search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Aktuellt

Vänboken blev total överraskning för Anne Ramberg

Stefan Lindskog, ordförande i Advokatsamfundet 2004–2007, har ingått i redaktionskommittén för vänboken till Anne Ramberg. Vid ett seminarium om advokaten och rättsstaten överlämnade han boken.

Stefan Lindskog förklarade att seminariet i den fullsatta hörsalen var arrangerat särskilt i syfte just att få tillfälle att överlämna vänboken, och presenterade boken för en rörd och mycket överraskad Anne Ramberg. Därefter höll han en både underhållande och lärd framställning om advokaten som central aktör i rättsstaten utifrån egna erfarenheter under sitt 30-åriga yrkesliv som advokat – med olika utgångspunkter hämtade i de ämnesmässigt mångskiftande artiklarna i den nya vänboken.

Stefan Lindskog berättade att han inte hade varit någon samhällsförbättrare med rättsstaten som ideal när han började som advokat. Hans ambition var helt enkelt att bli en så bra advokat som sin mentor, Folke Wistrand.

– Jag utgick inte från rättsstaten, men på något vis fann rättsstaten mig – det gick den andra vägen. Det var inte en uppenbarelse eller en blixt från en klar himmel. Det gick från smått till stort, sa han.

Han trodde att det rätt naturligt följer i advokatyrket:

– Det är svårt att i längden bedriva ett engagerat, eftertänksamt advokatarbete utan att fångas av rättsstaten, sa Stefan Lindskog.

Enligt Stefan Lindskog bygger rättsstaten på två pelare med yttersta syfte att skapa en god stat: Den ena pelaren handlar om värderingsgrunder och principer som grundläggande fri- och rättigheter. Den andra pelaren handlar om organisationsordningen. Rättsstaten förutsätter att det ska finnas ”checks and balances”. Det hänger ihop med maktdelningsläran.

En sak som vi inte talar mycket om är att rättsstatens själva fundament är folksuveränitetsstyret.

– Det är inte något ont i folksuveränitet, det är något gott. Vi tittar ofta på minoritetens skydd mot majoriteten, där rättsstaten får relevans. Men en annan aspekt är att rättsstaten ska syfta till ett majoritetsskydd, att folksuveräniteten ska fungera, sa Stefan Lindskog.

Det advokaten stöter på när det gäller minoritetsskyddet är typiskt sett den minsta minoritet man kan tänka sig: den enskilde medborgaren. Då syftar rätts­staten till värn för denna enskilde. Det kan vara positivt, fri- och rättigheter, och det kan vara negativt, skydd mot maktmissbruk.

Det finns en aspekt på rättsstaten som Stefan Lindskog ville lyfta fram:

– Rättsstaten borde också syfta inte bara till majoritetsskydd – att säkra folksuveränitetsprincipen – respektive minoritetsskydd – att skydda den enskilde mot övergrepp och säkerställa fri- och rättigheter – utan också till att skydda dem som kommer efter oss. Marknadsekonomin besväras av problemet att våra efterkommande inte sitter med vid förhandlingsbordet. Det är ett stort problem hur man ska finna balans, hur man ska få ett riktigt pris på det som framtida generationer måste betala.

Den enskilde advokaten verkar typiskt sett i ett enskilt fall. Det som mest träder i förgrunden är advokatens biträde åt den enskilde mot staten i brottmål, skattemål och liknande mål. I det enskilda målet har advokaten bara en uppgift och en funktion: att alltid sätta klientens intresse främst.

Stefan Lindskog menade att advokaternas roll i rättsstaten inte ligger i pro bono-verk­samhet och andra frivilliga insatser.

– Den verkliga rollen, det är aggregatet, det sammantagna – alla tusentals advokater, som varje dag uppträder i domstolar och gör saker som verkar för rättsstatens idéer är den samlade kraften, sa han.

Vad kan den vanliga advokaten göra för rättsstaten?

– Ett bra jobb är det absolut viktigaste! Och för det andra: stå bakom advokaterna som kollektiv, stå bakom advokaterna som samfund. För Advokatsamfundet kan göra skillnad, sa Stefan Lindskog.

När man talar om advokaterna som kollektiv finns enligt Stefan Lindskogs uppfattning anledning att göra en distinktion mellan advokatkåren – advokaterna som aggregat som sådant – och Advokatsamfundet. Advokatkåren är vad alla de enskilda advokaterna har åstadkommit. Advokatsamfundet är en organisation som är skapad av advokaterna och som verkar på olika vis i advokaternas intressen, men också i samhällets intresse,.

– Ett samhälle utan fria och kompetenta advokater, organiserade i ett oberoende advokatsamfund, kan inte vara en rättsstat. Det är en självklarhet att en rättsstat måste ha oberoende domstolar och oberoende domare. Men de kan inte fungera utan advokater. Advokater är lika viktiga – både enskilda och i organiserad form – som domstolarna. Det föreligger i själva verket en oskiljaktig symbios mellan oberoende domare och domstolar och fristående, oberoende advokater, sa Stefan Lindskog.

Stefan Lindskog konstaterade att rätts­statliga värderingar och grundläggande principer som fri- och rättigheter till sin natur inte kan vara dagsländor, utan är relativt beständiga, kanske i vissa delar rentav eviga.

– Samtidigt ska de grundläggande värderingarna och principerna i rättsstaten fungera i en föränderlig verklighet. Vår omgivning förändras hela tiden, och advokatrollen förändras som en konsekvens, sa han.

Vänboken till Anne Ramberg (Jure förlag) innehåller 45 artiklar skrivna av vänner, kolleger och andra som har kommit i kontakt med Anne Ramberg under hennes tid som generalsekreterare. Stefan Lindskog – tidigare ordförande först i Sveriges advokatsamfund, senare i Högsta domstolen – höll ett seminarium med rubriken ”Advokaten och rättsstaten – reflektioner från ett yrkesliv” i Advokatsamfundets hörsal den 16 maj. I samband med seminariet överlämnades vänboken till Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg med anledning av att hon går i pension efter sommaren.

Magnus Andersson
Annons
Annons