search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Höjda bötesstraff för företag föreslås

Svenska sanktionsavgifter mot företag som bryter mot reglerna är internationellt sett låga. Nu vill regeringen höja taket för företagsboten för att öka pressen på företag att göra rätt.

Det är en rejäl höjning av maxbelopp som föreslås i den proposition som lades fram i början av september: från 10 miljoner kronor upp till 500 miljoner som mest. De högsta böterna reserveras dock för allvarliga brott som begås av större företag.

De nya reglerna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2020, kommer efter att Sverige länge fått kritik för sina blygsamma sanktioner vid exempelvis mutbrott och penningtvätt. Syftet är dock enligt regeringen inte i första hand att dra in mer böter, utan att öka incitamenten för företag att ”organisera verksamheten på ett sätt som motverkar eller förhindrar att brott begås.” Därför ska också företagets betalningsförmåga få betydelse för företagsbotens storlek när det är fråga om särskilt allvarlig brottslighet som begås i större företagsverksamhet.

I propositionen föreslås också att tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas genom att brott i fler verksamheter än tidigare ska kunna leda till företagsbot. Dessutom föreslår regeringen att svensk domstol ges utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott.

Precis som i dag ska företagsbot kunna delas ut i form av strafföreläggande från åklagare. Gränsen för när det kan göras höjs enligt förslaget till 3 miljoner kronor, jämfört med dagens 500 000.

Regeringen vill också införa en särskild bestämmelse om att företagsboten ska kunna jämkas eller efterges ”om företagets ägare döms till påföljd för brottet och den samlade reaktionen på brottsligheten för honom eller henne skulle bli oproportionerligt sträng”. I övrigt behålls dagens jämkningsregler (se faktaruta nedan).

Företagsbot

Reglerna om företagsbot kom till 1986, men började tillämpas mer flitigt efter en lagändring 2006.

Juridiska personer kan i Sverige inte dömas för brott, och företagsboten är en så kallad särskild rättsverkan av brott, alltså en författningsreglerad följd av ett brott som varken är en brottspåföljd eller en skyldighet att betala skadestånd (se 1 kap. 8 § brottsbalken).

Företagsbot kan komma ifråga för exempelvis internationella mutbrott, penningtvätt eller allvarliga miljö- eller arbetsmiljöbrott.

Företagbot kan enbart dömas ut när näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten.

Företagsboten kan sättas ned, jämkas, eller i vissa fall helt efterges om näringsidkaren också drabbats av andra kostnader eller andra rättsverkningar av brottet. Jämkning kan också medges om näringsidkaren så gott som han eller hon kunnat har försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa de skador som brottet orsakat.

Reglerna om företagsbot finns i brottsbalken 36 kap. 7 §. Prop. 2018/19:164 Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Annons
Annons