Allt vanligare med edition i skiljeförfaranden

Advokat Christer Danielsson diskuterade edition utifrån egna erfarenheter som skiljeman och ombud.

Christer Danielsson förklarade att edition i skiljeförfarande är en mycket aktuell fråga för dem som processar i skiljeförfaranden och för skiljemän.

– Det förekom ytterst lite edition i skiljeförfaranden för 15–20 år sedan. Nu är det närmast alltid edition i större skiljeförfaranden, särskilt om de har internationell prägel, sa han.

Vilka regler ska tillämpas enligt svensk rätt? HD förklarade i NJA 2012 s. 289 att rättegångsbalken (RB) 38:2 och artikel 3 i IBA Rules on the Taking of Evidence in International Arbitration ger vägledning vid prövningen om en handling har betydelse som bevis.

Enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts skiljedomsregler § 31(3) får skiljenämnden på begäran av en part förelägga en part att lämna ut skriftliga handlingar som kan vara relevanta och av betydelse för utgången.

I mindre, inhemska förfaranden tillämpas i praktiken RB 38:2 analogt, implicit eller explicit. I större inhemska förfaranden och förfaranden med säte i Sverige som har internationell anstrykning tillämpas primärt IBA:s regler.

– Den allmänna uppfattningen är att det inte är några stora skillnader mellan reglerna i rättegångsbalken och IBA:s regler, sa Christer Danielsson.

IBA-reglerna är tänkta att vara en brygga mellan den amerikanska discovery-processen, där utgångspunkten är att alla dokument ska tillhandahållas av parterna, och traditionell kontinentaleuropeisk process med mycket begränsade förutsättningar för edition.

Den första fråga skiljenämnden ska pröva är om handlingarna är relevanta för saken. Av HD:s praxis, till exempel NJA 1998 s. 590 I och NJA 2012 s. 289, framgår att det inte krävs något högt bevisvärde enligt RB:s regel.

– Om handlingen som begärs ut inte ligger helt vid sidan av grunden, ska den i princip överlämnas om den har bevisvärde, sa Christer Danielsson.

Enligt Christer Danielsson är det ingen betydande skillnad mot relevanströskeln enligt IBA:s regler.

En annan fråga är hur precis handlingarna måste identifieras. Enligt IBA:s regler ska en smal och specifik kategori beskrivas. I svensk rätt framgår av NJA 1998 s. 590 I och II att handlingarna måste vara specificerade och att editionssökande kan precisera handlingarna på två olika sätt, om det inte är en enskild handling: Ansökan kan ange en viss avgränsad kategori handlingar eller alla handlingar som har betydelse för ett visst, noga beskrivet bevistema.

Enligt IBA:s regler art. 9 kan skiljenämnden utesluta handlingar från edition, om det skulle bli orimligt betungande för motparten att tillhandahålla handlingarna, även om de har angivits med tillräcklig precision.

Enligt Christer Danielsson finns en motsvarande regel i svensk rätt, men inget prejudikat anger var gränsen går. I NJA 1998 s. 829 ansåg HD inte att det var orimligt betungande att lämna ut handlingar som skulle ta en månads arbetstid att sammanställa. I större skiljeförfaranden dyker frågan ofta upp.

– Det blir skiljemännens känsla för vad som är rimligt som avgör, sa Christer Danielsson.

En av de vanligaste invändningarna är att dokumentet som begärs utlämnat innehåller företagshemligheter.

I NJA 2012 s. 289 konstaterar HD att det krävs synnerliga skäl för skyldighet att utlämna dokument som innehåller företagshemlighet.

– I praktiken är det vanligt att skiljenämnden föreskriver att det som är företagshemlighet ska maskas av. Ofta räcker det, förklarade Christer Danielsson.

Av rättegångsbalken 36:6 och 38:2 2 st. framgår att man inte kan få edition på korrespondens mellan bolaget och dess advokat eller på handlingar som avslöjar en parts rättsliga bedömningar eller taktik i målet.