search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Om häktning och förnyelse

Sällan har väl straffrättsliga och straffprocessuella frågor diskuterats så intensivt i den allmänna debatten som den här sommaren. Esoteriska begrepp som putativ nödvärnsexcess har varit i var mans (nåja) mun; vem kunde tro det. Orsaken är som bekant häktningen av den amerikanske rapparen ASAP Rocky.

När jag skriver detta har domen mot honom ännu inte meddelats, men han släpptes ur häkte av tingsrätten vid huvudförhandlingens slut.

Rapparen satt häktad i tre veckor på grunden att det ansågs föreligga flyktfara. Naturligt nog är det därför häktningsinstitutet som varit i särskilt fokus i debatten.

Med HD:s ord i NJA 2016 s. 1024 innebär flyktfara ”att det ska finnas en konkret fara för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff” och ”[f]aran ska i det enskilda fallet framstå som beaktansvärd”.

Vid bedömningen ska också proportionalitetsregeln i häktningsbestämmelserna beaktas: häktning får ske ”endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse”.

I fallet med ASAP Rocky har domstolarna funnit att det förelegat flyktfara och att det varit förenligt med proportionalitetsregeln att häkta (och omhäkta) honom.

Såvitt jag förstår är besluten i linje med praxis. Samtidigt kan man – som lekman på det straffprocessuella området och utan att kvälja beslut – tillåta sig att fundera över om det verkligen funnits en ”beaktansvärd” flyktfara i det konkreta fallet. Som hans ursprungliga försvarare Henrik Olsson Lilja påpekat: Rapparen är mån om sitt varumärke; det vore för­ödande för honom om han valde att hålla sig undan.

Samma fundering kan man ha i frågan om skälen för häktning uppväger det intrång som består i att rapparen fått ställa in ett stort antal konserter, vilket torde resultera i betydande intäktstapp för honom.

Det hade onekligen varit intressant om Högsta domstolen hade tagit upp ärendet och uttryckligen behandlat dessa frågor.

På ett mera generellt plan kan man hoppas att sommarens debatt leder till att häktningsinstitutet i bred bemärkelse uppmärksammas på politisk nivå.

Från internationellt håll (till exempel från organ inom FN och Europarådet) har kritik riktats mot Sverige för våra häktningsregler och deras tillämpning. Kritiken tar främst sikte på de alltför långa häktningstiderna i Sverige, avsaknaden av tidsgränser för frihetsberövande genom häktning, den alltför frekventa användningen av restriktioner i samband med häktning, de såväl fysiskt som psykiskt negativa effekter på den enskilde som följer av den isolering som häktning och restriktioner innebär samt de alltför få alternativ som finns och används till häktning.

I den bästa av världar leder spektaklet kring rapparen till att häktningsinstitutet hamnar i fokus och undergår välbehövliga reformer.

Om dessa viktiga frågor rekommenderar jag till läsning intressanta artiklar av advokaterna Henrik Olsson Lilja (DN Debatt 23 juli) samt Sargon De Basso och Kristoffer Ståhl (Dagens Juridik 22 juli).

Annars ser jag fram mot en intressant samfundshöst, med inte bara en ny generalsekreterare utan också en till stora delar ny huvudstyrelse. Faktum är att åtta av styrelsens 20 ledamöter är nyvalda. Jag vet inte om det är unikt men det måste vara sällsynt med en så stor förnyelse.

Den innebär också en påtaglig föryngring. Medelåldern bland de åtta avgående ledamöterna var 55 år, medan de tillkommande åtta har en genomsnittlig ålder om 46 år. Dessutom är det nu åtta kvinnor (40 %) i styrelsen jämfört med sex kvinnor (30 %) i den avgående styrelsen. Också det är mycket välkommet. Valberedningen har gjort ett bra jobb!

Christer Danielsson
Ordförande i Sveriges advokatsamfund

Annons
Annons