search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Fler unga borde veta hur fantastiskt advokatyrket är

Advokat Petter Hetta tycker att advokatyrket och att inte vara bosatt i en storstad är en utmärkt kombination. Men han är bekymrad över att många unga jurister inte verkar inse hur fantastiskt advokatyrket är. 

Han kommer gående med bestämda och raska steg mot den så kallade svampen, en betongskulptur vid Stureplan i centrala Stockholm. Vi träffas en regnig kväll i februari för fotograferingen när Petter Hetta är på ett kortbesök i staden. Advokat Hetta är en bild av hur många tänker sig män från norra Sverige. Han är lång, robust och har ett kraftfullt handslag.

När Petter Hetta började arbeta på advokatbyrå i början av 1990-talet ägnade han sig nästan uteslutande åt tvister, eftersom det var en tid som präglades av mycket av tvister och konkurser. 1996 flyttade han tillbaka hem till Umeå och arbetade ett år på Ackordscentralen. 1997 började Petter Hetta på Advokatbyrån Kaiding. Hetta har arbetat huvudsakligen med tre rättsområden: affärsjuridiska ärenden och kommersiella tvister, obeståndsrätt och brottmål.

Det som är utmärkande för att arbeta i Umeå är närheten till advokatkollegorna. Petter Hetta känner till de flesta advokatkollegorna och har träffat dem många gånger, och han är även bekant med domarna och åklagarna.

– De flesta som arbetar inom rättsväsendet i Umeå känner till varandra även om man inte umgås privat. Det är en skillnad mot att arbeta i en storstad. I Stockholm går det inte att hålla reda på alla advokater, men i Umeå går det utmärkt även om det är ganska gott om advokater i Umeå också, konstaterar han.

Umeå är en kommun med en positiv utveckling. Och efterfrågan på advokattjänster har utvecklats bra, inte minst inom affärsjuridiken, enligt Hetta. I dag har hans kontor i Umeå fyra–fem advokater som nästan uteslutande arbetar med affärsjuridik. Byrån arbetar med i stort sett alla rättsområden, med undantag för skatterätt.

– En påtaglig förändring är att företagen har börjat köpa affärsjuridiska tjänster lokalt i stället för att vända sig till Stockholm som det var tidigare, säger Petter Hetta och berättar att under 1990-talet var de affärsjuridiskt inriktade advokaterna i Umeå översköljda av obeståndet som rått i början av 1990-talet. Därför hade advokaterna inte haft tid att ägna sig särskilt mycket åt vanlig affärsjuridik. Men sedan länge är bilden en annan.

Trots att byrån är verksam på landsorten i små och medelstora städer så har Advokatbyrån Kaidings affärsstrategi varit att styra från att medarbetarna var generalister till att ha tydligt specialiserade advokater och biträdande jurister.

– Det gör att vi kan hålla hög kvalitet inom våra specialområden. Vi håller en hög kompetens på individnivå och vi arbetar över kontorsgränserna där rättsområdena är små och man måste ha ett större geografiskt upptagningsområde för att kunna bli specialist.

Arbetsområde

Petter Hetta arbetar huvudsakligen i Umeå, Stockholm, Skellefteå och Lycksele. Domsagorna i norra Sverige är betydligt större i norra Sverige än i södra. Som en följd av tingsrättssammanslagningar och EMR-reformen har resorna blivit färre, konstaterar han. Men det förekommer att Petter Hetta får resa till Härnösand, 20 mil bort. Fast mest påtagliga är de stora domsagorna för brottmålsadvokaterna, där det kan bli betydande resor till exempel för polisförhör. Tidskriften ­Advokaten, nr 2 2017, har tidigare rapporterat om att i delar av Sverige, särskilt i inlandet i norra Sverige, finns endast ett fåtal advokater eller så är de helt utan. Den situationen råder inte i Umeå. Tillgången på advokater är ganska god, anser Petter Hetta.

