search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Inbjudan till politiskt samtal

Den 8 februari blev jag intervjuad i Ekots lördagsintervju i P1 Sveriges Radio. Rubriken löd ”Är det bra med tuffare tag mot brottslighet?”. Frågorna handlade om olika lagförslag inom det 34-punktsprogram som regeringen har presenterat mot gängbrottslighet och kriminalitet.

Ci Holmgren ställde relevanta och angelägna frågor: Vad är nackdelarna med att införa kronvittnen? Varför ska man inte besluta om hemlig dataavläsning om det är effektivt?

Frågeställningarna är konkreta och illustrerar diskussionen som pågår i den svenska kriminalpolitiska debatten för närvarande. Den styrs utifrån enskilda lagförslag som oftast handlar om högre straff eller hårdare tag. Men vem vill diskutera mer principiellt frågan om vilket slags rättssamhälle vi vill ha i dag och på sikt?

En av statens största och viktigaste uppgifter är att ta ansvar för en rationell och ändamålsenlig kriminalpolitik där man beaktar både människors säkerhet och integritet. Frågorna måste därför lyftas och diskuteras också på ett övergripande plan, mer än vad som sker i debatten i dag. Nya kriminaliseringar och tvångsmedel leder till att kriminalpolitiken har blivit allt strängare. Finns det en risk att grundläggande rättigheter och etiska krav på en anständig kriminalpolitik efterges när vi bara fokuserar på tuffare tag?

En av Advokatsamfundets uppgifter är att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenheter kommer den till godo. Ett av våra viktigaste uppdrag inom ramen för det ändamålet är i dag att verka för ett mindre polariserat debattklimat där det finns utrymme att diskutera de långsiktiga konsekvenserna av den kriminalpolitik som utvecklas i dag. Advokatsamfundet besvarar drygt 100 remisser per år och i samtliga svar bevakar vi rättssäkerhetsperspektivet. Vi behöver dock även i det offentliga samtalet diskutera mer principiellt. Kanske har vi en övertro på straffrätten när det gäller att lösa olika samhällsproblem. Och var går gränserna för hur mycket inskränkningar vi kan tåla i vår rätt till privatliv om det till exempel handlar om dig själv och inte en ”uppenbart skyldig kriminell person”? 

Troligtvis behövs också fler utredningar som övergripande analyserar hur olika straffskärpningar och lagändringar fungerar i relation till varandra. Annars riskerar vi till slut att ha ett lapptäcke av lagar som inte uppfyller de krav på förutsebarhet som måste finnas inom straffrätten. 

Jag har en förhoppning om fler politiska samtal rörande utvecklingen av den svenska kriminalpolitiken mer principiellt. Inbjudan står öppen och jag ser fram emot att diskutera dessa framtidsavgörande frågor. Våra rättsstatliga ideal är i dag viktigare än någonsin. Vi måste resonera kring en rationell men också human straffrätt.

Mia Edwall Insulander
Generalsekreterare
Mia.Edwall.Insulander@advokatsamfundet.se 

Fotnot: Läs Magnus Ulvängs artikel ”Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet – vad är det som har hänt och vad skall vi göra?”, SvJT 2007 s. 1, där han redan år 2006 resonerar kring frågorna.

Annons
Annons