En svensk business judgment rule kan utläsas ur praxis

Carl Svernlöv talade om hur den amerikanska principen business judgment rule kan tillämpas i svensk rätt vid bedömning av om styrelseledamöter kan bli ansvariga för att de har gjort dåliga affärer.

Inställningen i svensk rätt har varit att en styrelseledamot i princip inte ska bli skadeståndsansvarig för dåliga affärer. Men i doktrin och utredningar har framförts uppfattningen att ansvar kan gälla om man gör mycket dåliga affärer.

Carl Svernlöv menade att en tankelinje med utgångspunkt i business judgment rule har börjat växa fram när det gäller att bedöma enskilda styrelseledamöters vårdslöshet.

Enligt den grundläggande ansvarsbestämmelsen i 29:1 aktiebolagslagen är styrelseledamot eller vd skadeståndsskyldig när han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar skada inom sitt uppdrag.

Principen business judgment rule innebär att amerikanska domstolar vägrar överpröva ett affärsmässigt beslut – under förutsättning att befattningshavaren gjorde en skälig ansträngning att fatta beslutet på välinformerad grund, hade företagets bästa för ögonen och inte agerade utifrån ovidkommande intressen. Domstolen presumerar att styrelsen har gjort sitt bästa i god tro och med företagets bästa för ögonen. Om inte käranden lyckas bryta presumtionen, avvisas målet.

Carl Svernlöv menade att business judgment rule-principerna kan tillämpas i svensk rätt inom ramen för vårdslöshetsbedömningen.

– Jag anser absolut att det är dags att formulera en regel i svensk rätt och att göra den mer uttrycklig, sa Carl Svernlöv.

Enligt Carl Svernlöv kan embryot till ett business judgment rule-resonemang skymtas i SOU 1995:44, där Aktiebolagskommittén skrev att en förlustbringande åtgärd inte behöver vara skadeståndsgrundande och att domstolen får avgöra den godtagbara graden av risktagande. Vad som dock inte framgick var hur denna bedömning skulle göras.

– Business judgment rule innebär en mera stringent juridisk metod än reglerna i SOU-n för att avgöra om dåliga beslut är skadeståndsgrundande, sa Carl Svernlöv.

Det senaste decenniet har Högsta domstolen – som Stefan Lindskog pekade på vid Advokatdagarna 2017 – i flera allmänt civilrättsliga prejudikat fört resonemang med stark emfas på beredningsansvaret, som påminner om business judgment rule.

– Och Stockholms tingsrätts dom i mål T 15389-16 är den första i svensk domstol som uttryckligen hänvisar till business judgment rule, sa Carl Svernlöv.

Sammantaget med tidigare HD-praxis anser Carl Svernlöv att det finns underlag för att inte bara påstå att business judgment rule existerar inom ramen för culpabedömningen – utan även för att försöka formulera regeln.

Carl Svernlöv föreslår att en svensk business judgment rule kan formuleras på följande sätt.

• Om en styrelseledamot har agerat korrekt vid beslutet och det har fattats på tillräckligt underlag, ska ingen vårdslöshet anses föreligga, och därmed ska i regel inget skadeståndsansvar kunna utdömas.
• Om skriftlig redogörelse för vidtagna utredningsåtgärder saknas, kan det innebära en presumtion för oaktsamhet.

En svensk business judgment rule

• Om en styrelseledamot har agerat korrekt vid beslutet och det har fattats på tillräckligt underlag, ska ingen vårdslöshet anses föreligga, och därmed ska i regel inget skadeståndsansvar kunna utdömas.
• Om skriftlig redogörelse för vidtagna utredningsåtgärder saknas, kan det innebära en presumtion för oaktsamhet.

En advokat bör ge styrelseledamöter rådet att dokumentera hur de kom fram till beslutet och upprätta en PM vid situationer som kräver svåra beslutsfattanden.

När styrelsen ställs inför svåra affärsmässiga beslut är det viktigt att göra en ordentlig utredning och anlita expertis som kan bidra med underlag.