search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Lagförslag tar in samfundets synpunkter

Förslagen om nya regler på penningtvättsområdet duggade tätt i maj. På flera punkter hade regeringen också tagit till sig Advokatsamfundets synpunkter. 

Under ett par dagar i slutet av maj presenterade regeringen två olika lagförslag kring penningtvättslagstiftningen: en proposition om regler för advokatverksamhet samt en lagrådsremiss med förslag om hur 2018 års ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv ska genomföras i svensk rätt.

I propositionen lämnas förslag kring tillsynen över och ingripanden mot advokater och advokatbolag. Redan tidigare, i lagrådsremissen, tillgodosåg regeringen vissa synpunkter som Advokatsamfundet hade lämnat. Bland annat ändrades förslaget om att advokater och advokatbolag skulle vara skyldiga att lämna uppgifter direkt till länsstyrelsen i Stockholms län, som beslutar om sanktioner, till att Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd ska lämna  dessa uppgifter.

På området sanktioner står regeringen dock fast vid förslaget från den ursprungliga promemorian, trots kritik från Advokatsamfundet. I propositionen föreslås därmed att sanktionsavgift mot en advokat inte bör förutsätta att advokaten uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har orsakat överträdelsen.

Advokatsamfundet har också varit framgångsrikt i sin kritik mot tidigare förslag om hur EU:s ändringsdirektiv ska införas. I yttrandet över den promemoria som ligger till grund för förslagen motsatte sig samfundet en skyldighet att samarbeta med och dela information med Finanspolisen, Säkerhetspolisen eller annan myndighet i fråga om penningtvätt eller terroristfinansiering. Advokatsamfundet ansåg också att det saknas anledning att överväga en reglering avseende rutiner för Advokatsamfundet att gentemot advokater och advokatbyråer särskilt uppmuntra rapportering av överträdelser.

I lagrådsremissen konstaterar regeringen nu att Sveriges advokatsamfund inte är någon förvaltningsmyndighet och därmed inte omfattas av bestämmelsen i den nya artikel 50 a om samarbete med myndigheter i penningtvättsdirektivet. Regeringen konstaterar också i lagrådsremissen att man förutsätter att samfundet redan har sådana rutiner som tidigare föreslogs. 

Prop. 2018/19:125
Tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag vid tillämpning av penningtvätts­lagen
Propositionen behandlar hur svenska lagar och förordningar ska ändras för att uppfylla EU:s fjärde penningtvättsdirektiv (EU 2015/849) när det gäller advokatverksamhet. Till större delen
handlar förslaget om att komplettera penningtvättslagen (2017:630) som trädde i kraft den 1 augusti 2017 med nya bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot advokater och advokatbolag.

Regeringen föreslår att det uttryckligen ska anges i lag att advokatbolag står under tillsyn av Sveriges advokatsamfund vid tillämpning av penningtvättslagen. Vid överträdelser av penningtvättslagen ska Advokatsamfundet få ingripa mot advokatbolag genom uttalande, erinran och varning. Vid överträdelser av penningtvättslagen ska Länsstyrelsen i Stockholms län – efter överlämnande från samfundet och i förening med varning mot advokat eller advokatbolag – få ingripa mot advokater, advokatbolag och personer i advokatbolags ledning genom beslut om
sanktionsavgift och tillfälligt förbud att ingå i advokatbolags ledning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019.

Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Lagrådsremissen innehåller bland annat följande förslag.

  • Fler kategorier av företag ska vara verksamhetsutövare enligt 2017 års penningtvättslagstiftning. Det gäller fysiska och juridiska personer som förvaltar och handlar med virtuella valutor samt fysiska och juridiska personer som förmedlar, förvarar eller handlar med konstverk.
  • Skärpta åtgärder för kundkännedom ska vidtas i förhållande till kunder i högrisktredjeländer.
  • Utrymmet för att vidta förenklade åtgärder för kundkännedom i fråga om anonyma betalningsinstrument ska begränsas.
  • Skyddet för visselblåsare ska utökas, framför allt genom nya bestämmelser om rätt till skadestånd.
  • Finansinspektionen ska i större utsträckning samarbeta och utbyta information med Europeiska centralbanken och utländska tillsynsmyndigheter. Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020.

MAgnus Andersson, Ulrika Öster

Annons
Annons