search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Sociala medier kräver reflektion och professionalism

Sociala medier som Instagram och Twitter ger goda möjligheter att nå ut till stora grupper människor, snabbt och nästan utan kostnader. Men snabbheten och spridningen gör också att de etiska frågorna ställs på sin spets. Praxis är under utveckling, men redan nu finns riktlinjer att hålla sig till. 

Advokaters marknadsföring diskuteras just nu intensivt. Advokater, i synnerhet manliga försvarsadvokater, har i medier beskyllts för att odla gangsterromatik och att inte hålla på gränserna till klienterna.

Mycket av debatten kretsar kring advokaters användning av sociala medier. Advokatsamfundet tog redan 2015 fram en policy för advokaters användande av sociala medier. I policyn konstateras att sociala medier ger goda möjligheter att marknadsföra sig, skapa debatt och kommunicera med både kolleger och klienter. Samtidigt, påpekas det, kan en olämplig användning skada såväl den enskilde advokatens som advokatkårens anseende.

Advokat Anna Steén, ledamot av Advokatsamfundets disciplinnämnd och själv aktiv i sociala medier, pekar på att sociala medier, precis som annan verksamhet, kräver ett professionellt förhållningssätt av advokaten.

– Advokaten har att iaktta samma kärnvärden i sociala medier som annars: tystnadsplikten, diskretionsplikten, lojalitetsplikten, oberoendet och så vidare, säger hon, och tillägger att det förstås ytterst handlar om att klienternas intressen ska skyddas och förtroendet för advokatkåren upprätthållas.

Anna Steén rekommenderar också advokaterna att reflektera särskilt över inlägg som berör advokatrollen och att det kan vara en god idé att ha olika konton för den privata sfären och för advokat­rollen. Samtidigt innebär det faktum att man har ett privat konto inte att man kan skriva vad som helst där. Alla publiceringar som kan kopplas till yrkesrollen eller advokatverksamheten räknas som advokatverksamhet, även om kontot är privat.

Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, även hon en flitig användare av bland annat Instagram, presenterar i en av de debattartiklar hon har skrivit i ämnet tre frågor som hon anser att advokater bör ställa sig innan de publicerar något: Hur uppfattas det här av en klient, hur uppfattas det av en eventuell motpart eller ett brottsoffer som kanske varit involverad, samt hur uppfattas det här av allmänheten?

– Förhoppningsvis kan det vara till hjälp och stöd att aktivt ställa sig de tre frågorna om hur det jag publicerar kan komma att uppfattas. Det är viktigt att tänka på att man även vid marknadsföring ska förhålla sig till de kärnvärden vi advokater har att följa. Jag vill dock också understryka, i dessa sammanhang, att advokater både kan och bör marknadsföra sig själva, säger Mia Edwall Insulander.

Hon tillägger att formerna för reklam skiljer sig åt mellan advokatbyråerna, bland annat eftersom målgrupperna skiftar, men att det är angeläget att uppmuntra god reklam och marknadsföring för advokater och det viktiga advokatyrket. 

Att sociala medier väcker en del etiska frågor märks också på att disciplinnämnden under de senaste åren behandlat flera anmälningar just kring publicering i sociala medier.

I ett beslut från 2018 tilldelades advokaten en varning för att han publicerat olämpliga inlägg på sin Facebooksida. Sidan var endast öppen för advokatens kontakter på Facebook. I början av 2019 varnades en annan advokat sedan advokatbyrån på sitt Instagramkonto hyllat en biträdande jurist som medverkat till att en häktad klient släpptes. Inlägget innehöll enligt anmälaren uppgifter som gjorde att klienten och målsäganden kunde identifieras, och nämnden höll med. Ytterligare en advokat fick en erinran, sedan hon på Instagram under en lång huvudförhandling på annan ort bland annat skrivit ”I wanna go home”, och även i en hashtag angett vilken stad hon befann sig i.

De publicerade avgörandena, tillsammans med policyn, kan ge viss vägledning om gränserna för vad som kan publiceras, anser Anna Steén. Hon räknar dock med att det kommer att bli fler fall att pröva för nämnden, fall som i sin tur kan skapa ytterligare praxis. Men det kan behövas ytterligare stöd för advokaterna i dessa svåra frågor, anser Anna Steén.

– Det är viktigt att sprida mer information och kunskap om den policy som finns och som har antagits av samfundet. Det kan man göra på många sätt, till exempel genom kurser och seminarier på temat sociala medier.

Ulrika Öster
Annons
Annons