search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Advokatdagarna

Ansvarsreglerna vid kapitalbrist är felkonstruerade

Reglerna om ansvar vid kapitalbrist innebär i själva verket ett borgensansvar för styrelseledamöterna.  Det är en alldeles orimlig ordning, enligt Urban Båvestam.

Advokat Urban Båvestam riktade skarp kritik mot reglerna i aktiebolagslagen 25:18 om att styrelseledamöterna kan bli personligt betalningsansvariga vid kapitalbrist i bolaget.

– Jag skulle beteckna dem som onda regler – onda för de stackare som drabbas av dem, sa han.

Urban Båvestam menade att reglerna i många avseenden är överraskande för småföretagaren.

– Om det är någonting som lekmannen tror sig veta om ett aktiebolag, är det att man inte har personligt ansvar. Det är själva poängen med att ha ett aktiebolag, sa han.

Lekmannen tror sig riskera aktiekapitalet, men inte hem och bil. Men det bygger på att man kan reglerna.

– Gör man inte rätt, så drabbas man av en situation som närmast kan liknas vid ett borgensansvar, sa Urban Båvestam.

Reglerna om kapitalbrist syftar till att livsodugliga aktiebolag ska likvideras i tid, så att borgenärernas skydd i det bundna egna kapitalet inte hinner gå förlorat. Samtidigt ska livsdugliga aktiebolag inte tvingas till likvidation.

Reglerna är avsedda att vara handlingsdirigerande: De ska tvinga fram åtgärder från styrelsen genom hot om personligt ansvar.

Styrelsens skyldigheter enligt aktiebolagslagen:

  1. Om styrelsen har skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av aktiekapitalet – kritisk kapitalbrist – ska styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning.
  2. Om kontrollbalansräkningen visar kritisk kapitalbrist, ska styrelsen snarast kalla till en första kontrollstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation.
  3. Om den första kontrollstämman inte beslutar om likvidation ska styrelsen sammankalla en andra kontrollstämma inom åtta månader från första kontrollstämman, som på nytt ska pröva om bolaget ska gå i likvidation.
  4. Om den andra kontrollstämman inte hålls inom föreskriven tid, eller om den kontrollbalansräkning som läggs fram vid andra stämman inte visar att aktiekapitalet är täckt, och om stämman inte beslutar om likvidation, ska domstol besluta om likvidation på ansökan av styrelsen.

– I praktiken är det oerhört sällan det går till så. Normalt blir advokater och revisorer inkopplade när allt redan är för sent, sa Urban Båvestam.

Om styrelsen inte vidtar alla åtgärder i rätt tid, blir varje ledamot betalningsansvarig för förpliktelser som uppkommer under den tid då underlåtenheten består.

Men ansvaret gäller inte om styrelseledamoten kan visa att man inte har varit oaktsam.

Under perioden 2009–2018 kom ett stort antal kontrollbalansräkningsmål från Högsta domstolen.

I NJA 2009 s. 210 lanserar HD principen att målen ska prövas i två led:

  1. Först prövas de objektiva förutsättningarna. Var det kapitalbrist vid en viss tidpunkt? Hade styrelsen i så fall skäl att anta det? Bevisbördan ligger på borgenären.
  2. Om borgenären lyckas visa detta, faller bevisbördan över på styrelseledamöterna i prövningen av de subjektiva förutsättningarna: Den styrelseledamot som menar sig inte ha varit oaktsam måste styrka det. Det är alltså ett presumtionsansvar.

Ansvarsperioden börjar löpa när det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet.

Enligt lagen kan ansvarsperioden upphöra på tre sätt:

  1. Styrelsen lägger fram en kontrollbalansräkning på bolagsstämma som visar att aktiekapitalet är täckt.
  2. Domstolen eller Bolagsverket fattar beslut om likvidation.
  3. Styrelsen ansöker hos tingsrätten om likvidation.

HD har prövat om det finns andra situationer då ansvaret upphör.

Enligt NJA 2012 s. 858 ”Trollhotellen” räcker det att årsredovisning läggs fram för att ansvaret ska upphöra. En vanlig årsredovisning visar aldrig bättre resultat än kontrollbalansräkningen.

Av NJA 2018 s. 602 ”Konkursbolagets skulder” framgår det att konkursbeslut bryter ansvarsperioden.

I NJA 2018 s. 1038 ”Rekonstruktions­bolagets skuld” konstaterar HD att företagsrekonstruktion inte bryter ansvarsperioden.

HD har behandlat vad som gäller när en styrelseledamot tillträder eller avgår i ett bolag som befinner sig i en ansvarsperiod.

Enligt NJA 2012 s. 858 ”Trollhotellen” har en nytillträdd styrelseledamot betydande tid att sätta sig in i bolaget och göra bedömningar.

I NJA 2014 s. 892 uttalade HD att en styrelseledamot som med visst fog har kunnat räkna med att styrelsens åligganden kommer att uppfyllas utan dröjsmål efter utträdet ur styrelsen kan undgå ansvar. I målet undgick en styrelseledamot som inte hade upprättat kontrollbalansräkning ansvar för bolagets skulder som hade uppkommit lång tid efter att hon avgick som ledamot och bolaget såldes utan borgenärsfordringar, fastän hon bara hade vidtagit knapphändiga åtgärder för att kontrollera köparen.

Urban Båvestam menade att HD i domen ställde alltför låga krav på de åtgärder styrelseledamoten måste vidta för att undgå ansvar, även om det är lätt att förstå att domstolen menade att det var orimligt att anse ledamoten ansvarig i det konkreta fallet.

– Men det är lagreglerna det är fel på, förklarade han.

Mål om ansvar enligt 25:18 aktiebolagslagen är den i särklass vanligaste aktiebolagsrättsliga måltypen i domstolarna. Bara i HD och hovrätterna utgör de vart tredje aktiebolagsrättsligt mål.

Magnus Andersson
Annons
Annons