search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Rättspsykiatriska undersökningar ställs in

Rättsmedicinalverket, RMV, har i en skrivelse till tingsrätterna och hovrätterna den 9 april meddelat att RMV bedömer att det för närvarande inte går att verkställa § 7-undersökningar eller rättspsykiatriska undersökningar när det gäller personer på fri fot.

RMV kommer löpande att ompröva ställningstagandet i syfte att så snart som möjligt återuppta undersökningarna.

Bakgrunden till RMV:s bedömning är Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m.

Enligt 1 § i föreskrifterna ska alla verksamheter i Sverige – däribland statliga myndigheter – säkerställa att de vidtar lämpliga åtgärder för att undvika smittspridning av covid-19 utifrån rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och smittskyddsläkare.

RMV:s undersökningar innebär att personer reser till och från Stockholm, Göteborg och Umeå. RMV bedömer att resorna kan bidra till att smitta sprids, särskilt till regioner där smittspridningen har kunnat hållas på en lägre nivå. Smitta kan också spridas till RMV:s rättspsykiatriska undersökningsenheter.

Därför avser RMV att söka anstånd för alla ärenden som rör undersökningar av personer på fri fot.

Flera personer bakom mordförsök på advokat?

En kvinnlig jurist häktades i slutet av april misstänkt för stämpling och förberedelse till mord på en advokat. Dagen före häktningen av kvinnan häktades en ung man misstänkt för stämpling och förberedelse till mord 2018 i samma ärende.

Advokaten utsattes för ett mordförsök 2019. Tidigare i april dömdes en man till 12 års fängelse för mordförsöket på advokaten 2019. Vid mordförsöket i september 2019 träffades advokaten av flera skott.

Dödligt våld har ökat kraftigt

Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren.

Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärningspersoner blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Under åren 2014–2017 utgjorde dödligt våld vid konflikter i den kriminella miljön en dryg fjärdedel av det dödliga våldet i Sverige. Det motsvarar omkring 30 fall per år. För tio år sedan (2004–2007) låg nivån på omkring 10 fall per år.

Det ökande antalet fall av dödligt våld i den kriminella miljön under de senaste åren rör främst unga män, företrädesvis mellan 18 och 24 år.

Utredare påverkade val av målsägandebiträde

En utredare hos polisen har under en brottsutredning framfört ett personligt önskemål om att en viss advokat inte skulle förordnas som målsägandebiträde i ärendet. Utredaren har också under en ­annan utredning agerat som ombud för målsäganden och bistått målsäganden med att byta biträde.

Justitieombudsmannen konstaterar att utredarens agerande har stått i strid med regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet (1 kap. 9 § regeringsformen) och polisförordningens krav på att anställda inom polisen ska uppträda på ett sätt som inger förtroende (10 § polisförordningen). Utredaren kritiseras för detta.

JO:s beslut dnr 2570-2018

Trots coronakris – många mål avgörs

Under årets första kvartal avgjorde domstolarna flest antal mål hittills under 2000-talet. Detta trots att många förhandlingar de senaste veckorna ställts in till följd av coronapandemin, rapporterar Domstolsverket. Jämfört med samma period 2019 avgjorde domstolarna 7 procent fler mål under det första kvartalet 2020. Historiskt sett är detta de högsta nivåer som uppnåtts. Ökningen av antalet avgjorda mål har de senaste veckorna avtagit något; från första veckan i mars fram till och med vecka 16 är ökningen endast 0,3 procent. De senaste veckorna har flera planerade förhandlingar – främst vid tingsrätterna – ställts in till följd av coronapandemin.

Domare var jävig – skulle börja på Skatteverket

En domare i kammarrätten som fått anställning hos Skatteverket har ansetts jävig att delta i det slutliga avgörandet av mål som Skatteverket var part i, enligt ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen. Avgörandet har undanröjts och målen visats åter för ny prövning. I de aktuella målen, som gällde bland annat inkomstskatt, var Skatteverket part. Vid kammarrättens slutliga avgörande deltog en ledamot som vid tidpunkten för avgörandet hade fått en anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning och beviljats tjänstledighet från sin tjänst som kammarrättsråd. Ledamoten skulle tillträda sin nya anställning några veckor senare. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det förhållandet att ledamoten hade fått anställning som sektionschef vid Skatteverkets rättsavdelning när hon deltog i målens slutliga avgörande utgör sådana särskilda omständigheter som är ägnade att rubba förtroendet för hennes oberoende och opartiskhet och att jäv därmed förelegat.

HFD:s mål 3575–3581-19

Annons
Annons