search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Kampen för humanistiska värden måste bygga på förnuft och känsla

Årets SHRA-pristagare vill hellre tala om lösningar än om problem. Utom kanske när det kommer till situationen i hemlandet Storbritannien, där David Miliband är djupt bekymrad över utvecklingen.

Det var en till synes avspänd och slagfärdig pristagare som efter själva prisceremonin samtalade med International Bar Associations vd Mark Ellis på scenen i Berwaldhallen. Samtalet rörde sig från Milibands uppväxt, via dagens flyktingkris till Brexit. Att det var en djupt engagerad människa och före detta politiker som satt på scenen var tydligt; Mark Ellis hade många gånger svårt att hinna flika in frågor i pristagarens intensiva ordflöde.

I slutet av 2018 levde 70,8 miljoner män­niskor som flyktingar i världen, en siffra som får det att svindla. David Miliband själv vill dock inte gärna tala så mycket om antalet.

– Vår största utmaning i dag är den känsla av hopplöshet som sprider sig, sa Miliband, och fortsatte:

– Människor är inte likgiltiga, men de upplever att de inte kan göra något. Det är en annan sak. Och att prata för mycket om omfattningen av flyktingkrisen bidrar till den känslan.

David Miliband varnade därför organisationer och andra aktörer som försöker stödja flyktingar för att ständigt lyfta fram det lidande de vill motverka. I stället måste man, som han uttrycker det, ge sig in i ”lösningsbranschen”.

För att hitta lösningar måste organisationerna också vara beredda att ompröva tidigare sätt att arbeta. Traditionellt flyktingbistånd handlar mycket om att skicka tält och annan utrustning till flyktingläger. Men i dag lever en stor del av flyktingarna i stället i städer, och de är på flykt under långa perioder. Därför förespråkar David Miliband och IRC i stället insatser i form av kontanta bidrag och möjligheter att arbeta till flyktingarna, liksom utbildning till barn på flykt, men också makroekonomiskt stöd till de länder som tar emot flyktingar.

Mark Ellis tog upp klimatförändringarna, som enligt alla beräkningar kommer att tvinga miljontals människor att flytta.  Ellis anade att dagens internationella rätt inte riktigt fungerar för denna grupp. Ja, sa David Miliband, den förestående klimatflyktingkrisen kan innebära att definitionen av en flykting utmanas. Men:

– Personligen tycker jag att det är skillnad mellan en person som tvingas lämna sitt land efter hot från dödspatruller, och den som tvingas flytta från en del av landet till en annan på grund av klimatförändringar.

Har blivit polarisering

Krisen i dag är en flyktingkris, fastslog David Miliband, och drivs främst av att ett antal stater i världen är svaga och konfliktdrabbade. Det rättsliga skyddet för flyktingen är också mycket starkare än för den ekonomiskt drivna migranten.

– Det kan vara svårt att säga detta, men jag tycker att det är rätt. Det är rätt att bagaren som bombats bort från sitt bageri ska ha fler rättigheter än den som väljer att lämna sitt land för att få bättre ekonomiska förutsättningar. Det innebär också att vi kan kräva att länder ger skydd åt flyktingar, men att de samtidigt har frihet att besluta om invandring i landet, sa David Miliband.

David Miliband vände sig alltså mot att flyktingar och andra migranter behandlas som en enhet. Men är det inte just det som sker nu, undrade Mark Ellis, med hänvisning till flyktingmotstånd och populism. David Miliband ville dock inte överbertona nationalismens makt i debatten.

– Visst finns det i dag en stark nationalistisk och populistisk strömning i politiken. Men för varje person i Dallas, Texas, som fruktar flyktingar finns det någon som säger: ”vänta nu, min familj kom som flyktingar”. Därför vill jag inte säga att de humanistiska värderingarna gått förlorade. Snarare har det skett en polarisering i hur man ser på dessa värderingar.

Enligt David Miliband krävs det nu att de som står för de humanistiska värdena tar plats i debatten.

– För även om det inte stämmer att humanismen försvunnit så kommer den att göra det om vi inte slåss för den, sa han, och tillade att den kampen måste föras med både förnuftsargument och känsla och att den kan komma att ta tid.

Brexit kan inte fixas snabbt

Trots optimismen var David Miliband ­bekymrad över utvecklingen i USA. Mark Ellis påpekade då att Milibands hemland, Storbritannien, med Brexit tycks röra sig i samma riktning som USA. Och Miliband höll med. Skämtsamt konstaterade han att han till slut förstått att även Brexit har en stor fördel.

– För tre år sedan talade man om Swexit, att Sverige skulle lämna EU. Det gör ingen nu. Brexit har räddat er från den diskussionen, fastslog David Miliband, för att sedan genast bli allvarlig.

– En av de saker som gjort mig stolt över att vara britt är hur Storbritannien har utvecklats med EU-medlemskapet de senaste 30–40 åren, sa han.

David Miliband kritiserade också premiärminister Boris Johnsons löften om att ”fixa Brexit”. Det enda som kan ”fixas” nu är själva utträdet, sa Miliband, medan den nya relationen mellan Storbritannien och EU återstår att förhandla om.

– Vi kommer att hålla på med att ”fixa” Brexit i fem–tio år, fastslog David MIliband.

Han pekade också på att Storbritannien nu står inför den enorma utmaningen att återuppbygga sitt demokratiska system.

– Det sociala kontraktet är förlorat för stora grupper av människor, vi har upplevt ett olagligt försök att stänga parlamentet och drottningen har dragits in i politiken för att det inte finns någon skriven konstitution. Nu står vi inför ett stort reparationsarbete för att återupprätta demokratin inför medborgarna, sa David Miliband.

Med alla dessa utmaningar för Storbritannien, och ett kommande val i december: När kommer då David Miliband tillbaka till politiken, undrade Mark Ellis, och syftade på Milibands försök att bli partiledare för Labour år 2010. Men Miliband ville inte svara på den frågan, utan konstaterade att man inte kan leva sitt liv som en serie repriser.

– Jag känner mig lycklig att ha fått arbeta med politik och att nu få verka i en organisation som jag tror på och där jag får omsätta mina värderingar i praktiken, sa han.

Ulrika Öster
Annons
Annons