Kampen mot grov organiserad brottslighet Fler verktyg behövs

Den grova organiserade brottsligheten är svårutredd på grund av flera faktorer, enligt Lundh. Framförallt för att den är mycket resurskrävande och att det råder en utbredd tystnadskultur.

–  Många boende i socialt utsatta områden har ett lågt förtroende för rättsväsendet. De är uppfödda med inställningen att inte tala med polis eller rättsväsendets företrädare, sa hon.

Petra Lundh uppmärksammade den Brå-rapport som kom förra året där en slutsats var att polisens effektivitet är avgörande för att bryta tystnadskulturen.

– Förtroendet för polisen ökar när den som begår brott drabbas av konsekvenser.

Petra Lundh tog även upp andra problem med att utreda den grova organiserade brottsligheten. Ett handlar om kryptering. Nästan all elektronisk kommunikation i olika appar sker i dag krypterat. Även telefoner och datorer som tas i beslag är ofta svårt krypterade.

– Förslaget om hemlig dataavläsning skulle kunna råda bot. Men det är tekniskt komplicerat och kräver stora spaningsresurser. Så det kommer endast att kunna användas i de allvarligaste fallen.

Ett ytterligare problem är svårigheten att bedriva spaning i socialt utsatta områden eftersom de boende känner igen polisen.

– Dessutom krävs det nästan alltid internationellt rättsligt samarbete. Det kräver mycket arbete och tar lång tid.

För att åklagarmyndigheten ska kunna göra de satsningar som krävs är det avgörande med tillräckliga och stabila ekonomiska resurser över tid, betonade Lundh, och tillade att även säkerhetsfrågorna är viktiga. Personalen som arbetar med ärendena under lång tid måste kunna känna sig trygg. I flera ärenden har de kriminella försökt att störa ut åklagarna, direkt eller indirekt.

Petra Lundh ansåg att Åklagarmyndigheten skulle behöva en rad nya verktyg i kampen mot den grova brottsligheten.

– Vi behöver en förändrad lagstiftning, framför allt när det gäller hemliga tvångsmedel och hemlig dataavläsning. Men den kommer inte att lösa alla problem. Det behövs även bättre möjligheter för beslag och husrannsakan i it-miljö.

När det gäller hemliga tvångsmedel så finns de med på den så kallade 34-punktslistan mot gängkriminaliteten. Åklagarmyndigheten vill att tvångsmedlen förändras så att de blir mer verkningsfulla. Lundh vill bland annat att åklagare får möjlighet att fatta interimistiska beslut om hemlig rumsavlyssning.

– Vi har en hel del förslag när det gäller hemliga tvångsmedel. Det finns flera svåra avvägningar. Man måste ställa förslagen mot den personliga integriteten. Men i dag när brottsligheten ser ut som den gör så måste vi kanske flytta fram positionerna. Åtminstone måste vi utreda ordentligt och se vad som är rimligt och var gränsen går.

För att bryta tystnadskulturen krävs flera lagändringar, enligt Lundh. Den bestämmelse som finns i dag om straffreduktion om man själv medverkar till att utreda brott räcker inte till. Man behöver även satsa på ett utökat vittnesskyddsprogram. Åklagarmyndigheten tycker också att de svåra frågorna om kronvittnen och anonyma vittnen bör utredas.

Straffansvaret när andra personer än misstänkta medvetet lämnar oriktiga uppgifter till polisen behöver utredas. Att det i dag inte medför straffansvar är problematiskt, ansåg Lundh.

Även förverkandelagstiftningen behöver ses över. Den är komplicerad och svår, samtidigt är det viktigt att den är effektiv och tydlig.

Lundh tog även upp den internationella dimensionen. Dagens lagar kan hindra svenska myndigheter att bistå myndigheter i andra länder. Det kan få negativa konsekvenser när Sverige i sin tur behöver bistånd i motsvarande situation.

– För att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten behövs bättre grundläggande förutsättningar för hela rättsväsendet. Men det räcker inte. Vi behöver hela samhällets hjälp. Alla myndigheter, kommuner och landsting och olika privata aktörer. I ett sådant samarbete är vi tillsammans med polisen beredda att axla ett betydande ansvar, sa Petra Lundh.

Gemensam insats i Södertälje

Petra Lundh uppmärksammade särskilt den gemensamma insatsen av flera myndigheter i Södertälje mot den grova organiserade brottsligheten som pågick under fem år. När polisen hade fått bort de kriminella med våldskapitalet från gator och torg så vågade de drabbade börja tala om vad de varit med om. Och tystnadskulturen kunde brytas.