search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Advokatdrömmen väcktes bland barnen i kloakerna

”Advokat Sunita Memetovic. Hur häftigt låter inte det?” Hon ställde frågan nyligen i sina sociala mediekanaler och översköljdes av positiva reaktioner, både från unga romer och från välkända juristprofiler. Sunita Memetovic är Sveriges såvitt känt första kvinnliga advokat med romsk bakgrund.

Med stolta, snabba steg kommer hon gående på torget utanför Sankt Stefansbasilikan i ett oktobervarmt Budapest. Hon har svart klänning, matchande kavaj och vita pumps. Som vore hon på väg till närmaste rättssal. Men det är inte därför hon är i denna stad och dessutom är det lördag.

– Jamen du skulle ju ta bilder också. Då måste jag ju se ut som den advokat jag är nu, säger hon med ett leende.

Vi konstaterar att vi har gott om tid att prata och solen värmer behagligt, en bit över 20-gradersstrecket.

– Fast om ett par timmar måste jag rusa iväg för att köpa tårtor och ballonger. Ikväll blir det fest, säger Sunita Memetovic.

Men först ska hon få berätta om sin livsresa. Om drömmen att bli advokat, som hon har hållit fast vid ända sedan hon var tolv år. Kaffe krävs för en sådan berättelse, vi slår oss ner på en uteservering snett emot basilikan.

Resan började för 29 år sedan i det forna Jugoslavien där inbördeskriget då härjade. Med föräldrar och syskon flydde hon till Sverige och hamnade som ettåring i en flyktingförläggning i Säffle. Lite av värmländskan bryter igenom ibland. Hon var nyfiken och egensinnig tidigt. Redan som fyraåring vandrade hon bort från förläggningen vid ett par tillfällen och fick föras tillbaka med hjälp av polisen. Utforskandet av världen pågår fortfarande, det är därför hon är här i Budapest.

Det hon nu utforskar på Central European University, ett par kvarter från basilikan, är engelska språket, mänskliga rättigheter samt ledarskap och romsk identitet. Kursen pågår till juni nästa år och riktar sig till romer från hela Europa som har en akademisk examen. Hon har elva kurskamrater.

– Mitt första mål är att arbeta som brottmålsadvokat hemma i Sverige. Jag är anställd på ­Advokatfirman Ericksson & Häggquist i Uppsala och har som biträdande jurist varit bisittare åt advokat Leif Ericksson i flera stora och tunga brottmål, bland annat mord, rån och narkotika. Han är en fantastisk mentor. Att jag förbättrar engelskan nu, framför allt skrivandet, har att göra med att jag på sikt vill jobba internationellt med mänskliga rättigheter, framför allt romers rättigheter.

Det romska arvet

Idén om språklig kompetenshöjning råkade sammanfalla med förverkligandet av den gamla drömmen. Den 3 oktober blev Sunita Memetovic ledamot i samfundet, efter ­sedvanlig prövning. En av de som yttrade sig i sammanhanget var Leif Ericksson, som hon har arbetat nära sedan hon tog sin juristexamen i Uppsala 2016.

– Jag jobbar åt Ericksson & Häggquist även när jag är här i Budapest, fast har förstås inte lika många mål när jag studerar samtidigt. Men i december åker jag hem för ett par förhandlingar i Uppsala tingsrätt.

Sunita Memetovic fick mycket uppmärksamhet när hon var målsägandebiträde åt ett av offren för terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm, en romsk kvinna som satt på gatan och fick en av lejonstatyerna över sig när lastbilen for fram. Kvinnans ena ben skadades. Måls­ägandebiträde Memetovic lyckades bra i rollen: skadestånd till offret på 150 000 kronor och även ersättning från lastbilens försäkringsbolag. Men uppmärksamheten i media gällde främst att terrordömde Akilov pekade finger åt Sunita Memetovic under rättegången.

– Det var när jag läste upp känslomässiga citat från offren som Akilov gjorde gesten.

Sunita Memetovic tvekade aldrig att direkt höja rösten och uppmärksamma rättens ordförande. Han hade inget sett, medan många åhörare reagerade. Akilov fick en tillsägelse och information om hur man uppträder, och inte uppträder, i en rättssal.

”Romska kvinnor har en naturlig power” sa du i en artikel i Expressen 2015. Var det den kraften du använde i rättegången mot Akilov?

– Ja det finns naturligt hos mig sedan jag var barn, att alltid reagera mot fördomar, orättvisor och förtryck. Gesten Akilov gjorde visade ett förakt mot offren. Min erfarenhet av händelsen är att det finns en oförutsägbarhet i en rättegång och att det gäller att finna sig.

Sunita Memetovic menar att hon har hjälp av sitt romska arv: prestationslust, självförtroende, öppenhet och mod.

– Sådana är många romska kvinnor i grunden. Vi gillar att stå på scenen, där finns en likhet med advokatrollen. Samtidigt är romska kvinnor den mest diskriminerade gruppen i hela Europa. Att få vara målsägandebiträde åt en romsk kvinna var en dröm som gick i uppfyllelse.

Frågan om tiggeriförbud

Före detta justitierådet Göran Lambertz är Sunita Memetovics vän och mentor. De träffades första gången på alumnidagen i Uppsala år 2012, då Göran Lambertz höll ett seminarium om romska frågor.

