search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Den nya vardagen i coronans tidevarv

Advokatbyråerna och stora delar av rättsväsendet har varit snabba att ställa om sin verksamhet till en ny och radikalt annorlunda vardag under coronapandemin. Flera advokatbyråer ser en ändrad inriktning på upp­dragen. Samtidigt råder en avvaktande stämning och en undran om de långsiktiga konsekvenserna.

Advokatverksamheten och rättsväsendet är inte förskonade från de omfattande förändringar i vardagen som har tvingats fram av coronapandemin. Kravet på social distansering gör att fler behöver arbeta och mötas på distans – även i sammanhang där det tidigare var självklart att ses på plats. Eftersom även milda symptom innebär isolering i hemmet, och i takt med att allt fler smittas, ökar också sjukskrivningar och VAB. Det påverkar i alla led och många domstolar skjuter upp mål som inte är brådskande. Utöver att klienter behöver vänta på att få sin sak prövad så kan långa väntetider leda till att medverkande parter glömmer detaljer i det inträffade. Och även om olika typer av restriktioner har varit begränsade i Sverige lyfter flera intervjupersoner vikten av att värna rättsstaten i oroliga tider.

Även om många advokatbyråer påverkas ekonomiskt när förhandlingar skjuts på framtiden så är det ingen av de byråer som Advokaten har intervjuat som planerar nedskärningar. En byrå har tvärt om behövt rekrytera för att kunna ta hand om nya uppdrag som har strömmat in. Flera ser dock en något ändrad inriktning på uppdragen.

Överlag finns en avvaktande stämning. Många, både inom branschen och bland klienterna, känner osäkerhet inför den snabbt uppkomna situationen och undrar hur länge den kommer att pågå och hur omfattande de långsiktiga konsekvenserna kommer att bli.

Advokatsamfundet arbetar för att ge stöd och råd samt bevaka advokatbyråernas intressen i den rådande situationen. Bland de mest uppskattade åtgärderna finns riktlinjer kring arbetssätt och tillfälligt slopat krav på vidareutbildning. 

Digitala arbetssätt

– Vi är verksamma i ett ganska vitt geografiskt område, så vi har sedan länge videomötesrum på alla kontor. Sedan finns ju också Teams, så det finns goda möjligheter till fysiska digitala möten om man säger så, även mot domstolar. Vi har inte behövt göra några stora investeringar, men har köpt in fler bärbara datorer eftersom den administrativa personalen inte regelmässigt har arbetat hemifrån tidigare. Vi vill att de också ska ha möjlighet beroende på vart utvecklingen tar vägen. Jurister är vana att kunna utföra arbete hemma om det passar, men nu har vi testat så att det verkligen funkar i skarpt läge även för den administrativa personalen, säger Hans Andersson, advokat och vd på Kaiding i Piteå, som har inriktning både mot affärsjuridik och brottmål/familjerätt.

– Jag tycker det funkar fint att jobba på distans och ha klientkontakter på distans, jag tycker inte att det har lett till någon nämnvärd försämring. Och vi har haft de verktyg som behövs sedan tidigare, säger Patrik Kalman, advokat och delägare på Trägårdh i Malmö/Lund som har inriktning affärsjuridik.

– Det finns tekniska möjligheter till samtal med klienter utan att man träffas fysiskt, men det är svårare att etablera en personlig kontakt och skapa förtroende på detta sätt. Med befintliga klienter fungerar det, med nya klienter är det en sämre lösning. Om klienten och jag har exempelvis ett Skypemöte, så tycker jag inte att den delen av förberedelsearbetet blir så lidande. Det är visserligen inte idealiskt, men i proportion till vad man riskerar om en part är sjuk så är det försvarligt och oundvikligt. Om klienten och jag deltar i förhandling via länk har det tyvärr ofta negativ inverkan på rättens möjlighet att bedöma klientens trovärdighet, säger Louise Gunvén, advokat och delägare på KRIM advokater, som är en brottmålsbyrå. 

Nya krav på ledarskapet

När stora delar av personalen arbetar på distans ökar kraven på ledarskapet.

– Det är en tätare kontakt, med mer chefande än tidigare. Det är naturligtvis för att saker händer så fort, annars blir man kanske frånsprungen. Sedan är det de enskilda kontorscheferna på respektive ort som ansvarar för att arbetsleda kontoren, säger Hans Andersson.

