search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

”Yttrandefriheten är demokratins grundbult”

Som justitiekansler har Mari Heidenborg många strängar på sin lyra. Allihop ska ge rättssamhället rätt genklang. I domarrollen värnade hon om allmänhetens förståelse genom ökad öppenhet mot medier. Som JK ser hon demokratins främsta uttryck i tryck- och yttrandefriheten.

Snåla men snöfria vintervindar sveper över Riddarfjärden och upp över kullerstensbeläggningen utanför Birger jarls torn på Riddarholmen. Mari Heidenborg trotsar villigt vädret utanför sin arbetsplats framför Advokatens kameralins. 

– Men egentligen är jag ganska introvert, jag söker inte rampljuset, avslöjar Mari Heidenborg när vi sitter med en kopp kaffe på hennes tjänsterum inne i värmen en stund senare. 

Ön Riddarholmen i Mälaren tillhör, tillsammans med Gamla stan strax intill, Stockholms historiska centrum. Här fanns bebyggelse redan på 1200-talet.  Även ämbetet justitiekansler har några år på nacken. Det inrättades av Karl XII år 1713 och fick sitt namn 1719. Redan från början löd instruktionen att ha kontroll över ”huru lagar och författningar efterlevdes och huru varje ämbete fullgjorde sin skyldighet”.  I modern tid är rollen än mer mångfacetterad. Och JK måste alltid följa med sin tid, anser Mari Heidenborg.

– Men vi ska inte gå i bräschen för förändring utan vara en stabil och robust del av rättssamhället. Ett exempel på att vi måste följa samhällsutvecklingen i stort är digitaliseringen. De myndigheter som vi är satta att granska är ju starkt digitaliserade så vi måste hänga med i it-samhällets utveckling på olika plan.

Följer traditionen

Den 1 september 2018 tog Mari Heidenborg över som JK efter Anna Skarhed, som då gick i pension. Som en sorts bekräftelse på att Mari Heidenborg vill följa traditionen är tjänsterummet i Birger jarls torn inrett på samma sätt som under företrädarens tid. Bokhylla som följer den rundade väggen, bekväm soffgrupp för samtal, skrivbordet vid fönstret med formidabel mälarutsikt. Det mest personliga är inramade foton i den breda fönsternischen på dottern Antonia och sonen Edward iförda studentmössor.

– Det var ett tag sedan. Men jag tycker det är fina foton. Barnen är 27 respektive 24 år i dag.

Efter en stunds samtal i soffan känns Mari Heidenborgs beteckning på sig själv som introvert inte helt adekvat. Tvärtom är hon öppen och lättpratad. Intrycket blir också att hon är bestämd mitt i det lättsamma, vet vad hon vill och inte vill. Det bevisas av att hon tidigare under sin karriär utan tvivel tackat nej till en del smickrande erbjudanden om statliga chefsjobb. Men när justitieminister Morgan Johansson ringde för ett och ett halvt år sedan och frågade om hon ville bli justitiekansler blev svaret tveklöst ja. 

– Jag tänkte att om jag inte gör detta nu så kommer jag att ångra mig. Även om jag trivdes som justitieråd och inte hade haft den rollen så länge.

Juridiken viktigast

Mari Heidenborg betonar att det är juridiken som är det viktiga för henne, den har hon aldrig velat lämna, till exempel för någon generaldirektörsroll. 

Juridik blir det gott om nu när hon som JK utövar tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän, reglerar skadeståndsanspråk som riktas mot staten, är statens advokat i främst skadeståndsmål och fungerar som åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott. Dessutom har hon tillsyn över advokaternas disciplinverksamhet.

– Att det blev för lite juridik på jobbet och för mycket administration och annat var ett huvudskäl till att jag slutade som lagman i Solna tingsrätt 2016.

Därefter blev det juridik på hög nivå som justitieråd i Högsta domstolen, tills Morgan Johansson ringde. 

Lockande storstad

Mari Heidenborgs livsresa började 1961 i västgötska Falköping. Hon har fortfarande kärlek till orten, och syskon och vänner kvar där. Men samtidigt säger hon att ”det var viktigt att flytta därifrån”. Det gjorde hon som 20-åring, till Stockholm och universitetets juristutbildning.

