search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Finns ingen quick fix för förtroende

Förtroendet för advokaterna kan ha naggats en smula i kanten av olämplig marknadsföring och kritiska skriverier, men är ändå ganska gott. Det menar en rad namnkunniga advokater. Samtidigt är det nu efter alla diskussioner särskilt viktigt att värna om etiken och inte minst att göra ett riktigt bra arbete. 

Förtroendet för advokaterna är generellt gott, trots en del mindre lyckade Instagraminlägg. Det ­anser Advokatsamfundets ordförande Christer Danielsson. Att händelserna väckt starka känslor inom advokatkåren har han dock tydligt märkt.

– Jag besökte avdelningarna under samma period, och där var det stor förvåning och upprördhet, berättar Danielsson, som beskriver det som att advokaterna knappt pratade om annat.

Christer Danielsson manar advokaterna att tänka efter innan de lägger upp inlägg i sociala medier.

– Jag förstår att det finns ett behov av att marknadsföra sig och att det är hård konkurrens. Men det gäller ju att ha lite omdöme när man gör det, säger han.

Det är, menar Christer Danielsson, stora värden som ytterst står på spel om förtroendet för advokaterna urholkas allt för mycket.

– Ytterst finns det en risk för att man ifrågasätter vår självreglering och ersätter den med en offentlig tillsyn, säger han, och tillägger att systemet med en oberoende advokatkår är helt grundläggande i rättssaten.

Väcker känslor
Och det är tydligt att diskussionerna om vad en advokat bör göra och inte fortfarande väcker känslor. Alla de intervjuade advokaterna har uppenbarligen tagit del av debatten och funderat på vilka följder det kan få för advokaterna när några få testar gränserna för advokatetiken.

Generellt upplever advokaterna att förtroendet för advokater är ganska gott i samhället. Alla intervjuade advokater beskriver också att de har goda relationer och ett förtroendefullt samarbete med sina ­klienter.

Advokat Britt Louise Marteleur Agrell befarar dock att de omdiskuterade Instagraminläggen och andra ifrågasatta marknadsföringsinsatser kan ha påverkat.

– Jag tror och hoppas att folk fortfarande har stort förtroende för advokater. Sedan är det klart att sådana här saker skadar, och gör att vi kanske måste vara ännu mer noga med etiken än vad vi är, säger hon.

– Om man ska tala specifikt om min kår, brottmålsadvokaterna, så tror jag definitivt att vi har fått oss en törn av den senaste tidens uppmärksammade reklam. Inte bara i de delar som blev nyheter, utan jag tror att en del går och skrattar åt den radio- och tv-reklam som förekommer, säger försvarsadvokaten Johan Eriksson.

Diskussionerna om advokater som anammar en gangsterstil kom också vid en olycklig tidpunkt, med dagens fokus på brottsbekämpning och hårdare straff, menar Johan Eriksson.

– Det är bara typ mammor som tycker om brottmålsadvokater. I den tid vi lever nu ska man nog inte riktigt gå omkring och förvänta sig att vanligt folk tycker att brottmålsadvokater är bra, konstaterar Eriksson, luttrad efter alla hot och allt hat han möttes av som försvarare av Rakhmat Akilov.

– Det blev tydligt då att vi förknippas med den vi försvarar. Om då advokater börjar se ut, bete sig och göra reklam som appellerar till gangsterkultur, som hela övriga samhället försöker bekämpa, då bygger man inte förtroende.

Även brottmålsadvokaten Silvia Ingolfsdottir Åkermark har känt sig beklämd över den marknadsföring som debatteras och kritiserats i medierna.

– Reklamen har gett intrycket att advokater bara vill ha pengar och case, man vill vara gangster själv. Sedan bortförklaras det med att ”man måste ha lite glimten i ögat också”. Men vi arbetar med så oerhört allvarliga saker, och det är svårt att ha glimten i ögat med någon som är misstänkt för brott eller som varit utsatt för ett brott. Det hör inte ihop, fastslår hon.

