search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Om tingstjänstgöring

I en rapport från domstolsverket (diarienummer 1579-2018) föreslås förändringar av rekryteringen till och utformningen av notarietjänstgöringen. Advokatsamfundet, som fått förslaget på remiss, motsätter sig vissa av de föreslagna förändringarna.

Jag tycker att detta är för kåren angelägna frågor och vill därför lyfta fram saken i den här spalten.

Dagsläget är – något förenklat – följande:

Ordinarie notarietjänstgöring fullgörs vid tingsrätt eller förvaltningsrätt under två år. Tjänstgöringstiden kan förkortas med upp till sex månader om notarien har erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete, till exempel på en advokatbyrå. Cirka 70 procent av dem som tilldelas notarieplatser får tillgodoräkna sig sådan tjänstgöring och 90 procent av dessa tillgodoräknar sig maximala sex månader. Flertalet notarier tjänstgör därför kortare än två år vid domstol.

När det gäller antagningen av notarier är examensbetyget den överlägset tyngst vägande meriten; betygen kan ge maximalt 310 poäng (av totalt 346 möjliga). Högsta betyg ger dubbelt antal poäng jämfört med lägsta. Det som därutöver kan ge meritpoäng är andra akademiska studier och arbetslivserfarenhet, till exempel tjänstgöring på advokatbyrå. Sådana sidomeriter kan ge maximalt 36 poäng.

Bland de föreslagna förändringarna märks följande:

Det ska inte längre vara möjligt att tillgodoräkna sig erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete, till exempel advokatbyrå, för att förkorta notarietingstjänstgöringen.

Vid rekryteringsförfarandet försvinner andra akademiska studier som urvalskriterium. Det ersätts av så kallade personlighets- och kapacitetstest. 

De tre urvalskriterierna – examensbetyg, tester och arbetslivserfarenhet – föreslås viktade så att examensbetyg ska utgöra cirka 61 procent vid urvalet, tester cirka 26 procent och arbetslivserfarenhet cirka 13 procent. Detta innebär en kraftig nedjustering av framför allt ­examensbetygets vikt vid urvalet.

Advokatsamfundet är kritiskt till förslaget att annat kvalificerat juridiskt arbete inte ska få tillgodoräknas vid bestämmandet av tiden för notarietjänstgöringen. Vi tror förslaget kan minska notarietjänstgöringens attraktivitet och avhålla lämpliga kandidater från att söka. Vi skriver:

”Om möjligheten till tillgodoräknande tas bort minskar det sannolikt incitamenten för biträdande jurister att söka notarietjänst, då deras tidigare erfarenheter inte värdesätts på samma sätt som tidigare. Det ökar troligen också risken för att biträdande jurister nekas tjänstledighet. Vissa biträdande jurister som arbetat en tid vid advokatbyrå går också ner betydligt i lön under notarietjänstgöringen. Sammanfattningsvis innebär alltså en förlängd notarietjänstgöring både ett större risktagande och större uppoffringar för den som söker sådan tjänst och redan är anställd som biträdande jurist. Det kan avhålla lämpliga kandidater från att ansöka.”

Förslaget kommer att leda till att färre jurister får notariemeritering. Vi framhåller att notarietjänstgöringen har ett stort utbildningsvärde och att det därför är angeläget att så många jurister som möjligt får tillfälle att genomgå sådan tjänstgöring.

När det gäller urvalskriterierna pekar vi på att det finns påtagliga risker med att tester av det slag som föreslås ges en allt för stor betydelse vid urvalet på bekostnad av studieresultat och relevant arbetslivserfarenhet. ”En djupare analys av vilka effekter den föreslagna ändringen kan innebära för studiemotivationen och drivkraften att skaffa värdefulla yrkesmeriter hade därför varit välkommen. I avsaknad av sådan analys motsätter sig samfundet den viktning av urvalskriterierna som nu föreslås, där studieresultatens och arbetslivserfarenhetens betydelse minskar påtagligt.”

Christer Danielsson
Ordförande i Sveriges advokatsamfund

Annons
Annons