search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Åldersbedömningar utreds och JK-anmäls

Regeringen ska tillsätta en utredning om de medicinska åldersbedömningarna av asylsökande, och staten har JK-anmälts för brister i sin bedömning. Detta, och relaterade frågor, diskuterades vid ett seminarium i riksdagen.

Sedan mars 2017 har fler än 10 000 asylsökande genomgått de åldersbedömningar som Rättsmedicinalverket, RMV, utför baserat på tandröntgen och magnetkamerabilder av knäleder. Men en lång rad experter ifrågasätter den metod som används och hur tillförlitligheten i resultaten bedöms. I april 2019 bekräftade regeringen att en oberoende utredning kommer att inledas om medicinska åldersbedömningar i asylprocessen. Detta efter begäran från Statens medicinsk-etiska råd.

– Utredningen behöver ske skyndsamt då ärendena fortsätter att avgöras med den aktuella metoden. Utredningen måste också omfatta Migrationsverkets och domstolarnas agerande, sa Tilda Pontén, jurist och ansvarig för migrationsfrågor hos Civil Rights Defenders.

Panelen vid seminariet den 15 maj framförde samstämmig kritik mot osäkerheten i RMV:s metod för åldersbedömning, otydligheten kring felmarginalen och att de medicinska åldersbedömningarna tillmäts alltför stor vikt jämfört med övrig bevisning i migrationsdomstolarna.

Just dessa faktorer finns med i den anmälan till Justitiekanslern, JK, som lämnades in den 6 maj av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar tillsammans med Civil Rights Defenders. Anmälan omfattar RMV, Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Enligt anmälan har en minderårig pojke fått sina mänskliga rättigheter kränkta då den bristfälliga bedömningen av pojkens ålder har lett till att han nekats asyl. Det finns ett andrahandsutlåtande som motsäger RMV:s åldersbedömning.

– JK kan inte ändra asylbeslutet, men vi har begärt skadestånd och ett erkännande av att pojken utsatts för människorättskränkning. Det fall vi har anmält är på flera sätt ett standardärende. Vi vill att man ska identifiera var det har gått fel och i framtiden undvika framstressade metoder, sa Tilda Pontén.

Sofia Rönnow Pessah, jurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, påpekade att de är långt ifrån ensamma om den kritik de lyfter i JK-anmälan. Exempelvis har Andreas Schmeling, professor i rättsmedicin och erkänd expert på medicinska åldersbedömningar, riktat allvarlig kritik mot RMV och sagt att den metod som används i Sverige inte är förenlig med principerna för evidensbaserad medicin. Statens medicinsk-etiska råd såväl som professorer i statistik har riktat kritik och rättsläkare har sagt upp sig från RMV i protest.

– Det är viktigt att framhålla att de här experterna inte är principiellt emot åldersbedömningar. Det är metoden och genomförandet av den som ifrågasätts, inte minst att vi i dag inte vet hur stor felmarginalen är, sa Sofia Rönnow Pessah.

RMV har pratat om 10 procents felmarginal, men andra rättsläkare och statistiker pekar på att siffran kan vara över 30 procent. Utöver felmarginalen i själva metoden finns även en okänd felmarginal kopplad till brister i hur läkarna tillämpar metoden. Det tydliggörs av att de tyska läkare som tagit fram knäbedömningsmetoden i ett stort antal fall kom till en annan slutsats än RMV, då de under 2017 utförde andrahandsutlåtanden. I en del av fallen lät RMV göra en ny bedömning och kom till en annan slutsats än i sitt ursprungsutlåtande.

Allvarlig rättsosäkerhet

– Det finns uppenbara brister i rättssäkerhet när det gäller åldersbedömningar och det är anmärkningsvärt att metoderna ändå fortsätter att användas, sa Rebecca Thorburn Stern, docent och universitetslektor i folkrätt vid Uppsala universitet samt tidigare gästforskare på Barnrättscentrum.

Hon underströk att bedömaren behöver vara medveten om innebörden av felmarginalerna.

– Jag tror att problemet delvis ligger i hur jurister och medicinare kommunicerar. Om den medicinska bedömningen anges som säker upp till en viss grad, då kan juristen se ”bevisat till 80 procent, det uppfyller beviskravet”. RMV behöver kommunicera vad osäkerheten innebär.

Tomas Fridh, advokat på Fridh advokatbyrå, berättade att hans byrå uppmärksammade problematiken hösten 2017.

– Det blev en chock för oss att hantverket i bedömningarna tycktes ha stor osäkerhet, utöver osäkerheten i modellen. I en fjärdedel av de fall vi skickade för andrahandsutlåtanden såg de tyska läkarna andra resultat, berättade Tomas Fridh.

De flesta av de ärenden där de tyska läkarna kom till en annan slutsats fick sedan denna bedömning accepterad, efter att RMV hade skickat bilderna till barnröntgenläkare för ytterligare bedömning.

– Åldersbedömning är en svår fråga, det ser vi även i övriga Europa. Men det är en rättsskandal hur ett fungerande rättssystem inte kan hantera osäkerhet. Här har vi sett en brist på ödmjukhet, en brist på förvaltningsprocessmod, sa Tomas Fridh.

Han framhöll att det redan i dag finns lösningar som borde kunna ge ett rimligt resultat även vid problematiska bedömningar, nämligen genom att rättsligt uppmärksamma statens långtgående skyldighet att bistå med att ta fram bevis för den asylsökandes ålder. Bara för att ta ett exempel borde det gå att göra intervjuer och värdera svaren utifrån vad en typisk 16-åring från det aktuella landet vet om exempelvis olika nyhets- eller sporthändelser.

Seminariet

Den 15 maj bjöd riksdagsledamöterna Rasmus Ling (MP) och Barbro Westerholm (L) in till ett seminarium i riksdagen om medicinska åldersbedömningar. Bakom inbjudan stod också Civil Rights Defenders, Sveriges advokatsamfund, Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och Barnrättscentrum vid Stockholms universitet.

Medverkande

• Rebecca Thorburn Stern, docent och universitetslektor i folkrätt vid Uppsala universitet, tidigare gästforskare på Barnrättscentrum

• Tomas Fridh, advokat på Fridh Advokatbyrå i Göteborg

• Sofia Rönnow Pessah, jurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

• Tilda Pontén, jurist och ansvarig för migrationsfrågor, Civil Rights Defenders

Samtalet modererades av Anna Lindblad, chefsjurist på Rådgivningsbyrån för asylsökande och ­flyktingar.

Eva Ekholm
Annons
Annons