search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Advokaterna siar om framtiden

Ett nytt decennium är här. Analytikerna talar om brexit, lågkonjunktur, AI och hotande klimatkris. Men vilka förändringar planerar advokatbyråerna för och hur ser advokaterna på de kommande tio åren? Advokaten har frågat avdelningarna om vilka tendenser de ser och vilka frågor som prioriteras på byråerna, och intervjuat advokaterna som rustar för framtiden.

Tidskriften Advokaten har intervjuat fem advokater – tre affärsadvokater, en familjerättsadvokat och en brottmålsadvokat – om vilka utmaningar och möjligheter de ser framför sig under det nya decenniet. Även samfundets sju avdelningar runt om i landet och utlandet har fått svara på frågor om sin framtidsbild.

Det visar sig finnas många gemensamma nämnare i analyserna från advokater och avdelningar. Spaningarna från fem advokater och samfundets sju avdelningar kan sammanfattas i fyra punkter: teknik, organisation/ledarskap, rättstillgänglighet/rättssäkerhet och marknadsföring. Vissa skillnader finns mellan affärsadvokater och humanadvokater, men också likheter. Avdelningarna är i sin tur tämligen samstämmiga.

Teknikutveckling påverkar alla

Digitaliseringen av advokatverksamheten kommer högt upp på listan över viktiga förändringar hos alla tillfrågade. Redan under de senaste tio åren har AI och andra tekniska hjälpmedel, så kallad legal tech, tagit sig in på advokatbyråerna. Och utvecklingen lär fortsätta.

Även den brittiske professorn och rådgivaren Richard Susskind, specialiserad på legal tech, räknar med stora förändringar i branschen. Susskind förutspår bland annat att 2020-talet blir det årtiondet då AI verkligen får blomma ut på advokatbyråerna och drastiskt ändra advokaternas arbetssätt.

I en intervju säger Susskind bland annat att advokater ”allt mindre kommer att ge råd till klienter, utan i stället bygga system som ger råden”. För att det ska fungera behöver dock juristutbildningen omformas. Susskind hävdar också att 2020-talet kommer att se födelsen av nätdomstolar.

I en undersökning gjord av rekryteringsföretaget Robert Half fick 350 advokater vid affärsjuridiska byråer i USA och Kanada svara bland annat på frågan ”Vilken av följande faktorer kommer att ha störst inverkan på advokatverksamheten under de kommande fem åren?”. 34 procent svarade teknikutvecklingen, 19 procent olika former av regleringar och ledningsfrågor, och 18 procent datasäkerhetsfrågor.

Svaren från advokaterna och avdelningarna antyder att digitaliseringen inom affärsjuridiken kan effektivisera och avlasta från mycket som är repetitivt och mindre intressant. Tekniken kan dessutom öka rättstillgängligheten, genom att fler får tillgång till grundläggande juridisk rådgivning med hjälp av digitala verktyg.

Samtidigt varnar några för att teknikutvecklingen kan göra att advokatbyråerna förlorar uppdrag. Det finns också en risk att advokatbyråer som inte har råd eller kunskap nog för att hoppa på tekniktåget så småningom slås ut från marknaden. Dessutom pressas priserna, vilket kan göra det svårt för vissa byråer att bli tillräckligt lönsamma.

I familjerätten ser man inte alls samma potential att digitalisera själva rådgivningen. Tvärt om krävs fysiska möten och en viss långsamhet många gånger för att slå vakt om rättssäkerheten. Det är därför viktigt, menar humanadvokaterna, att även domstolarna fortsätter att erbjuda muntliga förhandlingar där alla inblandade är på plats och deltar. Administration och kommunikation hör till de områden där tekniken kan vara till hjälp också här.

Krav på ledarskap

Teknikutvecklingen förutspås också bli en drivkraft till förändringar av advokatbyråernas arbetssätt och organisation, bland annat genom att enklare och rutinartade moment tas över av datorerna. Samtidigt kräver digitaliseringen stora investeringar, vilket väcker viss oro hos några av avdelningarna.

Andra krafter som kan påverka advokatbyråns organisation, åtminstone hos de stora affärsjuridiska byråerna, är ökad fokus på en god arbetsmiljö, mångfald, jämställdhet och gott ledarskap. Att satsa på allt detta är enligt många en förutsättning för att i framtiden kunna rekrytera de bästa krafterna till byråerna. Ett par av de intervjuade advokaterna önskar friare tyglar för att ta in annan kompetens än advokater i byråernas ledning.

En organisationsfråga som engagerar brottmålsadvokaterna är möjligheten till substitution, alltså att sätta in en kollega eller en biträdande jurist i sitt ställe vid förhör och förhandlingar. Här önskar flera mer diskussion och tydligare riktlinjer. Från en avdelning varnas för att det blir svårt att driva verksamhet som brottmålsadvokat om möjligheten till substitution försämras.

Risk för advokatbrist

För familjerätts- och brottmålsadvokaterna är allmänhetens möjlighet att få sin sak rättsligt prövad och rättssäkerheten för misstänkta grundläggande frågor redan i dag, och de tycks inte bli mindre angelägna under kommande decennium. Svårigheten att få rättshjälp och att använda rättsskyddet i olika försäkringar nämns som ett stort problem, liksom att brottmålsprocessen effektiviseras allt mer.

Ett annat problem, som riskerar att avskräcka framtida generationer jurister från att ta de så viktiga brottmålen och familjerättsuppdragen, är ersättningsnivåerna. Timkostnadsnormen och inte minst de fasta brottmålstaxorna är förstås bovar i dramat, liksom nivåerna i rättshjälpen och rättsskyddet. I förlängningen befarar flera tillfrågade att det kan bli svårt för män­niskor att hitta en kompetent advokat, särskilt i vissa delar av landet.

Starkt varumärke behöver säljas

Såväl familjerättsadvokater som affärsadvokater räknar med en ökande konkurrens från aktörer utanför advokatkåren under det nya decenniet. För familjerättarna handlar det främst om juristbyråer som redan i dag tar mycket av den enklare familjerättsjuridiken. På den affärsjuridiska sidan satsar revisionsbyråerna och nya juridiska rådgivare utan advokattitel på att ta upp tävlan med advokatbyråerna.

En hög kompetens och etik är förstås grunden för att kunna hålla sin position. Men nästan alla intervjuade och avdelningar pekar också på vikten av marknadsföring. Allmänheten och näringslivet behöver i högre grad få veta vad som särskiljer advokater från andra konsulter och rådgivare, men också att det faktiskt kan löna sig att anlita en skicklig advokat.

Det finns en bra grund för marknadsföringen, menar de flesta. Själva varumärket advokat står nämligen för mycket positivt i Sverige. Det kan dock finnas uppfattningar om att advokater alltid är dyrare än andra juridiska konsulter, en uppfattning som behöver bekämpas med information.

Källor

Ulrika Öster, Tom Knutson och Magnus Andersson

Annons
Annons