search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

”En perfekt storm under uppsegling”

Under det senaste året har en modernisering av arbetsrätten utretts på uppdrag av regeringen. Frågan på allas läppar har varit vilka förslag utredningen medför och hur dessa tas emot av arbetsmarknadens parter.

Regeringen beslutade i april 2019 att tillsätta en utredning med justitierådet Gudmund Toijer som särskild utredare. Syftet med utredningen är att föreslå hur arbetsrätten kan moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad, samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Den färdiga utredningen överlämnades till regeringen i slutet av maj, vilket var efter tidpunkten för intervjuerna i detta nummer av Advokaten.

Tillsättandet av utredningen och utformningen av direktiven bygger på januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Enligt januariavtalet skulle förändringarna i LAS genomföras senast 2021.

Utredningen har biträtts av bland annat en expertgrupp av ekonomer och har samrått med en referensgrupp bestående av företrädare för arbetsmarknadens parter och företrädare för de små och medelstora företagen.

I direktiven för utredningen står det att utredningens förslag samlat bör innebära att en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls och att arbetsmarknadens parter har möjlighet att bygga vidare på de kollektivavtalslösningar som redan finns. Det anges att utredningen särskilt ska beakta mindre företags behov av flexibilitet. Samtidigt ska utredningen också beakta vilka konsekvenser de författningsförslag som lämnas kan ge för den sammantagna anställningstryggheten för arbetstagare.

 

Motsatta synsätt

– Från fackligt håll har vi hört att vi inte behöver mindre anställningstrygghet utan mer. Det ska bli intressant att se hur parternas syn kopplas ihop, för arbetsgivarna tycker ju tvärtom att vi behöver större flexibilitet. Det blåser upp till en perfekt politisk storm, säger Charlotte Forssander, advokat och delägare, Vinge.

Kommentaren är talande och speglar de skilda meningar som har framkommit under Advokatens intervjuer med företrädare för arbetsgivare respektive arbetstagare. Arbetsgivarsidan önskar mer flexibilitet i turordningen för bolag som inte omfattas av kollektivavtal. Det kan exempelvis vara möjlighet för större företag att göra undantag, samt utökad möjlighet att förfoga över begreppet tillräckliga kvalifikationer.

– En annan praktiskt viktig fråga för arbetsgivarna är att utjämna styrkeförhållandet i tvister som rör uppsägning av personliga skäl. Arbetsgivarsidan vill reformera processreglerna, och skruva på rätten att kvarstå i anställningen medan tvisten pågår. Dessa regler gör enligt min erfarenhet att nästan inga företag vågar riskera att hamna i en personliga skäl-tvist, säger Charlotte Forssander.

På den senare punkten får hon medhåll av Anders Karlsson, advokat och delägare, Axelsson & Karlsson. Han företräder huvudsakligen arbetstagarsidan, men även arbetsgivare.

– En uppsägning på grund av personliga skäl kan ogiltigförklaras. Under pågående tvist, vilket kan vara 1–1,5 år, har arbetstagaren rätt till lön även om den sedan förlorar tvisten. Det är betungande, särskilt för en liten arbetsgivare, säger Anders Karlsson.

Som advokat önskar han i övrigt en förstärkning av arbetsrätten och en begränsning av visstidsanställningar.

– Man har redan luckrat upp en strängare lagstiftning, i synnerhet genom ökade möjligheter till visstidsanställning. Det är bekvämt för arbetsgivare, men skyddet för visstidsanställda är obefintligt bortsett från om anställningsperioden är angiven till exempelvis ett år. Då har arbetsgivaren ingen möjlighet att avbryta i förtid, medan en fast anställd kan sägas upp på grund av arbetsbrist, säger Anders Karlsson.

Han påpekar att även med striktare arbetsrätt finns det möjligheter att göra sig av med arbetstagare, bland annat med hänvisning till arbetsbrist eller, utan att behöva ange skäl, under en provanställning.

– Jag tror inte att utredningens förslag och eventuella ändringar i arbetsrätten som en följd av den kommer att påverkas märkbart av coronapandemin. Däremot tror jag att företagen kommer att ha hittat nya arbetssätt som de fortsätter med efter krisen, och fler kanske genomför förändringar som tidigare skjutits upp, säger Åsa Erlandsson, advokat och delägare, Setterwalls.