– Jag tror att den främsta anledningen till upprördheten är att vi framstår som stereotypa, giriga och mindre seriösa machoadvokater i stället för de professionella och hårt arbetande brottmålsadvokater som vi faktiskt är, fortsätter Silvia Ingolfsdottir Åkermark, som tror att en ökad andel kvinnor i försvararkåren skulle bidra till en bättre ton och minskade machoattityder.

Advokat Emma Persson, som även hon arbetar med bland annat brottmål, beskriver vad hon kallar ”ett slentrianmässigt ogillande mot advokater” på sociala medier av vissa, kopplat både till att advokater företräder personer misstänkta för brott och att de upplevs tjäna mycket pengar.

– Jag tycker att det är lite löjligt när man spelar lite på en gangsterstil. Advokatetiskt är det kanske ett gränsfall, men mest är det tramsigt och barnsligt. Man tappar sin integritet för att vara tuff inför klienterna. Jag tror inte riktigt på det, säger Emma Persson.

Konkurrera med skicklighet
I centrum av diskussionerna om advokaters marknadsföring och drivkrafter står just brottmålsadvokaterna. De är också de advokater som syns och hörs mest i medierna.

Ordföranden i Advokatsamfundets disciplinnämnd, advokat Börje Samuelsson, konstaterar att brottmålsadvokaterna därmed får bära upp förtroendet för kåren som helhet, helt enkelt för att ytterst få vet vad övriga advokater sysslar med. Och den bilden är just nu inte odelat positiv, även om advokater generellt åtnjuter ett gott förtroende.

– Vi lever i en tid som präglas av förenklingar och förkortningar och väldigt lite analys och problematisering. Då blir det ibland en vulgärbild, att försvarsadvokater är såna som ser till att skyldiga människor går fria och som dessutom tar obegripligt betalt för besväret, säger Börje Samuelsson.

Precis som flera andra advokater är inne på tror Börje Samuelsson att den hårdnande konkurrensen bland brottmålsadvokater, framför allt i Stockholm, har ökat intresset för att marknadsföra sig på nya, kreativa sätt. Däremot är han inte säker på att marknadsföringen fungerar.

– Det vore mycket bättre att konkurrera med att vara en riktigt skicklig försvarsadvokat, säger Samuelsson.

Inte heller Silvia Ingolfsdottir Åkermark tror att det i längden lönar sig med gangsterstil.

– Man ska inte underskatta klienterna. De vill ju att man ska vara så professionell som möjligt och ha bra anseende. I stunden kan det vara lätt att tycka att det är en cool advokat man ser på sociala medier, men när man väl sitter där vill man ha den advokat som har anseende, och som har rättens öra, konstaterar hon.

De tveksamma publiceringarna kan kanske, enligt Silvia Ingolfsdottir Åkermark, också förklaras med att många unga advokater har bråttom med att starta eget.

– Många startar byråer väldigt tidigt i karriären, utan erfarna kolleger som kan vägleda dem, säger hon.

Flera advokater återkommer till det faktum att de advokater som fått uppmärksamhet för sin marknadsföring är unga och förhållandevis oerfarna. Silvia Ingolfsdottir Åkermark efterlyser en ökad respekt för det hantverk det faktiskt är att vara brottmålsadvokat.

– Man kan i dag marknadsföra sig som specialist fast man kanske bara har jobbat några få år och inte är på en specialiserad brottmålsbyrå. Jag kan jämföra med både åklagar- och domarrollen, där man som åklagare får växa in i rollen. Man ska börja med enklare mål, säger Silvia Ingolfsdottir Åkermark.

Johan Eriksson är inne på samma linje. Han tycker att många advokater i dag startar egen byrå allt för tidigt.

– Det är kanske ett problem vi har, att man kan jobba så kort tid, starta egen byrå och ha principalansvar för andra unga advokater. Det är ju faktiskt ganska krångligt, säger han.

Johan Eriksson är nu nominerad till Advokatsamfundets styrelse. Om han väljs in är detta något som han kan komma att lyfta där.

