search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Björn vill hjälpa felaktigt dömda

Advokat Björn Hurtig är en av grundarna till det nyligen startade Oskyldighetsprojektet, som ska hjälpa felaktigt dömda att få resning.

Varför har ni startat Oskyldighetsprojektet?

– Därför att många dömda inte har vare sig förmåga eller ekonomiska medel att på ett ordentligt sätt få domar som de anser vara felaktiga genomlysta och prövade. Det primära målet är att stärka rättssäkerheten i Sverige genom att granska och pröva domar som synes vara potentiellt felaktiga.

Vem kom på idén om Oskyldighetsprojektet och hur kom man på idén?

– Idén föddes i samarbete mellan jur. dr Sebastian Wejedal och mig. Idén har vuxit fram under ett antal år. Oskyldighetsprojektet (OP) som sådant kommer ifrån USA. Mig veterligen finns det inte någon annanstans i Sverige, i vart fall inte i den form som vi bedriver det.

Hur arbetar ni i projektet?

– OP bedrivs i form av så kallade law clinics där juriststudenter är behjälpliga under ledning av seniora jurister. Den första grupp som vi arbetar med i år består av tolv studenter, tre advokater, två juris doktorer samt ett antal specialister inom områden som till exempel kriminalteknik och vittnespsykologi. OP drivs som ett så kallat pro bono-projekt vilket innebär att alla arbetar gratis, även specialisterna. 

Har ni börjat arbeta med några fall?

– Ja, vi har valt ut två fall samt en principfråga som ska drivas. På grund av covid-19 och de problem som detta medfört går dock arbetet långsammare än vad vi tänkt från början. 

Är rättssäkerheten för brottsmisstänkta och åtalade tillräcklig i Sverige?

– Enligt mig är den oftast det. Undantag förekommer givetvis. 

Är det vanligt att bli oskyldigt dömd för brott i Sverige?

– Det skulle jag inte vilja påstå. Men varje år döms nog cirka 1–3 procent felaktigt, och sett mot antalet domar som avkunnas varje år så är siffran absolut inte försvinnande liten. För samhället är varje dom som är felaktig ett stort misslyckande, och för den individ som döms felaktigt är det givetvis en personlig tragedi. Därför är försvarsadvokatens roll i rättskedjan så viktig, och därför tror jag också att OP kan göra nytta.

Är det för svårt att få resning i Sverige?

– Oerhört svårt, nästintill omöjligt! Problemet med det svenska resningsinstitutet är enligt mig dels att ribban för att bevilja resning är satt för högt, dels att nytillkomna omständigheter som används vid en resningsansökan som inte leder till resning anses vara förbrukade på sitt nyhetsvärde vid en ny resningsansökan, och dels att möjligheterna att erhålla ekonomisk kompensation för den som vill anlita en advokat i samband med en resningsansökan är ytterst begränsade. Sammantaget med den så kallade orubblighetsprincipen gör detta att möjligheterna att nå framgång med en resningsansökan är minimala.

Borde den som anser sig oskyldigt dömd få rätt till statligt fin­ansierat juridiskt biträde för att upprätta en resningsansökan?

– I den mån man kan redovisa något nytt skäl till stöd för sin ansökan om resning så är det min uppfattning att man borde få något slags rättsligt bistånd.

Tycker du att Sverige borde inrätta en oberoende resningsmyndighet utanför domstolssystemet, som norska Gjenopptakelseskommisjonen?

– Ja, det tycker jag. Dels vore det bra att flytta den sortens ärenden från Högsta domstolen, dels skulle en sådan kommis­sion kunna kompletteras med personer med annan kompetens än den rent juridiska (såsom läkare, brottsplatsutredare, psykologer med flera).

Annons
Annons