search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
Nr 5 2020 Årgång 86
Nr 5 2020 Årgång 86

Fokus

Så ökar vi förtroendet för advokatkåren

Förtroendet för advokatkåren finns kvar, även om tveksamma Instagraminlägg och osämja med åklagare har naggat det i kanterna. Förtroendet kan värnas med etik och hög kompetens. Men det krävs också att advokaterna och Advokat­samfundet är synliga och står upp för sina ideal, menar experter och advokater.

Läs mer
Annons
Annons

Ledare

Därför blir fläckar så iögonfallande

Om du spiller kaffe på en bordsduk i brokigt mönster i mörka toner är det inte säkert att det märks. Kanske kan du... Läs mer

Gästkrönika

Den besvärliga juristen inom offentlig förvaltning

Varför har vi så många myndighetsskandaler i Sverige? Transportstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Riksrevisionen och... Läs mer

Annons
Annons Annons
Nyheter
Visa fler nyheter
Annons
Annons Annons
Nyhetsreportage
Annons
Annons Annons

Praktisk juridik

Fokus

Debatt

P.S. Chefredaktören har ordet

En ny och bättre väg framåt

Alla yrken har sin egen unika historia, sina pionjärer, visionärer, avgörande händelser och utvecklingslinjer. Yrken försvinner och andra växer fram. I denna utgåva berättar vi om advokat­ assistenter och paralegals, läs mer i nyhetsreportaget Yrken i snabb förändring.

Under åren har diskussionen kommit och gått om vad som skulle ske med advokatassistenterna om de skulle ersättas av informations­teknik. I dag är både advokatassistenter och paralegals ovärderliga på många advokatbyråer.

Den svenska advokatkårens historia är både spännande och ett slags framgångssaga. Under det sena 1800-talet var förtroendet för advokaterna lågt hos befolkningen. Riksdagens lagberedning skrev år 1884 de för många advokater välkända orden, att allmänheten främst kände till ”brännvinsadvokater” och att ”det svenska sakförareväsendet erbjuder en verkligt sorglig anblick”. Det ledde i sin tur så småningom fram till att Sveriges advokatsamfund bildades 1887, som en privat sammanslutning av 38 akademiskt utbildade personer.

I dag är den svenska advokatkårens anseende och inflytande, inte minst som remissinstans, ett helt annat. Samtidigt är himlen inte molnfri. I många länder är advokaters oberoende ifrågasatt. På flera håll är advokater utsatta för direkta för­följelser. Den bekymmersamma utvecklingen kom inte över en natt.

Jonathan Goldsmith, generalsekreterare i Rådet för de europeiska advokatsamfunden, CCBE, beskrev redan 2008, i Advokaten nr 6, hur advokatyrkets legitimitet till stor del grundats på det speciella förtroendeförhållandet till klienten. Men det var på väg att förändras runt om i världen. Goldsmith talade återkommande kraftfullt för advokatkårens engagemang för rättsstaten.

Fast även om advokatsamfunden har en viktig uppgift i att verka för rättsstatens principer är advokatyrket fortsatt ett förtroendeyrke. Under senare tid har just förtroendet för advokatkåren debatterats, läs mer i Fokus i denna utgåva. Som alltid kan debatt leda till att etiska frågor uppmärksammas och att det skapas en ny och bättre väg framåt. Just som fallet var när Advokatsamfundet bildades.

Med den förhoppningen önskar redaktionen en trevlig sommar till alla våra läsare!
Tom Knutson
Chefredaktör