search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Advokater med livet som insats

I Filippinerna arbetar advokater med livet som insats. Sedan Rodrigo Duterte blev president i juli 2016 har 48 advokater och andra jurister mördats.

Klockan tjugo över tio på kvällen, den 6 november 2018, stod människorättsadvokaten Ben Ramos utanför en butik i staden Kabankalan på ön Negros i Filippinerna. Han småpratade med affärsägaren när en motorcykel med två maskerade män stannade på gatan. En av männen ropade Bens namn. När Ben vände sig om sköts han med två skott och ramlade blödande ihop på trottoaren. Motorcykeln körde iväg, men vände efter några meter.

– Ben sparkade mot motorcykeln, men då blev han skjuten igen. När jag kom till sjukhuset var Ben redan död, säger hans änka Clarissa Ramos.

Ben är en av 48 jurister, varav minst 30 var advokater, som har mördats sedan Rodrigo Duterte blev Filippinernas president den 30 juni 2016. Vi träffar Clarissa på ett bonde­kooperativ i utkanterna av byn Prosantolan på Negros. Hon är verkställande chef i organisationen Paghida-et sa Kauswagan Development Group, Inc. (PDG) som ger juridisk hjälp till jordlösa bönder. Även hennes man var engagerad i PDG. Negros är infekterat av markkonflikter mellan stora jordägare och jordlösa bönder. Ben representerade otaliga jordlösa bönder i domstolarna.

– Ben vann nästan alltid målen och det gillade givetvis inte jordägarna. Hans framgångar i rättssalarna fick andra bönder och lantarbetare att inse att det var möjligt att vinna om de organiserade sig, berättar Clarissa. 

27 000 dödade

Ben började få dödshot redan 2006, men de intensifierades efter att Duterte blev president (30 juni 2016). Han inledde sitt presidentskap med att starta ett krig mot droger. Han uppmanade säkerhetsstyrkor och allmänhet att döda knarklangare. Enligt Kommissionen för mänskliga rättigheter i Filippinerna har minst 27 000 personer dödats sedan dess. Polisen uppger att antalet är cirka 6 500 personer och att de har dödats då de gjort motstånd vid polisingripanden. I december 2017 intensifierade presidenten även kriget mot kommunistgerillan New People’s Army (NPA) som är den väpnade grenen av det filippinska kommunistpartiet CPP. NPA har fört en väpnad kamp mot regeringen sedan 1969. Säkerhetsstyrkor fick fria händer att slå till mot misstänkta kommunister. I praktiken har det inneburit att alla som är involverade i arbeten relaterade till mänskliga rättigheter riskerar att bli rödmärkta, det vill säga utpekade som gerillasympatisörer.

– 2018 spreds listor med bilder och namn på gerillasympatisörer. Både jag och Ben fanns med på listorna, säger Clarissa.

Endast några dagar efter att Ben hade mördats uttalade sig en mordutredare i medier.

– Han sa att Ben troligen hade mördats av en klient eller att mordet var relaterat till hasardspel. Ben sysslade inte med hasardspel, säger hon upprört.

Fallet är inte nedlagt, men utredningen står still.

Fritt fram att döda

Ben Ramos var även en av grundarna till advokatgruppen National Union of Peoples’ Lawyers (NUPL) som verkar på ett 40-tal platser i Filippinerna. På NUPL:s kontor i huvudstaden Manila träffar vi advokaten Katherine A. Panguban. Hon berättar att klienterna är människorättsorganisationer och att NUPL endast accepterar fall via dem. Människorättsadvokater har alltid varit i skottlinjen i Filippinerna.

– Vad som är annorlunda nu är att vi har en president som offentligt ger klartecken till militären att döda alla som går emot regeringen, säger hon.

I december 2016 hotade Duterte att döda människorättsförsvarare. Han anklagade dem för att främja droganvändande. Cirka en månad senare hotade han att inkludera advokater, som försvarade misstänkta narkotikabrottslingar, i kriget mot droger. Säkerhetstjänsten utmålar NUPL som terroristadvokater och dess klienter som kommunistfrontorganisationer. Majoriteten av de mördade advokaterna jobbade med fall som rörde mänskliga rättigheter, markförsvar eller narkotika.

– Morden har en direkt anknytning till deras arbete som advokater. Dessutom har minst fem advokater utsatts för mordförsök. Sedan har vi alla dödshot och rödmärkningar, suckar hon. 

Fabricerade anklagelser

Ingen har gripits eller åtalats för morden. Katherine menar att straffrihet råder, även för dem som ligger bakom morden på andra rödmärkta personer och misstänkta narkotikabrottslingar.

– Det finns stora brister i polisens utredningar och tillvaratagande av bevis. Vittnena är rädda att gärningsmännen ska hämnas på dem om de vittnar. De riskerar antingen att mördas eller bli åtalade på falska grunder. Vi advokater är inte förskonade, säger hon.

I oktober 2018 anmäldes Katherine och Ben Ramos för kidnappning då de jobbade med ett fall på Negros där nio sockerrörsarbetare, som var medlemmar i rödmärkta Nationella federationen för sockerrörsarbetare, hade mördats. Mamman till ett barn som överlevde massakern bad NUPL att ta hand om det.