– I Falköping fick man inte sticka ut. Alla hade koll på alla. På den tiden var hela Sverige mer homogent och också mer av ett klassamhälle, vilket blev extra tydligt på en liten ort. När jag flyttade var det nog storstaden Stockholm som lockade mer än juridiken.

Varför blev det just juridik?

– Jag har alltid haft ett samhällsintresse och har läst mycket. Det var inte självklart att det skulle bli juridik. Jag sneglade också mot journalistik och litteratur.

Mari Heidenborg berättar att när hon väl börjat studera juridik så kändes valet självklart, roligt och intressant. 

– Det var ett helt nytt område för mig. Tror inte att jag hade träffat någon jurist innan jag började läsa juridik.

Mari Heidenborgs tre syskon blev alla akademiker men tidigare fanns inte den traditionen i familjen. 

– Pappa var i bilbranschen och mamma hemmafru, som så många andra kvinnor på den tiden.

Men det var ett hem med många livliga diskussioner, berättar Mari Heidenborg, som var sladdbarn med äldre syskon delaktiga i 1960- och 1970-talens ökade politiska engagemang bland unga. 

– Jag minns att framför allt min  mamma visade mycket tolerans, vidsynthet och nyfikenhet i diskussionerna hemma. Människors lika värde och jämlikhet var viktigt för henne. Jag fick tidigt med mig budskapet att inte bli beroende utan ta eget ansvar för min försörjning. Det var inte en så vanlig syn bland kvinnor på den tiden. Jag tror detta har format mig. Och jag har alltid haft längtan efter kunskap, att få veta mer. 

Tänkte bli advokat

Mari Heidenborg säger att hon under första tiden av studierna var inriktad på att bli försvarsadvokat. Hon reagerade mycket på orättvisor i samhället och tänkte sig kunna göra nytta i advokatrollen.

– Men så kom yuppie-eran och ”Stureplansadvokaterna” på 80-talet. Jag hade kurskamrater som kom i kostym till universitet varje dag. Den världen har aldrig lockat mig. Jag är inte intresserad av affärsjuridik. Jag provade som ung under en månad att jobba med skattejuridik på en bank. Det var inget för mig.

Fokus för Mari Heidenborg låg tidigt på mänskliga relationer, humanjuridik och straffrätt.

– Efter min examen 1987 var det naturligt för mig att sitta ting. Jag gillade sättet att arbeta i domstol, strukturen och den objektiva rollen, att väga samman och inte bara se ur en parts perspektiv.

Därefter blev domarkarriären traditionell och spikrak. Men Mari Heidenborg säger sig inte sakna dömandet i JK-rollen. 

– Jag företräder staten och jobbar med opartiskhet och saklighet. Det här är absolut den bästa arbetsplatsen som jag har varit på.

Viktig frihet

Rollen som statens åklagare när det gäller tryck- och yttrandefriheten ser hon som en mycket viktig del i jobbet.

– Yttrandefriheten är demokratins grundbult. Ibland tar vi i samhället för lätt på denna frihet. Den kan användas för fel syften. Det går aldrig att gömma hets mot folkgrupp, hat och hot bakom tryckfriheten. Då måste JK agera.

Mari Heidenborg poängterar att både hon och hennes företrädare agerat med åtal i ett flertal fall som rört publiceringar med nazistiska budskap på Internet.

Också när det gäller rätten att yttra sig och brott mot meddelarfriheten behöver JK agera med kraft, menar Mari Heidenborg. 

– Nyligen hade vi ett fall där en kommunal chef fälldes för att ha efterforskat en journalists källor. Det är en oerhört viktig demokratisk rättighet att få prata med en journalist anonymt.

JK har alltid flera pågående fall med utgångspunkt från tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen, berättar Mari Heidenborg.

I rampljuset

Även om hon aldrig dragits till rampljuset så är hon där när så krävs. Senaste exemplet var när Högsta domstolen i slutet av januari i en dom slog fast att Girjas sameby – men inte staten – har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns byområde ovanför odlingsgränsen. 

