Konsten att lyckas med en sakframställning

Under seminariet tog Eriksson upp olika aspekter på sakframställningen i tingsrätt och hovrätt.

Han poängterade att åklagaren har ett övertag, eftersom rätten inte vet någonting när en rättegång startar och åklagaren nästan alltid får rätt. Det är därför viktigt att ta befälet och definiera vad som är de tvistiga delarna och plädera och argumentera redan i sakframställningen.

Somliga tror att det inte kan göras, men det går utmärkt, förklarade Eriksson. Det är avgörande att få med sig rätten direkt, och att uppmärksamma både bevis- och rättsfrågor. Så småningom kommer en slutplädering men det är en annan sak. Beskriv det som är viktigt på ett kortfattat och intressant sätt. Förklara klientens inställning till det som påstås, berätta inte det som klienten senare ska berätta.

– Hela rättsprocessen är en plädering som startar i sakframställningen och slutar i slutpläderingen, slog Eriksson fast.

Redan när sakframställningen förbereds måste försvarsadvokaten ta ställning till om det handlar om bevis- eller rättsfrågor, ­eller både och.

– Ange er position till gärningsbeskrivningen direkt och som skapar frågor om tvivel eller om den är riktig. Det är det som är konsten.

– Förbered noga, gör det lockande, intressant och var respektfull mot motparten, uppmanade Eriksson som poängterade att det är viktigt att uttrycka sig på ett sätt som är begripligt för mottagaren och som gör åklagarens gärningsbeskrivning tveksam.

– Det är en konstart som kräver förberedelser. Och som också kommer att få hela processen att bli enkel.

Eriksson ansåg att advokaten inte ska avbryta åklagarens muntliga sakframställning förutom vid allvarliga sakfel. Eriksson påpekade att det är sällan som försvarare berör åklagarens skriftliga bevisning. Här uppmanade Eriksson advokater att lyfta fram sina egen synpunkter, till exempel slutsatsen av ett rättsintyg.

Eriksson, som konsulterat flera hovrättsdomare, berättade att de var kritiska till att advokater och åklagare ofta åberopar samma bevisning som i tingsrätten och beskriver målet som om allting skulle tas om från början. Eriksson uppmanade advokaterna att ta befälet över processen i hovrätten.

– Välj ut vad det råder oenighet om. ­Strömlinjeforma processen till det du vill att processen ska handla om. Det får i sin tur påverka den bevisning som åberopas. Att åberopa samma bevisning som i tingsrätten är inte bra, sa han och tillade att det är viktigt att beskriva vad som är fel med tingsrättens dom.

– Var inte rädda för att plädera i visst mått i hovrätten. Det handlar om att intressera mottagaren av den information ni har, att ta tillbaka mark från den gamle passive advokaten, som trodde att det bästa sättet att föra talan var att vänta och se vad som kom.

Tips för sakframställning

• Fånga intresse!
• Plädera i sakframställningen.
• Position till gärningsbeskrivningen?
• Vad råder det oenighet om?
• Ta ställning till om det handlar om bevis- eller rättsfrågor, eller både och.
• Var respektfull mot motparterna.
• Rättsprocessen är en plädering som startar i sakframställningen och slutar i slutpläderingen.