Boktipset: Maarit Jänterä-Jareborg Utan litteratur skulle jag dö

Hinner du läsa något på fritiden, och vad ligger i så fall på ditt nattduksbord?

Litteraturen är för mig en livlina utan vilken jag skulle gå under som människa. I vart fall skulle mitt liv vara mycket torftigare. Jag har alltid ett torn av böcker på nattduksbordet, olika för olika sinnesstämningar och olika behov. Nederst just nu ligger Olga Tokarczuks magnifika Jakobsböckerna (eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma).  Ovanpå ligger Rachel Cusks Kudos (sista delen i en konversationstrilogi), Leena Lehtolainens Valapatto, Tove Janssons Trollvinter och Sverker Sörlins Till bildningens försvar. Till alldeles nyss fanns i tornet även Amor Towles En gentleman i Moskva (underbar!), Tove Janssons Kometen kommer, Trollkarlens hatt, Muminpappans memoarer och Farlig midsommar, samt även Annika Ström Melins Världen sedan 1989 (en mycket bra genomgång). Innan coronaviruset satte stopp på det reste jag en hel del i arbetet. Förseningar av flyg eller tåg berörde mig inte särskilt, eftersom en engagerande och lagom lättläst bok alltid fanns med i väskan, ofta kriminalromaner av de suveräna finländska författarna Leena Lehtolainen och Virpi Hämeen-Anttila (som på köpet håller min finska à jour). I dessa coronatider passar Tove Janssons muminböcker mig allra bäst. Nu finns lugnet att långsamt smaka på Janssons underbara språk, begrunda den ofantliga visdomen i dessa böcker och att njuta av illustrationerna. Här finns att ösa med skarpsynta iakttagelser om människans många lustigheter, observerat med humor, värme och vänlighet.

Skönlitteratur eller facklitteratur – vilket föredrar du? 

En viktig del av mitt arbete som professor i internationell privat- och processrätt är att hålla mig à jour med ämnets litteratur. Det skrivs väldigt mycket ute i Europa, efter att EU tog över ämnet i slutet av 1990-talet. Min livskraft kommer dock från helt andra böcker, som de ovan. På senare tid har allmänt bildande facklitteratur utanför juridikens ramar blivit allt viktigare för mig. Den utmärkta tidskriften Respons, Recensionstidskrift för humaniora och samhällsvetenskap, leder mig ofta vidare. Sverker Sörlins Till bildningens försvar (2019), som diskuterar vår tids samhällsutmaningar, har gett mig mycket att bita i. Vilka faktorer ligger bakom nationalismens frammarsch i länder som Polen och Ungern? Hur kommer det sig att man börjat ideologisera synen på grundläggande värdefrågor, såsom förhållandet mellan könen? Vad håller ett samhälle ihop? Jag mår bra av att grubbla över frågor som dessa – och inser nyttan för rättsvetenskaplig forskning.

Vilken är din starkaste läsupplevelse i livet?

När jag var i åtta–nioårsåldern fick jag ta över en äldre kompis Pippi Långstrump- böcker och efter det var inget sig likt för mig. Jag fann läsningen – och en friare syn på livet! Under åren som följt har jag ofta hunnit med flera böcker per vecka. Zacharias Topelius Fältskärns berättelser blev ingången till historiska romaner och senare till klassiska romaner. Möjligen är Charlotte Brontës Jane Eyre den bok som jag har älskat mest. Den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie är en underbar senare bekantskap.

Vilken bok skulle du köpa till en god vän just nu?

I mina kretsar ger vi varandra ofta böcker mitt i vardagen, när vi blivit tagna av någon stor läsupplevelse eller en ”ahaupplevelse” som vi vill dela. Så i dagarna har jag köpt Sörlins bok till en god vän. När det blir dags att socialisera sig åter, kommer mina vänner att få muminböcker, så klart!