Lever i sociala medier
Redan i december förra året sände samfundets styrelse ut ett vägledande uttalande om marknadsföring i sociala medier. Advokaterna uppmanades där att förvissa sig om att ”hans eller hennes användande av sociala medier inte negativt påverkar klienters, motparters, domstolars eller allmänhetens förtroende för advokaten eller advokatkåren som helhet”. Syftet var förstås att skapa ökad klarhet kring vad som gäller.

Flera av advokaterna är nöjda med uttalandet. Dock inte Johan Eriksson.

– Det vägledande utlåtandet var litegrann som lättmjölk, det innehöll inte så mycket. Det gav ingen särskild ledning för mig i alla fall, säger han.

Även Emma Persson, själv mycket aktiv i sociala medier, efterlyser en tydligare vägledning för vad man får göra och inte i sociala medier. Hon berättar att debatten i höstas fick henne att tveka emellanåt innan hon publicerade inlägg.

– Det är ganska otydligt vad som gäller. Då känner man sig hämmad. Vi advokater måste såklart agera professionellt, men jag tänker också att det är bra om vi syns i debatten kring just juridiska frågor som vi kan, säger hon.

Att diskussionen om närvaron i sociala medier kommit upp är förstås av godo, anser Emma Persson, även om hon kan ogilla det stora fokus som hamnat på enskilda advokaters agerande i sociala medier, fast dessa kanske inte alls är de värsta av de som har förekommit.

Emma Persson själv diskuterar gärna juridik och politik, framför allt på Twitter, och ser det som självklart att advokater ska finnas i sociala medier.

– Unga under 30 år lever sitt liv på sociala medier och vi behöver såklart vara tillgängliga för dem. Sociala medier är en del av vardagen, inte ett apart forum enbart för marknadsföring, fastslår Emma Persson.

Närvaron i sociala medier kan därmed bidra till att bygga förtroende, anser Emma Persson.

– Jag har hjälpt många på framför allt Twitter, och även fått uppdrag därigenom, eftersom jag gjort mig känd som pålitlig, med ideal som många sympatiserar med.

Självklart ska advokaterna alltid hålla etikens fana högt, även i sociala medier, så att förtroendet inte påverkas. Men Emma Persson pekar på att förtroende då inte kan likställas med popularitet.

– Det finns vissa områden där enbart det faktum att man tycker något eventuellt kan påverka förtroendet hos en del, säger hon.

Flyktingfrågor och invandring är exempel på frågor som väcker starka känslor. Emma Persson ser dock inga problem i att ta ställning i kontroversiella frågor, så länge man gör det på professionellt och välgrundat sätt.

Har blivit ställningskrig
En åklagare, Lisa dos Santos, var först ut med att kritisera brottmålsadvokaterna i en debattartikel i höstas. Från åklagarhåll hade det dock redan före dos Santos kritik förts fram synpunkter på att advokater skulle tillämpa en aggressiv stil i rättssalen och rent av orsaka förseningar i förhandlingar.

Silvia Ingolfsdottir Åkermark har själv varit specialiståklagare innan hon blev advokat. Hon upplever att det finns ett slags advokatförakt, både hos domstolarna och bland åklagarna.

– Det handlar främst om pengar, mycket kring kostnadsräkningar, att man inte har insikt i vad vårt arbete går ut på. Det finns också en stor kunskapsbrist om vad advokatetiken är, fastslår Silvia Ingolfsdottir Åkermark, som efterlyser en ökad dialog med åklagare och domare om advokatrollen.

Johan Eriksson beskriver det som att åklagarna passat på när de olämpliga publiceringarna i sociala medier kom upp, och gjort en framstöt mot advokaterna.

– Ingen ska bete sig dåligt i domstolarna, men jag skulle säga att åklagarna också har ett förtroendeproblem som har växt under lång tid, sammanfattar ­Eriksson.

Han beskriver konflikterna som ett slags ställningskrig mellan försvarsadvokater och åklagare. Inte så konstigt kanske, eftersom åklagare och försvarare står emot varandra i rättssalen.