Som JK i rollen som statens advokat avkrävdes Mari Heidenborg kommentarer till domen i flera medier. Målet har pågått i olika instanser sedan 2009.  HD motiverade domen med begreppet urminnes hävd och Mari Heidenborg förklarade lugnt framför tv-kamerorna att domen är klar och tydlig.

Nu i soffan på sitt tjänsterum säger hon att ”någon form av aktivitet är att vänta efter HD:s dom”. Hon syftar på att av cirka 50 existerande samebyar finns ett 20-tal med samma förhållanden som Girjas. Fler stämningar av staten kan behöva hanteras. 

– Detta ingår förstås i min roll framöver.  Men min åsikt är att frågan aldrig borde ha hamnat i domstol. Det är en fråga för regering och riksdag. Samernas historia och rättigheter är komplexa frågor och borde ha hanterats genom förhandling eller lagstiftning. 

Agerade för ökad öppenhet

Som domare, tillsammans med ett 20-tal yrkeskolleger från hela landet, agerade Mari Heidenborg under 2000-talets första decennium i den så kallade mediegruppen för ökad öppenhet från rättsväsendet mot medier och allmänhet. 

– Det var helt och hållet vårt eget initiativ. Vi var emot inställningen att jurister inte skulle prata med medier för att det alltid blev fel. Det är ju precis tvärtom. Till exempel domare måste ta på sig att förklara domar. Just för att allt ska bli rätt. Denna kommunikation är en viktig del av rollen. I grund och botten handlar det om allmänhetens förtroende för rättsväsendet. I mediegruppen lyfte vi frågan och sakta men säkert har det blivit bättre. Vi fick också stöd för vår syn av den statliga förtroendeutredningen 2007.

Ser du någon trend inom JK:s områden?

– En trend är att ämbetsmän och byråkrater i myndigheterna hämtar många idéer från det privata näringslivet. Det pratas mycket om målstyrning men ibland glöms det bort att följa lagar och regel. 

Ett grovt exempel på detta är Transportstyrelsens outsourcing av it-system till Östeuropa, vilket innebar att utländska utförare fick åtkomst till svensk sekretesskyddad information, menar Mari Heidenborg.

– Det finns ett demokratiskt perspektiv på detta. Myndigheter ska förstås vara så effektiva som möjligt men kan aldrig åsidosätta lagar och regler. Det går inte att styra myndigheter som man styr företag.

Hur sköter sig Sveriges advokater?

– Generellt sett bra, med få undantag. Under min tid har jag inte funnit skäl att gå vidare i något fall beträffande alla de avgöranden som fattats av Advokatsamfundets disciplinnämnd.

Mari Heidenborg är mentor för unga kvinnliga jurister genom nätverket Hilda och har även unga manliga adepter.  Hennes grundtips är alltid att identifiera sin drivkraft och välja inriktning inom juridiken efter sitt engagemang. Det är så hon själv har gjort.

– Jag är glad de flesta dagar när jag går till jobbet.

Curriculum vitae

  • Juris kandidatexamen 1987 vid Stockholms universitet, tingstjänstgöring 1987–1990 vid Södertälje tingsrätt. 
  • Domarutbildning i Svea hovrätt, därefter rättssakkunnig hos Justitieombudsmannen 1998–2001. 
  • Rådman vid Stockholms tingsrätt 2001–2006, chefsrådman vid Solna tingsrätt 2007–2010, hovrättslagman i Svea hovrätt 2011 och lagman vid Solna tingsrätt 2011–2016. 
  • Justitieråd i Högsta domstolen 2016–2018. 
  • Ordförande, särskild utredare och expert i statliga utredningar, bland annat 2014 års sexualbrottskommitté och Utredningen om ett starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv.
  • Justitiekansler 1 september 2018–.

Personligt: Mari Heidenborg

Familj: Make Christer, pensionerad advokat. Barnen Antonia 27 och Edward 24.

Bor: Lägenhet på Kungsholmen, Stockholm.

Förebild: Min mamma Bibbi.

Favoritplats: Min hemstad Falköping.

Favoritapp: Stockholms lokaltrafik, SL.

Kör: Jaguar XE.

Fritid: Litteratur, långpromenader, skidor, helst utför.

Läser just nu: Biografin om Selma Lagerlöf av Anna-Karin Palm.

Ulf Storm
Annons
Annons