search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärende

16. Advokat hade försökt ingripa i klienternas fria val av ombud. Varning.

Beslut 2020.

Beslutet i sin helhet.

Bakgrund

X var tidigare anställd som biträdande jurist på advokatbyrå I där A arbetar. 

Anmälan

X har i anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 4 oktober 2019, riktat anmärkningar mot A och anfört i huvudsak följande.

I juni 2019 sa hon upp sig från advokatbyrå I. Under hennes tre månader långa uppsägningstid kontaktade hon samtliga av sina klienter och meddelade att hon skulle byta advokatbyrå. Samtliga klienter utom två valde att följa med henne till hennes nya byrå.

Den 19 september 2019 var hennes sista dag på advokatbyrå I. Hon visade då A vilka klienter som skulle följa med, vilka som skulle stanna kvar samt vilka ärenden där endast betalning kvarstod. De diskuterade vad hon skulle göra av de fysiska akterna för ärendena hon skulle ta med sig till nya byrån. Hon gick även igenom detta med byråns paralegal enligt instruktion från A.

På eftermiddagen fredagen den 20 september, hennes första dag på advokatbyrå II, börjar hennes klienter att kontakta henne då de har fått ett mejl från A. I mejlet tackar A för att de har valt advokatbyrå I samt att de nu kommer få en ny jurist som kommer att kontakta dem i början på nästa vecka. Klienter som har mottagit detta meddelande är både klienter som hon är förordnad rättshjälpsbiträde till samt ombud till. Under fredagskvällen samt under helgen blev hon kontaktad av många klienter då mejlet skapade stor förvirring hos dem. Hon försökte komma i kontakt med A under fredagen och helgen men utan resultat. Efterföljande måndag återkom A.

Till sin anmälan har hon bifogat det excelark som hon upprättade över sina klienter. Dokumentet visar vilka klienter som valt att följa med, vilka ärenden som är förordnanden, vilka ärenden som endast inväntar betalning, vilka klienter som har valt att stanna kvar samt vilken jurist på advokatbyrå I som tar över ärendena som stannar kvar. Vidare har hon bifogat det mejl som klienterna har mottagit från A samt den sms-konversation som hon har haft med A efter händelsen.

Advokatens yttrande

A har i yttrande, som inkom till Advokatsamfundet den 24 oktober 2019, tillbakavisat anmärkningarna och anfört i huvudsak följande.

Rutinen vid advokatbyrå I, i samband med att en kollega slutar, är att aktuella klienter kontaktas i en gemensam skrift undertecknad av den ansvarige advokaten och den handläggare som avslutar sin anställning. Detta för att klienten ska ges möjligheten att välja ombud i den fortsatta handläggningen. X informerades om detta förfarande i samband med sin uppsägning i juni, och så skulle ske i anslutning till hennes avslut i september månad. Under sommaren valde X att själv kontakta klienterna i denna fråga, vilket i och för sig är i sin ordning. Med hänsyn till vägledande regler om god advokatsed är det dock en förutsättning att den ansvarige advokaten får en tydlig instruktion från klienten om att klienten väljer att övergå till en ny advokat, och att detta nya ombud övertar ansvaret i handläggningen för det fallet klienterna avslutar handläggningen vid advokatbyrå I.

Det finns dock otydligheter i diarieföringen i vissa av de ärenden som följt med X avseende vem som är ansvarig advokat, vilka är otillfredsställande. I den dagboksanteckning som exempelvis avser Z finns ingen notering om att klienten går till en ny advokat, och särskilt inte vem det nya ansvariga ombudet är. Av anteckningarna i Y:s ärende framgår det att klienten ska anlita advokatbyrå III. Nu arbetar inte X vid advokatbyrå III, utan det framgår av hennes skrift till Disciplinnämnden att hon är anställd vid advokatbyrå II. Förutom att uppgifterna i dagboken är direkt felaktiga är det dock avgörande att det saknas uppgift om vilken advokat som övertar ansvaret efter henne i Y:s ärende, och detta är givetvis inte acceptabelt från ett advokatetiskt perspektiv.