– Vi följer upp mycket mer nu vad medarbetare gör på daglig basis så att ingen blir glömd hemma – och också för att veta vad folk arbetar med, vad de har för planer och att det är en vettig arbetsbelastning och vettiga arbetsuppgifter. Den nuvarande situationen kräver ett mer aktivt ledarskap. Det är också viktigt att vi ledare inte bara ringer när det är jobb, utan att vi också kollar hur folk mår och att motivationen och engagemanget hålls uppe. En annan viktig punkt är att ha en tydlig plan för kommunikation och kontinuerligt hålla medarbetare informerade om vad som händer på företaget. Det kan ju bli lite ensamt och långtråkigt att sitta hemma, säger Kristina Einarsson, advokat och managing partner på Setterwalls i Stockholm som har inriktning affärsjuridik.

Inflödet av ärenden påverkas under den pågående krisen. Det märks främst för de affärsjuridiska byråerna där fler klienter ställer frågor och behöver stöd rörande arbetsrätt och obestånd.

– Vi advokatbyråer tenderar ju att göra skiftande saker i olika konjunkturer. Om börsintroduktionerna nu går ner är det annat som går upp i stället, så vi får anpassa vår verksamhet. Vi lär oss väldigt mycket ny juridik nu genom nya frågeställningar, och det är lärorikt att vara med om en krissituation. Så rent professionellt är det utvecklande, men det överväger naturligtvis inte allt annat som följer av situationen, säger Kristina Einarsson.

– Det är främst på transaktionssidan som vi har sett viss negativ påverkan, men inte så att vi har behövt ändra bemanningen. Däremot har vi ett ökat inflöde av uppdrag när det gäller insolvensrätten, främst konkurser och företagsrekonstruktioner. Där har vi på kort tid behövt anställa nya jurister för att kunna ta hand om de nya uppdragen, säger Patrik Kalman.

Det är inte bara själva arbetet som påverkas av den rådande situationen, utan även utbildningsrutiner. En gemensam uppfattning bland intervjupersonerna är att det kommer att ställas högre krav på advokatbyråerna att själva tillgodose det behov som finns och att de kommer att behöva hålla fler internutbildningar. Fler utbildningar och seminarier väntas också hållas via digitala lösningar.

Smittskyddsåtgärder

Hans Andersson pekar på att gränsdragningen för sjukdom är svårare nu än annars. De som är sjuka ska givetvis ta det lugnt så de kan bli friska så fort som möjligt. Men det finns mellanlägen, då man är feberfri men kanske har lite rethosta och normalt skulle ha gått tillbaka till arbetet. Där har byrån sagt att var och får göra en självskattning. Om man tycker att man är så pass frisk att man normalt hade gått till jobbet, då säger man till kontorschefen att nu kan ni lägga arbetsuppgifter på mig.

Samtliga intervjuade byråer har haft personal med symptom och misstanke om covid-19. Råden om att stanna hemma vid minsta symptom följs strikt och även i övrigt utförs mer arbete, även klientkontakter, på distans. Nya rutiner har också införts, som smittsäkrare sätt och tidpunkter att ta sig till jobbet och ut­ökad städning.

– För att skydda kontorspersonalen undviker vi advokater att gå dit under kontorstid eftersom vi har så många externa kontakter. Vi undviker i möjligaste mån klientbesök på kontoret, vilket skapar en väldigt speciell situation. Ofta behöver vi ha relativt långa möten, där en massa handlingar ska gås igenom. Det går inte på ett café, för folk lyssnar. Vi kan inte heller göra det på en långpromenad för då kan vi inte titta på handlingarna. Det är problematiskt, säger Louise Gunvén.

Hon ser också problem med smittskyddsrisker i det dagliga arbetet. Både i den utsatta miljön på arrester och häkten och vid domstolsförhandlingar.

– Det verkar inte finnas någon klar strategi. Naturligtvis kan man fortfarande vara tvungen att hålla förhör, men man anpassar inte lokalerna eller förhållandena till den nya situationen. Och i rättssalen kan domaren säga ”försök att hålla lite avstånd”. Samtidigt är det ibland så många aktörer att man måste sitta 50 centimeter ifrån varandra under flera timmar eller en hel dag, med samma luft som går runt. Och jag måste oavsett sitta nära min klient för att kunna konferera och samråda utan att andra hör. Det skulle också bli oerhört avståndstagande att sitta 1½–2 meter ifrån klienten. Det är en lojalitetsfråga att visa att ”jag tar inte avstånd”, säger Louise Gunvén.