Små förändringar i praktiken?

Dan Holke, fram till den 1 augusti 2020 vd och chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, menar att utredningen bygger på arbetsgivarnas krav och de fackliga organisationerna tror att den kommer medföra försämringar. Han tror dock inte att det kommer att vara möjligt för den nuvarande regeringen att lägga fram kraftiga försämringar av arbetsrätten, och har svårt att se att direktivets alla delar kommer att gå igenom i praktiken.

– På en instabil arbetsmarknad, som nu under coronapandemin, upptäcker folk hur viktigt det är med trygghet på arbetsmarknaden. I goda tider tänker många att de kan gå till ett annat jobb. Kan du inte det och står utan försörjning upptäcker du att det är viktigt att inte vara utlämnad till arbetsgivarens godtycke. I dag kan till exempel tidsbegränsade anställningar staplas på varandra år efter år utan sakliga skäl, det är väldigt otryggt och inte rimligt, säger Dan Holke.

– De långsiktiga effekterna är svåra att förutse. Det beror på vilka förslag som framkommer och hur de tas emot. Inte minst mindre företag efterfrågar en större flexibilitet, en ökad förutsägbarhet och att det inte ska riskera att kosta lika mycket att säga upp om det blir tvist. Med tanke på att turordningsfrågor och beräkning av uppsägningstid företrädesvis baseras på anställningstid ger det inlåsningseffekter som kan medföra att personer också är mindre benägna att byta jobb. Men jag har svårt att se avsevärda förändringar i nuläget, det skulle behövas större regeländringar för det. Jag tror att utredningen leder till att det kommer att skruvas i det lilla, säger Jenny Hellberg, advokat och delägare, Elmzell. 

Fyra deluppdrag 

Utredningen ska utarbeta författningsförslag för tydligt utökade undantag från turordningsreglerna i LAS.

  • Utredningen ska utarbeta författningsförslag för att inom ramen för anställningen stärka arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling och anställdas omställningsförmåga.
  • Utredningen ska utarbeta författningsförslag som särskilt för mindre företag innebär lägre kostnader vid uppsägning samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.
  • Utredningen ska överväga författningsförslag i syfte att skapa en bättre balans i anställningsskyddet för personal med olika anställningsvillkor.

Utredningens förslag i korthet                

Turordningsregler

  • Undantagen från turordningsreglerna utökas till fem för alla arbetsgivare.
  • Vid omplacering ska arbetstagaren utan upplärning eller utbildning ha kvalifikationer för arbete som någon annan utför.
  • Möjligheten till att slå samman driftsenheter tas bort.
  • Vid exakt lika anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som behåller jobbet vid en arbetsbrist.

Kompetensutveckling

  • Arbetsgivare ska i skälig utsträckning erbjuda kompetensutveckling för alla arbetstagare med minst sex månaders sammanlagd anställningstid. Föreslås gälla vid både tillsvidareanställning och tidsbegränsad anställning.
  • Arbetsgivare som inte uppfyller sitt ansvar ska betala skadestånd till arbetstagare om anställningen avslutas på grund av arbetsbrist.
  • Arbetsgivare ges en informationsskyldighet gentemot arbetstagaren och fackliga organisationer vad gäller kompetensutvecklingen.

Kostnader vid uppsägning

  • Anställda hos arbetsgivare med mer än 15 anställda kan genom interimistisk prövning få lön och andra förmåner under tvistetiden och uppsägningen kan ogiltigförklaras.
  • Möjligheten till ogiltigförklaring av en uppsägning tas bort för anställda hos en arbetsgivare med högst 15 anställda (ogiltigförklaring kan fortfarande ske enligt speciallagar, till exempel diskrimineringslagen, lagen om fackliga förtroendemän och föräldraledighetslagen). Arbetstagaren ska få skadestånd, minst åtta månadslöner, vid osakliga uppsägningar.
  • De högsta skadeståndsnivåerna vid osaklig uppsägning höjs.

Balans mellan tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar

  • De med allmän visstidsanställning kvalificerar sig till företrädesrätt vid återanställning efter 9 månader. 
  • En företrädesrätt för de med allmän visstidsanställning till lediga tillsvidareanställningar efter 9 månader föreslås. 

Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.

Eva Ekholm
Annons
Annons