– Att ha ett före detta justitieråd som mentor har hjälpt mig väldigt mycket för att utveckla min juridiska kompetens. Göran är pensionär nu och när han gratulerade mig till advokattiteln skojade han och sa att nu kan jag bli hans mentor.

Tillsammans skrev Lambertz och Memetovic i december i fjol en debattartikel i Expressen där de menade att ett tiggeriförbud, som nu införts i flera svenska kommuner efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, kan strida mot yttrandefriheten i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Av samma uppfattning är organisationen European Roma Rights Centre med säte i Budapest. Organisationen arbetar för att stärka romernas ställning, genom utbildning, upplysning, forskning och genom att föra talan i domstol.

– Frågan om tiggeriförbud borde prövas i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, menar Sunita Memetovic.

I Auschwitz och i Bukarests kloaker fick hon redan som tio­åring vittnesbörd om romer utsatta för förtryck, mord och misär; i dåtid och nutid. Det var rollen i tv-serien ”Den förste zigenaren i rymden” som via inspelningarna förde henne till Polen, Rumänien och Bosnien. Rollen fick hon efter att en vaken fritidspedagog sagt att hon skulle vara perfekt för den. Regissören Agneta Fagerström Olsson höll med.

Okunskap om romer

I Bukarest träffade Sunita Memetovic jämngamla romska barn som bodde i kloakerna och sniffade lim för att hålla hungern borta. Två år senare, efter att ha bearbetat alla intryck, var Sunita Memetovics dröm att bli advokat fastslagen och orubblig.

– Det är fortfarande min starka drivkraft, att få hjälpa romer och andra förtryckta människor, kanske i något internationellt sammanhang. Jag vill göra skillnad, det är det som är det viktiga. Och nu kan jag göra det i rollen som advokat.

Skuggan börjar ta över vårt cafébord samtidigt som Sankt Stefan högljutt dränker all konversation och förkunnar att klockan är tolv. Sunita Memetovic lutar sig fram och föreslår att vi ska gå till hennes universitet att par kvarter härifrån.

Under den korta promenaden kommer hon att tänka på Leif Ericksson igen.

– Både han och Göran Lambertz betyder mycket för mig. I målen jag har haft ihop med Leif Ericksson har jag fått förtroendet att hålla klientkontakter, planerat inför rättegångar och skrivit sakframställningar. Jag har lärt mig oerhört mycket av honom.

På universitetets tak, där vi spejar ut över staden, läser hon från sin telefon ur det yttrande som Leif Ericksson skrev till samfundet, bland annat att hon skulle bli en tillgång för advokatkåren.

En gymnasielärare försökte en gång skjuta Sunita Memetovics planer i sank med orden att många romska barn och ungdomar har drömmar men att få förverkligar dem. I dag menar hon att de orden snarare blev en sporre för att bevisa motsatsen.

Under både högstadiet och gymnasiet mötte hon rasism. På Uppsala universitet menar hon att hon kände acceptans men också möttes av mycket okunskap om romer.

– Juristutbildningen är ju tuff så alla fick kämpa. Men ibland kände jag att jag fick kämpa extra hårt. Jag har en helt annan bakgrund än de flesta av mina studiekamrater. Min pappa är analfabet och jag kunde aldrig få hjälp hemifrån med studierna. Jag har gjort en enorm klassresa.

Dubbel stolthet

Sunita Memetovic beskriver att hon vid ett par tillfällen under studietiden hamnade i en identitetskris. Det var svårt att få ihop rollerna som juridikstudent med längtan efter att vara en del av den romska gemenskapen.

– Vem var jag i allt detta? Det kändes som att jag hade en fot inne i båda kulturerna och samtidigt inte var hemma någonstans.

I dag får hon ihop bilderna av sig själv. Stoltheten över såväl ursprung som advokat­roll går inte att ta miste på.

– Jag är ödmjukt tacksam att så många unga romer i dag ser mig som en förebild.

En av dem är hennes syster Katarina Memetovic, som studerar andra året på juristprogrammet i Göteborg.

Vi skiljs på en av broarna över floden Donau som förbinder Buda och Pest. Sunita Memetovic ska iväg och planera kvällens fest med sina romska studiekamrater. Det är hon som är själva festföremålet, advokat Sunita Memetovic. Hon ser också fram emot nästa fest då hennes kolleger från Uppsala kommer till Budapest för att fira.

Personligt: Sunita Memetovic

Bor: Bostadsrätt i Uppsala, studentbostad i Budapest.

Motto: Ingenting är omöjligt. Ge aldrig upp.

Förebilder: Anne Ramberg, Leif Ericksson, Göran Lambertz.

Favoritapp: Spotify

Favoritplats: Hela världen. Jag är ju rom.

Kör: Har körkort men ingen bil.

Hobby: Karate och dans.

Läser just nu: Pharrajimos: The fate of the Roma during the Holocaust av János Bársony och ­Ágnes Daróczi.

Talang: Kan springa fort i högklackat.

Familj: Singel (har inte tid med något förhållande). Mamma, pappa, tre systrar, en bror, sex syskonbarn.

Ulf Storm
Annons
Annons