaper i ett språk medför inte att biträdet ska nekas ersättning för utlägg för tolk i det aktuella språket, enligt Migrationsöverdomstolen. 

Migrationsdomstolen avslog begäran om ersättning för tolk med hänvisning till att advokaten själv anger att hon talar arabiska. Men Migrationsöverdomstolen ansåg att advokaten hade behövt anlita tolk för att tillvarata sin klients intressen eftersom hon talar en arabisk dialekt som skiljer sig väsentligt från klientens. Hennes kunskaper i arabiska var dessutom inte tillräckliga för att användas i strikt juridiska sammanhang.

MIG 2020:12

Fler ska förstärka i domstolarna

Domstolsverket utökar sin förstärkningsstyrka med domare som kan rycka in på domstolar som tillfälligt behöver extra resurser. 

Styrkan får fler fasta domare som ska arbeta flexibelt över hela Sverige, men även handläggare och pensionerade domare knyts nu till satsningen.

I dag arbetar cirka 15 domare i den nationella förstärkningsstyrkan och satsningen har, enligt Domstolsverket, slagit så väl ut att den nu byggs ut med ytterligare fem domare.

MIÖD gav ersättning för överklagande

Ett förordnande som ­offentligt biträde åt en utlänning, som ska avvisas eller utvisas och som hålls i förvar, omfattar också överklagande av beslut om övervakat besök enligt utlänningslagen. Det finner Migrationsöverdomstolen i ett avgörande. MIÖD ändrar därmed Migrationsdomstolens beslut. 

Advokatsamfundet yttrade sig i ärendet, och pekade då på att ett beslut om övervakat besök inte kan ses isolerat från förvarsbeslutet. I och med MIÖD:s beslut fick advokaten ersättning för åtgärderna som avsåg överklagandet av besöksbeslutet.

MIG 2020:13 

Nytt samarbete kan nu dra igång 

Från den 1 augusti har Polismyndigheten utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Det innebär också att myndigheter inom socialtjänsten får utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Syftet med ändringarna är att stärka arbetet med att bekämpa terrorism. Advokatsamfundet har uttryckt hård kritik mot lagändringen, som man anser riskerar att urholka förtroendet för socialtjänsten. 

Nya regler ska göra poliser mer trygga

Regeringen vill införa en ny bestämmelse i polislagen som gör det möjligt för en polisman att kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens och Säkerhetspolisens lokaler, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl för att söka efter vapen och andra farliga föremål. Syftet är att öka tryggheten för polisanställda. Regeringen föreslår också andra lagändringar som ska öka tryggheten i polisarbetet. 

Prop. 2019/20:186 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda 

Ja till Preemraff – nu avgör regeringen

Mark- och miljööverdomstolen anser att den planerade utökade verksamheten vid Preemraff i Lysekil kan tillåtas. Det framgår av det yttrande som domstolen i juni överlämnade till regeringen. Frågan om Preemraffs utbyggnad har tidigare prövats i Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, som även den sa ja till utbyggnaden. 

Det slutgiltiga avgörandet ligger nu hos regeringen. Enligt miljöbalken har regeringen möjlighet att pröva tillåtligheten av sådana verksamheter som kan antas bli omfattande eller ingripande i förhållande till möjligheten att främja en hållbar utveckling, vilket inkluderar en begränsad klimatpåverkan.

Ny näringslivskod kommer i augusti

I över två års tid har arbetet med att se över och uppdatera Institutet Mot Mutors (IMM) självreglering Näringslivskoden pågått. Nu har den uppdaterade koden fastställts av IMM:s styrelse, och den nya koden lanseras den 14 augusti 2020. Den reviderade koden har tagits fram av en kommitté som också tagit in mycket synpunkter från olika intressenter.

Corona påverkar brottsligheten

Brottsutvecklingen fortsätter enligt tidigare mönster men har i vissa delar förändrats till följd av coronapandemin. På sikt finns även risk för att brottsligheten kommer att öka på vissa områden, visar en ny rapport från Polismyndigheten. Rapporten lyfter särskilt riskerna för att utsatta områden kommer att drabbas hårdare vid en omfattande och långvarig lågkonjunktur. En annan farhåga är att sämre ekonomi i andra länder gör att fler internationella brottsnätverk begår stölder i Sverige.

Polisen: COVID-19. Pandemins långsiktiga konsekvenser för brottsutveckling och samhällsordning

Annons
Annons