search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Juridisk hjälp kan jämna ut spelplanen

Skattemålen är ett undantag bland förvaltningsmålen, genom att den som klagar på Skatteverkets beslut faktiskt kan få ersättning för ombudskostnader. I praktiken är dock domstolarna snåla med ersättningen vilket förstås får konsekvenser för enskilda och företag.

Skattemålen skiljer sig från övriga förvaltningsmål genom att domstolen faktiskt kan utdöma ersättning, när en sökande ”haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att tillvarata sin rätt”. I första hand är det när den klagande helt eller delvis vunnit målet som ersättning kan utgå, men också när den prövade frågan är av betydelse för rättstillämpningen, eller det finns synnerliga skäl.

I praktiken är det dock ovanligt att de verkliga kostnaderna för en prövning ersätts. Enligt en undersökning genomförd av stiftelsen Rättvis skatteprocess fick den som yrkat ersättning för ombudskostnader i genomsnitt bara 13 procent av vad man yrkat. Av dem som fick ersättning var det endast 6 procent som fick samtliga kostnader täckta. 

Patrick Krassén, verkställande ledamot för Rättvis skatteprocess, ser resultatet som problematiskt. Stiftelsens hållning är att ersättningarna vid vinst mot Skatteverket måste öka, särskilt när den sökande får helt rätt av domstolen. Det handlar, menar Krassén, om access to justice. 

– Dagens låga ersättningar gör att många som faktiskt skulle få rätt om de tog saken till domstol inte gör det, för att de inte har råd, säger Patrick Krassén.  

Visserligen är det fullt möjligt att överklaga ett beslut utan ombud. Men i praktiken är det svårt att lyckas i domstolen på egen hand, påpekar Patrick Krassén. 

– Den enskilde som kanske aldrig har varit i en domstolsprocess, i alla fall inte mot Skatteverket, är ju i ett underläge redan från början om man inte har någon professionell hjälp. Möjligheterna att få någon typ av juridisk rådgivning jämnar ut spelplanen mellan den enskilde och myndigheten på ett väldigt tydligt sätt, säger Krassén, och lutar sig här mot samma forskning som Sebastian Wejedal. 

Starka grupper bakom undantag

Resultaten från Rättvis skatteprocess’ undersökning stämmer väl överens med tidigare undersökningar, liksom med en studie genomförd inom ramen för en uppsats vid Göteborgs universitet, berättar Sebastian Wejedal. Studenten Tova Andersson jämförde i sin examensuppsats ”Skälig ersättning” hur kostnader hanteras i skattemål och brottmål där man haft privat försvarare. Ersättningsreglerna ser här ungefär lika ut. Ändå var det oerhört stor skillnad i resonemang kring behovet av ersättning och vad som var skälig ersättning – till nackdel för skattskyldiga som överklagat Skatteverkets beslut.

– I skattemålen tycks domstolarna använda olika prutningsgrunder som inte förekommer i brottmålen. Bland annat används en sorts ”efterklokhetsprincip”, det vill säga den enskilde får inte ersättning för åtgärder som domstolen, med facit i hand, inte lade till grund för bifallet. Men vilka argument som domstolen kommer att ta intryck av kan man ju inte veta i förväg, fastslår Sebastian Wejedal.

Det faktum att man i skattemål, till skillnad från andra förvaltningsmål, ändå har en möjlighet att få ersättning för ombudskostnader bygger på flera olika argument, förklarar Sebastian Wejedal. I förarbetena beskrivs skattemålen som ett massförfarande, där det fattas tusentals beslut, och det inte går att säkerställa att alla blir rätt. Att lagstiftningen är komplicerad och att den har stor betydelse för den enskilde är andra skäl som anförs.

– Det här är ju argument som man ganska lätt skulle kunna föra över på många olika förvaltningsmål, konstaterar Sebastian Wejedal, som särskilt pekar på socialförsäkringsmålen.

Andra viktiga argument för undantagsregeln i skatteförfarandelagen handlar om likabehandling och rättssäkerhet. Dessutom konstateras att det kan finnas skäl att anlita biträde, trots officialprincipen. 

– Där börjar man kanske syna sin egen bluff lite. Officialprincipen kanske inte alltid är ett fullgott substitut till ett eget biträde, säger Sebastian Wejedal. 

Frågan är då förstås varför just skatteprocessen kräver ett undantag. Sebastian Wejedal har en teori om varför det blivit så. 

– Kanske är det så att det finns starka grupper i samhället som har drivit frågan om just skattemålen. 

Krävs motivering

Ett annat problem som kommer fram i Rättvis skatteprocess’ undersökning, förutom de låga ersättningarna, är att det som regel inte framgår varför vissa kostnader ersätts men inte andra. Genomgående används begreppet ”skäliga kostnader” utan närmare motivering. 

Här kan det möjligen vara en förändring på gång, sedan Högsta förvaltningsdomstolen tagit upp frågan om vad som är skälig kostnadsersättning i skattemål (HFD 2019 ref. 16). Patrick Krassén anser att domen ger vägledning både till ombuden och till domstolarna.

– Å ena sida skickar HFD en signal om att man inte bara kan skriva en summa och säga att det är ombudskostnader, men å andra sidan ger det också signaler, anser vi, om att man i större utsträckning bör ge ersättning, och högre ersättningar än i dag, om det motiveras, säger han.

Av Tova Anderssons undersökning framgår dock att domstolarna fortfarande är betydligt mer benägna att pruta på ersättningen i skattemål än man är i brottmål där den tilltalade haft privat försvarare. Inte heller tycks motiveringarna ha blivit tydligare, utan det handlar fortfarande om att domstolen anger en siffra som skälig för det nedlagda arbetet,.

Rättvis skatteprocess har också engagerat sig i frågan om anstånd med skatten för personer och företag som klagat på Skatteverkets beslut. Enligt stiftelsen tillämpar både Skatteverket och domstolarna reglerna om anstånd alltför restriktivt.

– Det är ytterligare en avkylande faktor för den som vill överklaga. Du kan vara säker på att du har rätt, du kanske till och med är beredd att betala en jurist för hjälpen att överklaga, men du måste ligga ute med hundratusentals kronor under en längre tid, säger ­Patrick Krassén.

43 kap. skatteförfarandelagen 

1 § Den som i ett ärende eller mål har haft kostnader för ombud, biträde, utredning eller annat som denne skäligen har behövt för att ta till vara sin rätt har, efter ansökan, rätt till ersättning om

1. den sökandes yrkanden i ärendet eller målet bifalls helt eller delvis,

2. ärendet eller målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen, eller

3. det finns synnerliga skäl för ersättning.

Om undersökningen

Stiftelsen Rättvis skatteprocess granskade samtliga avdömda mål från förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen under november 2016. Utöver det undersöktes även samtliga avslutade ärenden inom ärendegrupp 5911, Begäran/beslut om ersättning för kostnader i ärenden om mål om skatt m.m., hos Skatteverket under november 2016.

Undersökningen visade att domstolarna var mycket restriktiva med att bevilja ersättning i skattemål vid hel eller delvis vinst. I de fall då domstolarna beviljade ersättning var det bara 6 procent som fick full ersättning för sina yrkade kostnader. I snitt motsvarar den beviljade ersättningen endast 13 procent av det yrkade beloppet. Det förekom också fall där den klagande vunnit målet och yrkat ersättning, men trots det inte fått någon ersättning.

Undersökningen visade också att domstolarna inte redovisar hur de beräknat de ersättningsbelopp som beviljas. Oftast anges endast att ersättning medges för ”skäliga kostnader”. 

Ulrika Öster
Annons
Annons