För att få en klarhet i frågan har klienterna tillskrivits på så sätt som X redogjort för. I annat fall hade den osäkerhet som han menar är otillfredsställande fortsatt vad gäller övergången av respektive klient och vilken advokat som numera ansvarar. Situationen som X beskriver, att klienter eventuellt känt sig förvirrade hade enkelt kunnat undvikas om hon hade följt den rutin som advokatbyrå I har i denna situation och gemensamt med den ansvarige advokaten tillskrivit respektive klient. Att så inte skett är som sagt inget att anmärka över då klienten själv väljer oavsett advokatbyråns rutiner, men ansvaret för känslan hos klienterna vilar hos X.

Med hänsyn till att den otillfredsställande situationen kvarstår avser han att kontakta de klienter som inte avhörts. Ett alternativt sätt att få denna tydlighet är att den advokat som numera är ansvarig principal i ärendena, och har en gällande fullmakt, tillskriver advokatbyrå I med beskedet att handläggningen har övertagits av denne. Vilket han menar är en god ordning ur ett advokatetiskt perspektiv och enkelt skulle lösa situationen.

Till sitt yttrande har A bifogat dagboksanteckningar avseende klienten Z och dagboksanteckningarna avseende klienten Y.

Anmälarens genmäle

X har i yttrande som kom in till Advokatsamfundet den 12 november 2019 vidhållit sin anmälan och tillagt bl.a. följande.

När hon meddelade, i juni 2019, att anställningen vid advokatbyrå I skulle avslutas, gavs inga instruktioner från A att klienterna skulle kontaktas gemensamt. A uttalade däremot att han tog för givet att hennes klienter skulle följa med henne eftersom det var hon som hanterade ärendena p.g.a. att det var såväl personliga förordnanden som rättsskyddsärenden samt att hon var den enda, vid den tidpunkten, som arbetade med familjerätt vid advokatbyrå I. Hon svarade då med att hon kommer kontakta klienterna i enlighet med god advokatsed och ge rättsskydds­klienterna ett fritt val. Detta gjordes sedermera av henne under sommaren 2019, vilket A erkänner var rätt gjort. Klientens vilja antecknades i excelarket. A har, i egenskap av principal, på så vis fått en klar och tydlig uppfattning av klienternas önskan.

Det antecknades vidare i det tidrapporteringssystem som advokatbyrå I använder att klienterna ”Vill följa med till advokatbyrå III”, vilket A har valt att lägga stort fokus på i sitt yttrande då hon numera är anställd vid advokatbyrå II. Den 19 juni 2019 skrevs anställningsavtal under i advokatbyrå IV där det framgick att hon var anställd av advokatbyrå IV men skulle arbeta under namnet advokatbyrå III, som totalt hade tre delägare. I augusti 2019 fick hon veta att advokatbyrå IV brutit sig loss från advokatbyrå III och istället skulle starta advokatbyrå II. Advokatbyrå II startades i september 2019 och hon började dagen därpå. Vid tidpunkten för tjänsteanteckningen trodde alltså hon att klienterna skulle följa med till advokatbyrå III. A och advokaten i advokatbyrå IV är därtill f.d. kollegor och har arbetat på samma byrå och A har hela tiden vetat att hon skulle börja arbeta hos advokaten i advokatbyrå IV. A:s invändning är således utan betydelse för detta disciplinärende.

Att A i samband med sitt yttrande valt att upprätta nya rutiner kan inte ligga henne till last då dessa upprättats efter anställningens avslut. Hon agerade, på eget initiativ, helt i enlighet med Advokatsamfundets vägledande regler avseende byte av advokatbyrå, i syfte att göra rätt för sig. Därtill ska det betonas att A inte ansträngt sig för att upprätta denna gemensamma skrift, som han påtalar ingår i rutinen, och han har inte heller nämnt att det finns någon rutin överhuvudtaget. Det kan starkt ifrågasättas att A inte hört av sig till henne personligen om han ansåg att det fanns oklarheter i hanteringen vid anställningens avslut. Det är mycket anmärkningsvärt att A istället valde, vilket framgår av tidigare ingivna handlingar, att tillskriva hennes klienter först dagen efter att hon avslutat sin anställning vid advokatbyrå I, dessutom en fredag ca kl. 17.30. Om det fanns en tydlig rutin bör så ha initierats av A under tiden som hon fortfarande var anställd vid advokatbyrå I.