– I Umeå finns det fullt tillräckligt med advokater i rätt ålder för att klara försörjningen. Det gäller även i Skellefteå där det också skett en generationsväxling. I inlandet är det svårare, säger Petter Hetta som berättar att det under en period nästan helt saknades advokater i Lycksele domsaga. Fast nu är situationen bättre. De advokater som är bosatta i domsagan har prioriterats av domstolen för att ”ett friskt advokatväsende ska kunna bibehållas”.

– Det är en utmaning för hela rättssamhället att se till att det finns förutsättningar för advokater även i inlandet att kunna försörja sig och verka där, kommenterar han.

Konkurrensen

Enligt Petter Hetta råder det en god balans mellan efterfrågan och utbud i Umeå på alla rättsområden med undantag för brottmål, där det råder en viss överetablering. Advokaterna i Umeå möter även konkurrens från andra juristkonsulter, framför allt Familjens jurist.

– De dyker upp som målsägandebiträde, särskild företrädare för barn och i vårdnadstvister. De tar en bra del av marknaden. Den här konkurrensen är här för att stanna, av allt att döma, säger Petter Hetta som kritiskt konstaterar att domstolarna inte tycks göra skillnad mellan advokater och andra jurister när de väljer biträden.

– Vi har påtalat skillnaderna för domstolarna mellan att vara jurist och advokat, säger Hetta och nämner de etiska reglerna, den lagstadgade sekretessen och lojalitetsplikten som är helt annorlunda för advokater jämfört med andra juristyrken.

Lönsamhet

Lönsamheten för Kaidings advokatbyrå i Umeå är generellt sett bra. Eftersom byrån arbetar med i stort sett alla rättsområden, utom skatterätt, så finns det alltid vissa områden som är mer aktuella än andra. På så sätt lyckas byrån hålla en hög och jämn omsättning och på senare år en bra resultatnivå.

Liksom många andra advokater är Petter Hetta kritisk till dagens timkostnadsnorm.

– Timkostnadsnormen är för låg sett till förutsättningarna, säger Hetta och tillägger att det i brottmålsärenden inte sällan blir mycket ställtid, lite förhandlingstid och tidsspillan, som inte ingår i taxan i taxemålen.

– Den som uteslutande arbetar med förordnandejuridiken har det kämpigt. Kan man inte upprätthålla en bra nivå på timkostnadsnormen så kommer det inte att finnas advokater som kan försörja sig på den på sikt.

Hetta konstaterar att politikernas vilja till en förändrad timkostnadsnorm är högst begränsad. Till bilden hör att timkostnadsnormen gjordes om för ett par år sedan. Ett faktum som knappast förbättrat situationen.

Att arbeta för samfundet

Sedan år 2016 sitter Petter Hetta i Advokatsamfundets huvudstyrelse. Till årets fullmäktigemöte är han föreslagen för omval. Hetta uppskattar att han lägger ner cirka två–tre dagar per månad på arbetet för samfundet. För att hinna med får Petter ta till kvällar och annan ledig tid. Ändå tycker han att samfundsarbetet ger honom mycket tillbaka:

– Man får lära känna duktiga och inspirerande advokater från hela Sverige och utlandet och lära sig om deras förutsättningar och erfarenheter. Man får ett bra kontaktnät om man skulle behöva hjälp att hitta en advokat i till exempel Tyskland eller England. Det är också roligt.

Att delta i remissarbetet gör också att Hetta måste sätta sig in i rättsområden som han annars inte skulle ha kommit i kontakt med, även om styrelseledamöterna som huvudregel har koppling till de områden som man arbetar med.

– Framför allt får man sätta sig in i vad som kommer att hända inom olika rättsområden. Det är oerhört lärorikt, säger han.

Viktig framtidsfråga

Advokatyrkets attraktionskraft i dag är inte lika stark som för femton år sedan eller på mitten av 1990-talet då jag började på advokatbyrå, enligt Petter Hetta.

– Visserligen väljer många ­jurister fortfarande advokatyrket, men vi får inte lika många som vill konkurrera om tjänsterna på byrån som tidigare, säger Hetta som konstaterar att tidigare var det vanligt med sökande från både domstols- och åklagarsidan. Det har blivit mer ovanligt.

