search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Hot om miljardböter skapar effektiv regelefterlevnad

Amerikanska myndigheter har vidsträckta befogenheter också gentemot internationella företag. Svenska företag har därför all anledning att hålla sig ajour med de amerikanska reglerna om korruption och sanktioner. Det menar advokat Peter Utterström, som tror att Swedbank nu löper stor risk att drabbas av hårda sanktioner.

Peter Utterströms intresse för den amerikanska korruptionslagstiftningen väcktes omkring år 2000. Han arbetade då på advokatfirman Delphi som managing partner men också med företag inom life science-sektorn. Just life science-branschen, med bland annat läkemedelsindustri, utsattes tidigt för intresse från amerikanska myndigheter.

Den amerikanska lagstiftningen på korruptionsområdet beskrivs av Peter Utterström som oerhört effektiv, både när det gäller att förebygga och beivra brott, och att få med de undersökta företagen i processen. När Sarbanes–Oxley Act (SOX) infördes i början av 2000-talet fick man automatiskt ett stöd i undersökningsprocessen då dokumentering av näst intill alla åtgärder inom ett företag nödvändiggjordes av SOX.

– Genom att vara samarbetsvilliga kan företagen få bättre förutsättningar än om de vägrar att samarbeta. Det är ett sätt att begränsa den skada som företaget kan komma att drabbas av, förklarar Peter Utterström.

Har vidsträckt jurisdiktion

En viktig anledning till att företag som utsätts för tillsyn av amerikanska myndigheter väljer att samarbeta är att det annars kan bli våldsamt dyrt för företaget. Under 2018 drog den amerikanska finansinspektionen U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) in totalt närmare 4 miljarder dollar i böter och förverkade vinster. Rekordåret 2014 var motsvarande siffra över 8 miljarder dollar.

Många av företagen som betalar sanktionsavgifter gör det efter förlikning, baserad just på att man samarbetat med myndigheterna. Så gjorde till exempel Telia, som år 2017 fick betala 965 miljoner dollar, motsvarande omkring 7,7 miljarder kronor, till amerikanska, nederländska och svenska myndigheter. Till detta kommer förstås alla kostnader för egna utredningar och ombud.

Peter Utterström berättar att han, när Teliaskandalen väl briserade, redan i flera år varnat för att svenska företag skulle kunna drabbas av höga böter från amerikanska myndigheter. Foreign Corrupt Practices Act är en federal lagstiftning som ger amerikanska myndigheter och domstolar en vidsträckt jurisdiktion om någon del av brottet genomförts i USA eller genom utnyttjande av det amerikanska post-, bank- eller telesystemet. Det kan därför räcka med att e-post passerat en server i USA eller att en amerikansk bank på något sätt är inblandad i transaktionen.

– När en svensk anställd i ett bolag inser att det hettar till inträffar det att han lämnar företagets e-postsystem och öppnar ett hotmailkonto, eller g-mail. Därmed är det risk för att kommunikationen passerar amerikanska servrar varvid amerikanska myndigheter kan ha jurisdiktion, förklarar Peter Utterström.

De höga kostnaderna för att göra fel har skapat starka drivkrafter för amerikanska bolag att hålla reda på reglerna och att undvika misstag, konstaterar ­Peter ­Utterström. Eller snarare, rent krasst, att visa att ­företaget gjort allt för att undvika felen, om de uppkommer.

– Som styrelseledamot har du inte råd att vara utan de program, system, utbildningar och konsulter som säkrar att regelefterlevnaden implementeras och följs upp så att man i varje fall har ett försvar när ett problem uppträder. För problem kommer, det kan man utgå från! Har du 100 000 anställda så finns det alltid någon som bryter mot reglerna, säger han.

Bäst att göra hemläxan

Även svenska storföretag har alltså starka skäl att se över sina antikorruptionsprogram, menar Peter Utterström. Här kan förstås svenska advokater spela en viktig roll. Men när olyckan väl har skett, och utredningen påbörjats, gäller det att koppla in experter på den amerikanska lagstiftningen, påpekar Utterström.

– Oavsett status på problemet är det viktigt att försöka se frågan ur ett amerikanskt myndighetsperspektiv. Därför är det viktigt att välja utredare med omsorg, som har trovärdighet hos myndigheterna. Gå därför till en amerikansk byrå som myndigheterna har förtroende för och sätt dem att utreda ärendet, säger Peter Utterström, som anser att nordiska bolag ofta varit för sena med att koppla in rätt experter.

Det allra bästa är förstås att göra sin hemläxa redan innan. Och även där är Peter Utterström något undrande inför Telias agerande i Uzbekistan. För den som verkligen vill undersöka en tänkbar affärspartner finns nämligen alla möjligheter i dagens informationssamhälle, och med välrenommerade undersökningsföretag som kan hjälpa till.

– Hade Telia velat ta reda på saker om Gulnora Karimova så hade de vetat allt, ner till skostorlek. Men det ville man inte, det kanske inte riktigt passade, säger Utterström.

Liksom flera andra experter är Peter Utterström övertygad om att Swedbank nu löper stor risk att utsättas för en granskning av amerikanska myndigheter.

– På samma sätt som Danske Bank lyckades man att göra alla fel i skolboken innan man tog in en extern rådgivare som genomfört de nödvändiga förändringarna för att få en rimlig chans till skadebegränsning. Förutom höga böter riskerar banken dessutom att förbjudas handla i dollar, vilket vore ett förödande slag mot verksamheten.

Ulrika Öster

Annons
Annons