När det gäller anmärkningarna på hanteringen av Y:s ärende är det irrelevant då detta ärende avslutades och arkiverades på advokatbyrå I och är således ett ärende som inte följt med henne. Detta framgår tydligt av arkiveringsrutinerna vid advokatbyrå I.

Gällande Z:s ärende har det av förbiseende inte antecknats i tidrapporteringssystemet att hon ville följa med henne, vilket A påpekat. Däremot framgår det tydligt av det excelark som tidigare lämnats in till Advokatsamfundet och som A fick ta del av innan anställningen avslutades vid advokatbyrå I. Tillräckliga åtgärder ska därmed anses ha vidtagits i detta ärende för att råda klarhet i klientens vilja.

A betonar att det direkt avgörande, för att hon handlat felaktigt, är att det saknas uppgift om vilken advokat som övertar ansvaret. Detta är också irrelevant då det är klientens frihet att fritt välja ombud, som inte nödvändigtvis behöver vara en advokat. De advokatetiska reglerna handlar bl.a. om att klienten inte ska behöva byta ombud för att ombudet väljer att byta arbetsplats. Det är således utan betydelse om ombudet i fråga är advokat eller jurist. Ingen av de berörda klienterna har haft A som advokat eller ombud och hans namn är totalt okänt för dem. Hon har agerat i enlighet med de advokat­etiska reglerna både under sin tid på advokatbyrå I och vid anställningen på advokatbyrå II.

A skriver avslutningsvis i sitt yttrande att han har för avsikt att kontakta klienterna ytterligare en gång i syfte att få klarhet över klienternas önskan. Det är mycket anmärkningsvärt att A, än en gång, har för avsikt att kontakta de klienter där han anser att det råder oklarhet kring då det dels rör sig om personliga förordnanden, dels klienter som mer än en gång redogjort för sin vilja. Det bör vara uppenbart att ett sådant beteende står i strid med god advokatsed och kommer att skapa en osäkerhet hos klienterna. A:s agerande kan inte tolkas på annat sätt än att han försöker förmå klienterna att byta ombud.

Avslutningsvis är det mycket anmärkningsvärt att A far med flertalet osanningar i sitt yttrande, inte minst med hänsyn till en advokats skyldighet att lämna sanningsenliga uppgifter i förhållande till Advokatsamfundet. Med sina osanna uppgifter smutskastar A en f.d. anställd biträdande jurist, som följt samtliga advokatfirmans rutiner som fanns vid tillfället för anställningens avslut samt de advokat­etiska reglerna. Att A i samband med sitt yttrande valt att upprätta nya rutiner kan, som sagt, inte ligga henne till last.

Nämndens bedömning och beslut

När en biträdande jurist, anställd advokat eller delägare övergår till annan byrå, skall båda byråerna verka för att klienterna ska få välja om de vill stanna kvar på den ursprungliga byrån eller följa med till den nya byrån. Av utredningen i ärendet framgår att A i mejl från advokatbyrå I till ett antal klienter har underrättat dessa om X:s byte av anställning samt angett vem på advokatbyrå I som framöver är ansvarig för deras respektive ärende. Klienterna har dock inte tillfrågats av A, om de vill stanna kvar hos advokatbyrå I eller ej. Detta har skett, trots att A dessförinnan underrättats om att klienterna förklarat att de ville följa med X till den nya byrån.

A har genom sitt agerande på ett otillbörligt sätt försökt förmå de berörda klienterna att ompröva sitt ställningstagande och stanna kvar hos advokatbyrå I.

A har sålunda försökt ingripa i klienternas fria val av ombud. Härigenom har A allvarligt åsidosatt god advokatsed.

På grund av vad som förekommit tilldelar nämnden A varning enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Vad som i övrigt förekommit i ärendet föranleder inte någon åtgärd.

Annons
Annons