search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Tystnadskulturer kan bli hot mot demokrati och rättsstat

Det behövs ytterligare stora satsningar för att bryta de tystnadskulturer som gör att brott inte kan klaras upp. Tystnaden riskerar annars att bli ett hot inte bara mot enskilda individer utan mot hela rättsstaten och demokratin, skriver Brå i en ny rapport. 

Det blir allt svårare att få måls­ägande och vittnen att berätta för polis och domstol om brott de utsatts för eller bevittnat enligt polis och åklagare. Brottsförebyggande rådet, Brå, har nu undersökt vad som ligger bakom denna så kallade tystnadskultur, som i själva verket handlar om flera olika tystnadskulturer i olika miljöer.

Bakom oviljan eller rädslan för att tala med företrädare för rättssystemet finns enligt Brå-rapporten en rad olika mekanismer, kopplade till känslor av skuld och skam, rädsla för hot och våld samt lojalitet eller samhörighet med gärningspersonen. Polisen behöver därmed använda olika metoder för att förmå den som tystnat att tala, beroende på vilka motiv som är starkast hos den enskilda personen.

Skälen till tystnaden varierar också beroende på om brotten begåtts inom ramen för så kallad hederskultur, inom kriminella nätverk eller i socialt utsatta områden. De vanligaste mekanismerna för tystnad i socialt utsatta områden är enligt Brå rädsla för hot och våld, att en anmälan inte leder till något samt – särskilt bland yngre män – bristande förtroende för polisen och andra myndigheter.

Brå har också studerat försök till påverkan på åklagare under pågående förundersökning. En enkät riktad till åklagare gav resultatet att 18 procent av de tillfrågade misstänkte att det förekommit försök till påverkan på vittnen eller målsägande under totalt fyra arbetsveckor.

Resultatet liknade det som kom fram i en tidigare enkät. En viktig skillnad var dock att åklagarna nu i större utsträckning uppger att brotten var begångna i socialt utsatta områden, inom ramen för en hederskontext eller som en del av organiserad brottslighet. Enligt rapporten behövs olika åtgärder mot tystnadskulturerna, beroende på vad som driver fram tystnaden.

En generell förändring som kan bidra till att färre tystnar är dock snabbare och bättre dokumenterade förhör med vittnen och måls­ägande, eftersom tystnaden tenderar att öka under rättsprocessens gång. Brå vill också öppna för en förändring i rättsprocessen, så att uppgifter som kommit fram i förundersökningen får en viktigare roll när brottet väl kommer till domstol. Även kortare utredningstider minskar risken för att brottsoffer och vittnen väljer att tystna, samt gör att de lättare minns.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander ser uppgifterna om en tilltagande tystnadskultur som oroande. För att komma åt problemet krävs ökade sociala insatser, förbättrad polisiär närvaro och dialog med olika samhällsaktörer. – Det mest effektiva är troligtvis att på olika sätt korta utredningstiderna för brott, säger Mia Edwall Insulander, och tillägger att det redan idag är så att uppgifter som framkommit tidigt i en utredning normalt ges större bevisvärde.

Brå: Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot rättsväsendet. Rapport 2019:10.

Annons
Annons