search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Inga åtgärder planeras

Justitiedepartementet har inte haft möjlighet att ställa upp på en intervju, men lämnar följande skriftliga kommentar om hur rättshjälpen fungerar i dag.

Det är naturligtvis viktigt att enskilda kan ta tillvara sina rättigheter och att de som är i störst behov av hjälp verkligen får det. Rättshjälpen är subsidiär i förhållande till rättsskyddet i privata försäkringar, vilket innebär att rättshjälp inte kan beviljas den som har en rättsskyddsförsäkring som täcker den aktuella tvisten. Grundtanken med rättshjälpssystemet är att behovet av ekonomiskt bistånd till rättsligt biträde i första hand ska tillgodoses på annat sätt än genom statlig rättshjälp. Statens hjälp bör bara ges när det verkligen behövs.

Rätten till rättshjälp har alltid begränsats av att den rättssökandes inkomst inte får överstiga ett visst belopp. Tanken är att de som själva kan stå för sina processkostnader ska göra det medan de som har det sämre ställt ska kunna få bistånd av staten. Med den nuvarande inkomstgränsen på 260 000 kronor säkerställs att de med störst behov får hjälp med ombudskostnader. Inga åtgärder planeras för närvarande.

Rättshjälp kan beviljas såväl i mål i allmän domstol som i allmän förvaltningsdomstol.  Det ska dock alltid finnas ett behov av juridiskt biträde. Behovet av biträde anses i hög grad beroende av vilken domstol – allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol – som ska handlägga ärendet. Förvaltningsdomstolarnas materiella processledning och utredningsansvar gör att biträdesbehovet i dessa domstolar inte är lika stort som i mål vid allmän domstol. Anledningen till att så få beviljas rättshjälp i mål i allmän förvaltningsdomstol är alltså att det ofta bedöms att det inte finns något behov av rättshjälp i allmän förvaltningsdomstol. 

Vissa av förslagen i SOU 2014:86 har lett till lagstiftning, se prop. 2017/18:86 Mer ändamålsenliga bestämmelser om rättsliga biträden. Förslaget att höja inkomstgränsen för rättshjälp har emellertid inte lett till lagstiftning. I nämnda proposition förklarade regeringen att den inte avser att gå vidare med övriga förslag i betänkandet och de har därför avskrivits. I sammanhanget kan nämnas att kostnaderna för rättsliga biträden i dagsläget uppgår till cirka 3 miljarder kronor per år och har ökat med drygt 80 procent under den senaste 10-årsperioden.

Annons
Annons