– De som vill arbeta som advokater kommer inte sällan direkt från juristprogrammet, säger Petter Hetta och tillägger med stor tydlighet:

– Det är den viktigaste frågan av alla för Advokatsamfundet. Att föra fram vilket bra juristyrke det är att vara advokat. Det är en utmaning för hela advokatkåren. Det är oerhört viktigt att nå fram till de unga juriststudenterna om hur bra advokatyrket är. Det är allt för få unga som sätter advokatyrket så högt som jag tycker att de borde.

Borde Advokatsamfundet öka sitt engagemang bland unga jurister?

– I vart fall borde samfundet undersöka på vilket sätt advokat­yrket kan marknadsföras på ett bättre sätt. Och hur man kan nå fram och förmedla att det här är ett fantastiskt bra yrkesval.

Det bästa med yrket

Att Petter Hetta blev advokat berodde till stor del på slumpen, menar Hetta. I hans familj fanns inte någon juristtradition. Hettas svåger som läste juridik (och så småningom blev advokat) inspirerade honom att läsa samma ämne. Petter Hetta började läsa i Umeå för att sedan ta examen i Uppsala.

Och det är utan tvekan han rekommenderar advokatyrket till den som är ung i dag.

– Jag skulle inte vilja ha något annat juristarbete. Det är ett omväxlande och roligt arbete att vara advokat. Jag har haft stort utbyte av mitt yrkesval.

När trivs du som bäst i ditt arbete?

– Det absolut bästa med att vara advokat är att vara i rättssalen. Det är där det händer. Det är där argumentationen och den juridiska processen ställs på sin spets. Det finns ett tävlingsmoment i det. Ibland vinner man, ibland förlorar man. När man är brottmålsadvokat förlorar ju klienten ofta, men då handlar det om att känna att man har gjort ett bra arbete i den situationen och argumenterat på ett bra sätt.

Vad är det svåraste med att vara advokat?

Petter Hetta tystnar och funderar en lång stund innan han eftertänksamt tar till orda:

– De gånger man kan känna besvikelse över arbetet är de gånger man inte får en fungerande relation med sin klient av olika skäl. Man når inte varandra på ett bra sätt.

– Sedan är det inte roligt när det inte går bra för ens klient. Det är ju domstolen i slutänden som avgör hur det ska gå och det måste man acceptera. Men när man misslyckas i relationen till klienten, vilket kan hända, då är det inte roligt.

Arbetet

Petter Hetta arbetar ofta cirka 40–50 timmar per vecka. Men det har inte alltid varit så, fast eftersom barnen är utflugna kan han arbeta på det viset numer när det behövs. Att få advokatyrket att gå ihop med familjelivet under småbarnsåren gick bra, tycker han.

– En fördel med att arbeta på en mindre ort jämfört med i en storstad är att det är lättare att ta sig hem för att ta hand om ett sjukt barn om det tar 5 minuter i stället för 55. Det är också lättare att dela upp och ordna med sin partner hur bördorna ska fördelas när det blir vab-tider. Och när det blir längre sjuk­perioder underlättar det om det finns mor- och farföräldrar som kan hjälpa till och avlasta.

Hetta anser att han har en bra balans i livet.

– Jag hinner med det jag vill, i och vid sidan av arbetet. Jag har intressanta arbetsuppgifter. Delvis har balansen att göra med att det är bra att vara verksam som advokat på en mindre ort, även om Umeå inte är en småstad. Men närheten till allt underlättar, konstaterar Petter Hetta. 

Personligt: Petter Hetta

Familj: Fru och två vuxna barn. Frun är ekonomichef.

Bor: I villa.

Kör: Volvo V90 Cross Country.

Favoritapp: Storytel.

Favoritplats: En vacker alptopp på sommaren.

Läser just nu: Anders Jallai, Spinndoktorn.

Hobby: Se på idrott.

Talang eller dold talang: ”Måste man ha det? Talang, det har man när man är ung!”

Tom Knutson
Annons
Annons