Både affärsjuridiska och humanjuridiska byråer har sett en ökning av inställda förhandlingar, men med tyngdpunkt på brottmål och inte i alla delar av landet.

– När det gäller förordnandedelen och framför allt brottmålen så sätts det ut färre förhandlingar i tingsrätterna. Det är mest olika typer av förtursmål. Andra delar i rättskedjan påverkas också, poliser och åklagare tappar i kraft och utredningsförmåga på grund av sjukfrånvaro och så vidare. Signalerna från polisen är också att eftersom folk inte är ute i samma utsträckning blir det färre brott. Jag tror att vi kommer att uppleva en nedgång som kan påverka likviditeten för mindre byråer som sysslar enbart med den typen av juridik, säger Hans Andersson.

– Jag personligen har inte haft förhandlingar som har blivit inställda och framflyttade. Men rent allmänt så är det en enorm anspänning för en person som kanske redan har väntat 1–1½ år på sin huvudförhandling, och haft ett datum i kanske ett halvår som man har fokuserat på och nästan skjutit upp resten av livet till efter den förhandlingen … och sedan blir det uppskjutet. Det kan i värsta fall bli ytterligare ett halvår eller ett års väntetid i de förhandlingar som nu blir uppskjutna. Det innebär ett enormt lidande för en person, oavsett om det är en målsägande eller en tilltalad, att vänta så länge på ett avgörande. Och det tillkommer en problematik med att alla parter och vittnen får svårare att minnas detaljer allteftersom tiden går, säger Louise Gunvén.

Långsiktiga konsekvenser

Gemensamma reflektioner är att situationen är svår att överblicka, både på kort och lång sikt. Mycket beror på hur länge vi kommer att påverkas av smitta och skyddsåtgärder – och hur pass kraftig påverkan blir på konjunkturen när vardagen kan börja återgå till det normala.

– Det kanske inte blir samma tillväxt i branschen som det har varit under senare år. Advokatbyråer kan också komma att göra lite andra saker, det blir mer fokus på annan typ av affärsjuridik än högkonjunktursjuridik, så att säga. Men det beror lite grann på hur länge det här pågår och hur svårt det är att komma igång igen, för ju längre ekonomin står still, desto svårare kommer det att bli att få hjulen att snurra igen, säger Kristina Einarsson.

– De långsiktiga konsekvenserna beror på hur länge den akuta krisen kommer att pågå innan det blir ett mer normalt läge och kanske en mer allmän lågkonjunktur. Typiskt sett innebär en lågkonjunktur färre affärer och en annan typ av juridik. Det kanske blir en ökning av tvister så att man får stärka upp den sidan. När karantänen väl är förbi tror jag att förordnandejuridiken kommer tillbaks. Den är inte så konjunkturkänslig, nedgången där är mer direkt knuten till smittan som sådan. För obeståndsjuridiken kommer det troligen att vara ett mycket större inflöde under en förhållandevis lång tid framöver. Då får man se till att stärka den sidan, antingen genom omflyttning av befintlig personal eller genom nyrekrytering, säger Hans Andersson.

En positiv följd av krisen kan vara ökad flexibilitet. Inte minst för att acceptansen för distansarbete har ökat, och nya insikter har nåtts om hur väl det faktiskt fungerar i många sammanhang.

– Är det något positivt man kan framhålla, så tror jag att vi kommer att bli mycket bättre på att hålla digitala möten, vilket ur miljöhänseende naturligtvis är bra. Jag tror det kan vara många som har dragit sig för det innan, men vänjer man sig så blir det ju en del i vardagen, säger Patrik Kalman.

Han tillägger att i krisens spår kan det bli fler tvister, bland annat därför att fler får problem med att leverera enligt avtal. Han bedömer också att en långsiktig konsekvens blir att man i avtal kommer att ta höjd för risken för pandemier på ett annat sätt än vad man har gjort hittills.

Eva Ekholm, Tom Knutson och Ulrika Öster

Annons
Annons