– Men jag tycker inte att man behöver ha det. Jag tycker att vi har olika roller, och att vi ska bete oss rimligt emot varandra ändå. Det har jag gjort i hela mitt yrkesliv – med klienten som första prioritet förstås, säger Johan Eriksson.

Den hårda tonen mellan åklagare och advokater i rättssalarna har uppmärksammats flera gånger under de senaste tio åren. 2016 tog Advokatsamfundet och Riksåklagaren tillsammans fram en uppförandekod för att minska spänningarna mellan grupperna.

Både Britt Louise Marteleur Agrell, som suttit i disciplinnämnden tidigare, och nämndens ordförande Börje Samuelsson berör motsättningarna mellan försvarsadvokater och åklagare, och finner den olycklig.

– Där är försvarsadvokaterna definitivt inte ensamt ansvariga. Mitt intryck är att åklagarsidan har ett lika stort ansvar för den uppkomna situationen, fastslår Börje Samuelsson, och fortsätter:

– Att få till stånd en vettig stämning i brottmålsprocessen skulle säkert vara till gagn för förtroendet för advokatkåren i största allmänhet.

Finns ingen quick fix
Förtroendet för advokaterna är inte akut hotat, men visst finns det orosmoment. Så kan kanske advokaterna summeras. Men vad kan nu advokaterna och samfundet göra för att säkra förtroendet för framtiden?

Disciplinnämndens ordförande Börje Samuelsson har tänkt mycket på detta. Han tror att lösningen står på två ben.

– Det ena är hur samfundet agerar, och då menar jag inte i förhållande till advokater, utan hur ledningen agerar i tv-intervjuer, tidningsartiklar och sådana saker, säger Samuelsson och tillägger att detta görs på ett utmärkt sätt redan i dag.

– Det andra benet är att varenda advokat i vardagslag, varenda dag, måste agera så att förtroendet kan upprätthållas. Här är förstås etiken central. Kanske ska varje dag på advokatbyrån rent av inledas med läsning av punkten 1 i de vägledande reglerna, föreslår Börje Samuelsson.

Tanken på daglig läsning är förstås delvis ett skämt. Men samtidigt handlar det om en princip som måste sitta i ryggmärgen på varje advokat, anser Samuelsson.

– Vill man inte ha det, så kanske man ska bedriva sin yrkesverksamhet under någon annan titel än advokat. Det är helt ok. Men då får du inte vara advokat.

Även Silvia Ingolfsdottir Åkermark lyfter fram etiken, som alla de intervjuade advokaterna. Hon skulle vilja se ännu mer utbildning kring etiken kring marknadsföring och sociala medier i den obligatoriska utbildningen inför advokatexamen, men kanske också ett obligatoriskt etikinslag i den professionella vidareutbildningen som advokater ska genomgå. Också Britt Louise Marteleur Agrell är inne på tanken om etikinslag i den obligatoriska fortbildningen.

Utbildning av domare och åklagare om advokatrollen och advokatetiken är andra förslag som enligt Silvia Ingolfsdottir Åkermark skulle kunna stärka förtroendet.

– Och så att samfundet vågar ta debatten, som man har gjort. Att man förklarar juridiska frågor i medierna också. Stå upp för vår kår, det tror jag skulle hjälpa mycket, säger hon. Men även disciplinnämndens verksamhet är viktig att peka på och att sprida kunskap om, fastslår Britt Louise Marteleur Agrell.

Hon var själv med när reformen med allmänhetens representanter i nämnden genomfördes.

– När det bara var advokater i nämnden sades det att advokaterna sitter och håller varann om ryggen. Nu har vi tre representanter utsedda av regeringen som sitter med, och det ger en helt annan legitimitet åt disciplinnämnden, säger hon.

Johan Eriksson har sin bild klar. Det finns inga snabba lösningar, påpekar han.

– Har förtroendet naggats så finns bara ett sätt att återfå det, att under lång tid ta hand om sitt förtroende och sköta det. Det går inte med någon reklamkampanj eller någon annan quick fix, utan vi måste alla tänka igenom det här och försöka se till att alla, så gott vi kan, inte hamnar fel. 

Ulrika Öster

Annons
Annons