search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Var tredje kvinna på affärsbyrå i riskzonen för utbrändhet

Drygt 15 procent av de manliga affärsadvokaterna och 30 procent av de kvinnliga löper risk att drabbas av utbrändhet, enligt psykologen Jens Näsström. Han anser att det nu är hög tid att fler advokatbyråer tar frågan om stress på allvar.

Kvinnliga advokater är mer stressade än sina manliga kolleger. Graden av stress varierar mellan olika verksamhetsinriktningar, men könsskillnaden finns där inom alla olika grenar. Många advokater, framför allt kvinnor, lever också nära gränsen för utbrändhet.

Uppgifterna baseras på Advokatsamfundets nationella studie av stress och psykiskt välbefinnande hos advokater genomförd år 2017. Det är psykologen Jens Näsström, ansvarig för studien, som har gått tillbaka till resultaten och nu även studerat skillnader mellan könen, vilket inte gjordes 2017. Intresset väcktes när Jens Näsström gjorde en studie om stress hos bolags­jurister.

– Jag noterade de stora könsskillnaderna för den gruppen och blev då nyfiken på hur det såg ut för advokaterna, säger Jens ­Näsström.

De nya siffrorna visar alltså bland annat att 30 procent av de kvinnliga affärsadvokaterna och drygt 15 procent av de manliga löper risk att drabbas av utbrändhet.

Juristgruppen är som helhet mer stressad än normalpopulationen, påpekar Jens Näsström. Samtidigt är svenska jurister också mer effektiva än genomsnittssvensken. Det finns i dag ganska lite forskning om andra professioner som kan jämföras med advokater, som konsulter på revisionsbyråer. Jens Näsström har dock genomfört en studie av stressnivån hos bolagsjurister, och funnit att dessa faktiskt är ännu mer stressade än affärsadvokater.

Väcker frågor om jämställdhet

Att vara kvinna är alltså en riskfaktor i sig för stress i advokat­yrket. Störst skillnad mellan könen i stressnivå är det bland affärsadvokater. Skillnaden är minst bland brottmålsadvokater, medan humanjurister ligger mellan de båda andra grupperna.

Vad beror det då på att kvinnor i advokatvärlden är mycket mer stressade än sina manliga kolleger? Det är svårt att exakt besvara, enligt Jens Näsström.

– Vi känner till de flesta faktorerna, men vi vet inte vilka av faktorerna som spelar störst roll för könsskillnaderna hos svenska advokater, säger han.

Förklaringarna kan delas upp i tre grupper: ojämställdhet på arbetsplatsen, ojämställdhet i hemmet och psykologiska karaktärsdrag, förklarar Jens Näsström. Det viktigaste psykologiska särdraget är att kvinnliga advokater oftare än manliga förefaller ha en prestationsbaserad självkänsla, en skillnad som enligt Jens Näsström främst har att göra med hur vi uppfostrar flickor i vårt samhälle.

– Å andra sidan verkar kvinnliga advokater ha en större psykologisk resiliens. De klarar alltså av psykisk press bättre än sina manliga kolleger.

Skillnaderna i stress mellan kvinnor och män väcker en hel del frågor kring jämställdhet, anser Jens Näsström.

– Ska vi tala om en meningsfull jämställdhet så måste stressen bli en uttalad del av den diskussionen, säger han, och tillägger att det behövs forskning för att dels replikera resultaten, dels för att få en bättre förståelse av problemet.

Här kan advokatbyråerna bidra. Men tyvärr har intresset hittills varit lågt för att delta i ytterligare studier, berättar Jens Näsström. När han nyligen gick ut till de större byråerna med ett erbjudande om att vara med i en pro bono-studie för att söka svaret på bland annat frågan om könsskillnader i stress så tackade bara två byråer ja.

Behöver lära sig att vila

Trots att forskningen om stress inom den svenska advokatkåren och liknande grupper i dag har vissa luckor finns det, enligt Jens Näsström, ändå en hel del kunskap om vad advokatbyråer kan göra för att motverka skadlig stress och förebygga utbrändhet. Det kan handla om vilka talanger som rekryteras, men också om att anpassa utbildningen efter de jurister som finns på byrån, påpekar Jens Näsström.

– Jag misstänker att advokatbyråerna, i jakten på toppresterare, i rekryteringen omedvetet premierar osäkra ”overachievers”, som är extra känsliga för stress, säger han.

Ett sätt är att då att justera rekryteringsprofilen. Alternativt kan advokatbyråerna erbjuda träning eller stöd för att hjälpa de mest stresskänsliga att bli mer motståndskraftiga mot stress.

En annan faktor som skapar mycket stress är att det finns ett stort glapp mellan vad studenter tränas i på juristprogrammet och vad den nybakade affärsjuristen förväntas kunna hantera, framför allt inom det som kallas soft skills, förklarar Jens Näsström.

– Inom forskningen kallas det här kompetensglappet för ”transition shock”. Chocken syns i stresstatistiken som ett rejält stress-gupp i början på karriären, säger han, och tillägger att byråerna skulle kunna bli bättre på att överbrygga det här kompetensglappet med mer heltäckande utbildningsprogram avseende soft skills.

– Det räcker inte med hög juridisk kompetens, unga jurister behöver ordentligt stöd i att lära sig att arbeta – och vila – mer effektivt.

Advokatstudien 2017 visade tydligt att e-posten är en stor stressfaktor för många jurister.