– För att undvika att barnet hamnade i polisförvar tog jag hand om det. Då anmälde någon oss för kidnappning. Ett par dagar senare mördades Ben och fallet lades ned, säger hon.

Katherine har fått ta emot flera dödshot, framför allt på sociala medier. 

– Jag är rädd. Det är en normal mänsklig reaktion, men jag klarar inte av att passivt betrakta vad som händer. Jag har aldrig övervägt att söka ett annat arbete, säger hon.

Immunitet

Advokat Neri Colmenares är styrelsemedlem och före detta ordförande i NUPL. 

Han känner inte till någon advokat som har lämnat yrket på grund av hotbilden.

– Men många advokater vill inte längre ta sig an fall som är relaterade till droger, mänskliga rättigheter eller polisövergrepp, säger Neri Colmenares.

Han menar att det filippinska rättssystemet är oförmöget att utreda och stoppa morden på jurister. Av flera anledningar. Han hyser inga tvivel om att någon annan än regeringen och militären ligger bakom.

– Innan offren mördades hade de attackerats verbalt av myndigheter och armén. Gärningsmännens mod är förbluffande. Morden sker i dagsljus på folkfyllda platser med många vittnen. Förövarna är inte det minsta rädda för att gripas av polisen och ingen vågar vittna. Därefter blir det inga utredningar alls eller så misslyckas de. Jag kallar det för ett totalt ointresse. Bara regeringen kan ligga bakom detta, hävdar Neri Colmenares.

Dessutom är det självaste presidenten som hotar advokater. Filippinerna är en republik där presidenten både är statschef, regeringschef och militär överbefälhavare.

– Självklart är det olagligt att mordhota folk, men presidenten har immunitet, säger han. 

Internationella reaktioner

Våren 2019 gick NUPL till Högsta domstolen och begärde en så kallad amparokungörelse, vilket är ett rättsmedel tillgängligt för personer vars liv, frihet och säkerhet kränks eller är i fara. Man begärde även ett tillfälligt förbud för presidenten och säkerhetsstyrkorna att hota och skada advokaternas liv och säkerhet.

– Men fallet lades ned. Högsta domstolen ansåg inte att det fanns hot mot våra liv, frihet och säkerhet. Den menade att det heller inte existerade några identifierbara personer som hotade oss och att rödmärkning inte var ett hot, säger Neri Colmenares.

Han är kritisk till beslutet.

– Vi menar att rödmärkning, eller narkotikamärkning, av advokater inte ska tas med en klackspark. De blir ju avrättade, säger han.

Nu förbereder NUPL olika mål inför att Dutertes mandat går ut 2022. Såväl det filippinska advokatsamfundet (Integrated Bar of the Philippines) som International Bar Association har fördömt morden på advokater. I februari 2018 inledde Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) en förundersökning mot presidenten om brott mot mänskligheten i kriget mot droger. En månad senare lämnade Filippinerna ICC. Den 11 juli 2019 röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter igenom en resolution om att FN:s människorättsorgan, OHCHR, ska ta fram en rapport om människorättssituationen i Filippinerna. Duterte har sagt att inga utredare från FN kommer att släppas in i landet och att ICC inte har domsrätt över honom. Romstadgans artikel 127 stipulerar emellertid att även om en stat lämnar ICC så ska det inte ”på något sätt inverka på den fortsatta behandlingen av någon fråga som var under behandling av Domstolen före den dag då det (frånträdet) trädde i kraft”. Förundersökning beräknas vara klar under 2020. Det är dock föga troligt att Duterte kommer att infinna sig i Haag om han åtalas. 

– Även om inte presidenten bryr sig om ICC och FN så finns det andra i regeringen som gör det, till exempel på Handelsministeriet. Internationella åtgärder och uttalanden är viktiga. Det kan förhindra nya mord, säger han.

Filippinerna har 109 miljoner invånare

  • Filippinerna utgörs av 7 107 öar varav cirka 900 är bebodda.
  • Landet har 109 miljoner invånare varav 92 procent är kristna. 
  • Filippinerna var under spanskt styre från 1565 till 1898. Därefter blev det en amerikansk koloni. Från 1941 till 1945 ockuperades landet av Japan. Den 4 juli 1946 erkändes Filippinerna som självständig stat.
  • Rättsväsendets högsta instans är Högsta domstolen. Den har en ordförande och 14 övriga domare. Alla utses av presidenten på förslag av ett rättsligt råd.
  • Landets rättssystem är baserat på det amerikanska. Islamsk familjelagstiftning gäller bland muslimska minoriteter i södra Filippinerna. 10–20 procent av befolkningen är urfolk som har särskilda familje- och egendomslagar som bland annat baseras på sedvane- och fädernelandsrätt.
  • Det filippinska advokatsamfundet, Integrated Bar of the Philippines, har cirka 40 000 medlemmar.

Bengt Sigvardsson 

Annons
Annons