search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Krav från kunder driver fram socialt engagemang

Pro bono-arbete och övrigt CSR-arbete drivs framför allt av krav och förväntningar från kunder och investerare menar historikern och företagsetikern Hans De Geer. Han är positiv till det ökade intresset för CSR, och ser ett stort värde i att advokater använder sina kunskaper till gagn för människorna, samhället och institutionerna.

Drivkraften till hela CSR-tänkandet kommer ifrån kundsidan. I den mån kunderna inte vore intresserade av hållbarhet ur olika aspekter, då skulle nog inte företagen heller vara det.

Det säger Hans De Geer, historiker och senior advisor på företaget Hallvarsson & Halvarsson.

Ursprungligen kommer alltså kraven från kunderna, inte minst inom exempelvis dagligvaruhandel. Men på senare tid har också investerare börjat efterfråga vad företag gör för det gemensamma bästa, berättar Hans De Geer. 

CSR-begreppet, där pro bono-arbete utgör en viktig del, är i dag ungefär 25 år gammalt. Hans De Geer uppskattar termen, eftersom den, till skillnad från ord som hållbarhet, också placerar ansvaret på en specifik part: företagen.

– Inom hållbarhet har vi fått olika lagar både om vad man konkret gör och hur man rapporterar sitt hållbarhetsarbete. Då blir det mer compliance av det. CSR innebär att företag själva identifierar vilket bidrag det kan ge till en ”bättre värld”. Det utlöser en slags kreativitet hos företagen, säger Hans De Geer.

Fanns motstånd

Som så mycket annat i företagarvärlden kommer idén om att företag ska ta ett socialt ansvar från USA. Tanken mötte inledningsvis en del motstånd i Sverige, inte minst från fackföreningsrörelsen, berättar Hans De Geer. I ett Sverige präglat av en omfattande välfärdsstat och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter uppfattades CSR som en främmande fågel, eller rent av ett hot.

– CSR betonar ju företagens agerande, och hamnar vid sidan av facket. Och eftersom det kan röra saker som facket kan vara intresserat av, som sociala förhållanden och arbetsvillkor i andra länder, så tyckte facket att de skulle vara med, förklarar Hans De Geer.

En annan bidragande orsak till den initiala tveksamheten till att företag skulle ta ett socialt ansvar grundades i en rädsla för att CSR skulle motivera neddragningar av den offentliga sektorn. Hans De Geer berättar om ett seminarium som han vara med om att arrangera omkring år 2000. Medverkade gjorde bland andra representanter för den dåvarande arbetsgivarföreningen och LO, liksom de politiska partierna.

– De tyckte nästan allihop CSR är något man behöver ha på andra platser i världen där det inte finns strukturer, men här hemma i Sverige skulle detta skötas av den offentliga sektorn, säger Hans De Geer.

Omkring år 2010 började facket – inte minst tjänstemannaorganisationerna – dock att svänga och intressera sig för CSR. I dag är det fackliga moståndet i stort sett borta, enligt Hans De Geer.

Även om den öppna oviljan mot företags sociala arbete nu främst är historia finns det, menar Hans De Geer, fortfarande ett latent motstånd. Just därför är det viktigt att CSR-begreppet inte missbrukas.

– Det finns en misstänksamhet mot vad företagen gör, att det egentligen är vinstintresse i stället för något slags ideellt intresse. För att inte bli misstänkliggjord måste företag hantera sina CSR-åtaganden med transparens, fastslår Hans De Geer.

Kan bli win-win

De flesta tycks i dag vara eniga om att företag behöver ta ansvar och hjälpa till för att vi ska kunna hantera de svårigheter som finns i vårt globala samhälle. Men hur kan företag bäst hjälpa till?

Harvardforskarna Michael Porter och Mark Kramer har i flera artiklar utvecklat sin syn på framgångsrikt CSR-arbete. Det kännetecknas, enligt de båda forskarna, av delat värde mellan företag och intressenter. Genom att satsa på CSR-arbete nära kopplat till företagets verksamhet och strategi kan företag stärka sin konkurrenskraft, samtidigt som de gynnar samhället, menar Porter och Kramer. Ren välgörenhet däremot, att skänka pengar till ändamål utan koppling till verksamheten, beskriver de som en dålig strategi.

Hans De Geer är inne på samma linje. CSR ska vara intelligent, säger han, så att företaget använder sitt kunnande för att genomföra projekt som man annars inte skulle ha gjort. Ett exempel är kommunikationsföretaget Ericssons utfästelse att, vid en naturkatastrof någonstans i världen, flyga in flyttbara relästationer och upprätta samband där det behövs. Inte för att tjäna pengar, utan för att de har medlen att hjälpa.

Om ett skogsföretag skulle komma med samma löfte är det kanske görbart, men inte alls lika logiskt och smart, påpekar Hans De Geer. Och att bara döpa om till exempel delar av sin marknadsföring till CSR är förstås inte någon långsiktig framgångsmodell.

För en advokatbyrå kan smart CSR på samma sätt handla om att bistå med juridisk hjälp till personer eller organisationer som annars skulle bli utan.

– Man ska som skomakaren bli vid sin läst, men i form av bidrag till projekt som annars inte hade blivit av, sammanfattar Hans De Geer, som tillägger att det ofta är bra att genomföra insatserna i samverkan med lokala organisationer.

Resonemang om CSR utgår ofta från begreppet ”triple bottom line” som myntades av Gro Harlem Brundtland i en WHO-rapport. I korthet innebär det att företag inte bara ska arbeta för och redovisa sitt ekonomiska resultat, utan även inverkan på miljön och på människors sociala förhållanden. Men Hans De Geer vill egentligen ha fyra resultatrader.

– Jag skulle vilja lägga till ett ansvar för samhällets institutioner, och framför allt inom kampen mot korruption, säger han, som här ser stora möjligheter för advokater.

– Det här är en fråga där man inte bara kan bidra, utan också, om man hittar goda samarbetspartners, vidga sin egen erfarenhet, internationellt och på besvärliga marknader, säger Hans De Geer.

Och även om CSR-arbetet tar tid och kostar pengar så kan det bli en god affär, påpekar De Geer.

– Man ska inte kannibalisera på de egna affärsmöjligheterna, utan göra saker som annars aldrig skulle ha blivit en ekonomisk affär för bolaget. Däremot kan det ju bli en renommémässigt god grund för affärer, där man kan säga att ”vi har engagerat oss i den internationella kampen mot korruption”, sammanfattar han.

CSR nu i styrelsen

Hans De Geer konstaterar att även om CSR-diskussionen i dag kommit att trängas undan lite av hållbarhetskrav och tvingande regleringar, så har mycket positivt hänt under de 25 år begreppet funnits.

– I dag har dessa frågor kommit upp på styrelsenivå i företagen. Det är viktigt, för då gifter de ihop sig med strategifrågorna, säger han.

En annan stark och hoppingivande tendens är att investerare nu fäster allt större vikt vid CSR och hållbarhet, och aktivt söker efter investeringsobjekt som är hållbara eller som har ett CSR-medvetande.

CSR har också framtiden för sig, som en viktig del av hållbarhetsdiskussionerna, anser Hans De Geer.

– Hållbarhet i sig säger inget om ansvaret, men CSR säger att företagen har ett ansvar. Så att koppla ihop dessa kommer att bli allt viktigare, säger han, och tillägger:

– Kanske är det bara som jag hoppas, men jag tror ändå att det blir så.

Ulrika Öster
Annons
Annons