– Många jurister, framför allt inom affärsjuridiken, måste å ena sidan vara tillgängliga på icke-kontorstid, å andra sidan måste de kunna vara lediga. Det kan man uppnå med genomtänkta riktlinjer för it-kommunikationen på kvällar och helger, påpekar Jens Näsström.

En annan åtgärd, som kan få stor betydelse för de biträdande juristernas välbefinnande är, enligt Jens Näsström, att öka ledarskapskompetensen hos delägarna.

– Jag har respekt för att det inte alltid är så lätt för mycket upptagna delägare att hitta tiden för det, men sanningen är att de del­ägare och byråer som lyckas höja ledarskapskompetensen kommer att ha en stor konkurrensfördel i såväl leverans som i förmågan att behålla de största talangerna – inte minst de kvinnliga, säger han och tillägger att hans nästa forskningsprojekt är en studie i ledarskap inom så kallade professional services i samarbete med Handelshögskolan. 

Viktiga kurser erbjuds

Det är förstås inte bara arbetet som skapar stress i advokaternas – och framför allt de kvinnliga advokaternas – liv. Även den bestående bristen på jämställdhet i omsorgen om hem, barn och anhöriga spelar roll. Här finns också en hel del att göra för den enskilda individen, menar Jens Näsström. Det är till exempel viktigt att kvinnor i advokatvärlden har en dialog hemma om hur man mer effektivt kan hantera vardagen, exempelvis med rut- och rot-tjänster.

– Kvinnliga affärsjurister som gör karriär behöver ett uttalat stöd hemifrån och här behöver man tänka i termer av ”team” för att tillsammans ta ansvar och lösa vardagens livspussel.

Effektiva metoder för stresshantering kan också hjälpa såväl kvinnor som män att må bättre.

– De flesta jurister – kvinnor såväl som män – behöver bli bättre på att slappna av och känna sig lediga. Det ger mer återhämtning som gör det möjligt att prestera på topp, på ett långsiktigt hållbart sätt, med högre livskvalitet, fastslår Jens Näsström.

Även Advokatsamfundet har en viktig roll att spela. Jens Näsström anser att samfundet hittills har agerat mycket framsynt för att hjälpa advokater och advokatbyråer med dessa svåra frågor. Redan 2005 fick Jens Näsström göra sin första studie om stress hos advokater, och samarbetet har sedan fortsatt i form av kurser i stresshantering, effektivitet och klientpsykologi.

– Jag ser fram emot att få hålla kurser i soft skills och klientpsykologi i Advokatsamfundets regi med start nästa år – det är oerhört värdefullt, säger Jens Näsström, som också anser att Advokatsamfundet ännu mer aktivt skulle kunna bjuda in forskare för att studera området.

Engagemang ojämnt fördelat

Det är nu två år sedan uppropen #metoo och #medvilkenrätt skakade Sverige och juristvärlden. Har då inte den stora uppmärksamheten som ägnats åt bristande jämställdhet lett till förändringar inom advokatbyråerna sedan 2017? Jens Näsström är kluven.

– Å ena sidan har jag på vissa håll i branschen sett ett genuint engagemang som har lett till mycket stora förbättringar, å andra sidan så ser det ut som om just det seriösa engagemanget är ojämnt fördelat, säger han, och tillägger att han har stor respekt för att det här är svåra frågor att arbeta med.

Det finns dock mycket att vinna på att ta uppgifterna om bristande jämställdhet och kvinnors stress på advokatbyråerna på allvar.

– För de byråer som vill ta jämställdhet på allvar, och som vill få upp proportionen kvinnor i delägarskapen, så är det här en utmaning som inte kan ignoreras. Kvinnliga affärsjurister har inte samma förutsättningar som sina manliga kolleger, vilket bidrar till den större personalomsättningen av kvinnliga advokater inom affärsjuridiken och att färre blir delägare, summerar Jens Näsström.

 

Varningstecken för utbrändhet

• Trötthet som inte går över vid vila

• Ihållande nedstämdhet

• En känsla av att en arbetssituation som du har klarat tidigare nu är dig övermäktig

• Sömnproblem

• Problem med minnet

• Svårighet att fokusera

• Du begår misstag som känns konstiga

Tips om du misstänker utbrändhet

Jens Näsströms tips om du misstänker att du kan vara utbränd eller i riskzonen för utbrändhet:

• Fråga en närstående om hans eller hennes intryck av dig. Ofta ser närstående mycket mer symtom än vad man själv är medveten om. Du kan också göra stresstest, något som erbjuds av många psykologer.

• Det kan vara tungt, och inte sällan skamligt, att kännas vid att man inte mår bra. En bra början är att prata med någon som du litar på och som du känner dig trygg med. Du kan också vända dig till Advokatsamfundets kostnadsfria stödtelefon. Telefonnumret finns på Advokatsamfundets webbplats.

• Nästa steg är att söka professionellt stöd. Prata med HR, en psykoterapeut, en psykolog eller en läkare. Om det är i en tidig fas så kan en coach hjälpa – det finns ett antal coacher som har juristbakgrund, vilket brukar kännas bra för en del.

• Kom ihåg att du definitivt inte är ensam. Jag tror att de flesta jurister går igenom åtminstone en period i karriären när det blir för mycket. Många känner att de lär sig mycket av den episoden och att de efteråt har blivit bättre på att ta hand om sig själva.

För dig som inte vet vart du ska vända dig kan Jens Näsström ge tips. Du når honom via e-post jens.nasstrom@lawyerperformance.org

Ulrika Öster
Annons
Annons