search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Försvarsadvokater och vårt uppträdande, i ljuset av ett antal nyligen avgjorda disciplinärenden

Advokat Patric Lindblom anser att en ökad konkurrens om försvararuppdragen lett till en förändring av advokaters marknadsföring. Men han understryker att advokaters främsta plikt fortfarande är att främja klientens intresse.

 Jag började arbeta som biträdande jurist på advokatbyrå 2001. Efter några år på byrå prövade jag annan verksamhet men började åter på advokatbyrå 2007 och blev sedermera advokat 2008. Sedan dess har jag arbetat nästan uteslutande med brottmål i rollen som offentlig försvarare.

Sedan jag började på advokatbyrå har det hänt en del med såväl advokatrollen som med advokatkåren som helhet. 

Den kanske största skillnaden gällande advokatkåren i stort är att vi har blivit betydligt fler. Vid millennieskiftet var antalet advokater 3 645 stycken och antalet biträdande jurister uppgick till 1 075, sammanlagt 4 720 individer. Vid utgången av 2018 var antalet advokater cirka 6 000 och antalet biträdande jurister uppgick till cirka 2 439, sammanlagt 8 439 individer. Av dessa var 4 443 stycken, fler än hälften, verksamma i Stockholm. (Samtliga siffror hämtade från Advokatsamfundets verksamhetsberättelse för år 2018.)

Det har alltså skett nära nog en fördubbling av advokatkåren på bara 18 år.

Den här ökningen av antalet advokater har medfört en starkt ökad konkurrens om försvararuppdragen. Konkurrensen har i sin tur lett till en annan stor förändring, nämligen advokaternas marknadsföring. För att möta konkurrensen och hävda sig på marknaden har en allt större del av advokaterna börjat marknadsföra sig och sina advokatbyråer, inte minst genom användandet av sociala medier.  Något som var mycket ovanligt, för att inte säga närmast otänkbart, för inte så särskilt många år sedan. 

Även om en del stora förändringar alltså har skett så är en sak alltjämt helt oförändrad, och det är att advokatens främsta plikt är att främja klientens intresse. Eller som det uttrycks i Vägledande regler om god advokatsed (VRGA) § 1: ”En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten skall som en oberoende rådgivare företräda och tillvarata klientens intressen, inom ramen för gällande rätt och god advokatsed. Advokaten får inte låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar eller obehag eller av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter.

En advokat skall utöva sin verksamhet med integritet och på ett sätt som främjar det goda rättssamhället. En advokat skall uppträda sakligt och korrekt samt så att förtroendet för advokatkåren upprätthålls.”

Advokaten skall alltså tillvarata klientens intresse och verka för dennes bästa. Inte för åklagarens, motpartens eller domstolens bästa. Men inte heller för sitt eget bästa.

I uppdraget att verka för klientens bästa kan det ingå att ställa frågor som uppfattas som mycket obehagliga, kanske till och med kränkande, till vittnen eller målsägande. Men enbart om det kan tänkas gynna klienten. Inte för att verka tuff inför klienten, dennes kompisar eller anhöriga som kanske sitter och lyssnar i rättssalen, eller för att få något att skriva om på sociala medier.

I uppdraget att verka för klientens bästa kan ligga att vara mycket obekväm, att bedriva ett kraftfullt försvar som starkt ifrågasätter åklagarens påståenden, hypoteser och bevisning även om det för motparten, domstolen eller en utomstående framstår som uppenbart att klienten är skyldig som synden och sitter och ljuger. Men återigen, det skall göras om det ligger i klientens intresse, inte för att advokaten skall framstå som tuff inför åhörarna eller för att få något att skriva om på sociala medier.

Allt som advokaten gör skall syfta till att gynna klienten, inte för att gynna advokaten själv på så sätt att han tänker att om jag visar upp mig nu så kommer klienten och hans kompisar att vilja anlita mig igen eftersom jag minsann visat hur tuff jag är i rättssalen.

Att vara försvarare är ett resultatinriktat uppdrag. Resultatet skall bli så bra som möjligt för klienten. Om klienten nekar till brott så skall resultatet helst bli en frikännande dom. Annars kanske resultatet skall bli så lindrigt straff eller så lågt skadestånd som möjligt. 

För att nå för klienten bästa möjliga resultat är det en klar fördel om mottagaren av advokatens budskap, det vill säga domstolen, har en positiv bild av advokaten ifråga men även av advokatkåren i stort. Positiv bild i bemärkelsen att advokaten är påläst, uppträder sakligt och professionellt, och allra helst också att han beter sig anständigt och inte låter sina egna känslor ta över i rättssalen. Detsamma gäller naturligtvis även för åklagare. Allt detta sammantaget gör förhoppningsvis att domstolen känner ett visst förtroende för advokaten, vilket i sin tur leder till att domstolen har lättare att ta till sig advokatens argumentation. Vilket gynnar klienten.

Om domstolen redan innan förhandlingen börjar har en negativ bild av, eller inställning gentemot, advokaten i fråga så kommer klienten i ett sämre läge. Tycker domstolen illa om advokaten så riskerar det helt enkelt att spilla över på klienten. Människor påverkas i mycket stor utsträckning av sina känslor i förhållande till andra människor. Detta gäller naturligtvis även domare, såväl juristdomare som nämndemän. Är man positivt inställd gentemot en person så lyssnar man hellre till vad den har att säga än om man redan från början är negativt inställd.

Huruvida domaren känner förtroende eller inte för advokaten påverkas alltså av hur advokaten uppträder och beter sig, inte bara i rättssalen utan även i övrigt så länge det kommer till domarens kännedom. Detta gäller i hög grad även advokatens inlägg i sociala medier. Spridningen av inlägg i sociala medier är närmast omöjlig att kontrollera, och risken för att ett inlägg får spridning och kommer till domarens kännedom skall inte underskattas. 

Att som advokat lägga upp bilder till beskådande där man beter sig uppenbart barnsligt, fånigt, eller direkt olämpligt, kan alltså skada förtroendet för advokaten och advokatkåren i stort. Och det gynnar inte klienterna. Utan tvärtom kan det vara direkt skadligt. 

Advokater kan naturligtvis använda sociala medier helt privat utan någon som helst koppling till advokatverksamheten. Det är inte den typen av inlägg som är problematiska. 

Lägger man dock ut något på sitt advokatkonto eller advokatfirmas konto finns det anledning att göra en annan bedömning. Eller för den delen om man lägger ut något på sitt privata konto, men inlägget genom bild, text, hashtag eller på något annat sätt anspelar på ett advokatuppdrag eller på att avsändaren i fråga är advokat. Då är det inte fråga om ett rent privat inlägg, utan tvärtom ett inlägg som kan anses vara postat i rollen som advokat eller inom ramen för advokatverksamheten. Vid den typen av inlägg finns det all anledning att noggrant ställa sig frågan: kan detta skada förtroendet för mig som advokat eller för advokatkåren i stort? Om svaret på frågan blir jakande bör publicering inte ske. Eftersom en publicering i förlängningen skulle kunna skada klienterna.

Patric Lindblom
Advokat 

Patric Lindblom är sedan 2001 verksam på advokatbyrå, med en kortare periods undantag då han ägnade sig åt annan juridisk verksamhet. Han är advokat sedan 2008 och sedan dess  verksam huvudsakligen som offentlig försvarare. Han är delägare vid Sju Advokater KB i Stockholm.

Annons
Annons