search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Robotdomaren ännu långt bort

Algoritmerna är på väg in i domstolarna på flera sätt. Men ännu är den helt digitaliserade domaren enbart en fantasifigur. Och kanske kräver demokratin att vi människor döms av just människor. 

Världens största ”domstol” drivs i dag av sälj­sajten Ebay. På sajten kan kunder få hjälp med tvistlösning av en digital ”domare”. Först om detta första steg misslyckas kopplas en mänsklig tvistlösare in.

I amerikanska domstolar används också redan i dag olika digitala lösningar för att bland annat avgöra återfallsrisk och våldsbenägenhet (se artikel på s. 34). Systemen har dock fått mycket kritik, bland annat för att vara rättsosäkra och diskriminerande.

Hur långt har egentligen användningen av AI-lösningar kommit i de svenska domstolarna?

– Vi befinner oss egentligen bara i idé- och konceptstadiet, svarar John Lagström, som leder Domstolsverkets innovationsprogram.

Det finns, berättar Lagström, idéer och initiativ som ska testas under året. Det handlar då främst om administrativa uppgifter som att boka och koordinera parter, resurser och salar, översättning av dokument och liknande enklare delar av arbetet vid domstolarna.

John Lagström ser stora möjligheter för AI-lösningar att förenkla och effektivisera administrativa uppgifter. Men AI:n kan också hjälpa domaren till ett bättre dömande, menar han.

– Datadrivna insikter om hur vi dömer och resonerar i vissa fall kan stärka rättsäkerheten, genom att säkerställa att lika fall bedöms lika och att kopplingen mellan påföljd och domskäl kan bli ännu tydligare.

Komplexa analyser krävs
Även Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms tingsrätt, tycker att det är viktigt att domstolarna hänger med i teknikutvecklingen. När det gäller domarnas arbete kan dock tekniken under överskådlig framtid främst användas för att skapa underlag för domstolens rättsliga bedömningar, menar hon.

– Självständiga domstolar är en av grundbultarna i rättsstaten. Förtroendet för domstolarna bygger på att väl utbildade och skickliga domare dömer med hög kvalitet. Mycket av dömande verksamhet handlar om att göra komplexa analyser av rättsliga regler och att värdera bevisning utifrån en juridisk metod.

Möjligen skulle tekniken självständigt kunna hantera enkla och okomplicerade saker, som att avvisa ett käromål där ansökningsavgiften inte har blivit betald, konstaterar Gudrun Antemar.Det behövs inte något beslut från domstol för att ingå äktenskap och i framtiden skulle AI kanske kunna användas för äktenskapsskillnader om parterna är ense och det är rättsligt okomplicerat. Det går säkert också, enligt Gudrun Antemar, att i framtiden hitta andra områden där det inte behövs ett avgörande från en domstol eftersom saken är mycket enkel och beslut kan fattas med hjälp av AI.

– En viktig fråga är också att domstolarnas verksamhet bygger på insyn och offentlighet. Förhandlingar är som regel offentliga och det är alltid tydligt vilken eller vilka domare som har avgjort ett mål. Jag tror att förtroendet för domstolarna skulle påverkas negativt om viktiga uppgifter överläts åt AI, säger hon.

Att myndigheter som Försäkringskassan börjar använda AI i sitt beslutande är inget argument för att domstolarna ska göra det, menar Gudrun Antemar. Snarare tvärtom: domstolsprövningen blir då den möjlighet som står till buds för att faktiskt få sin sak prövad av en skicklig domare.

John Lagström är av samma uppfattning.

– När det gäller mer komplexa uppgifter tror jag framgent främst att maskiner kommer att assistera oss människor, säger han.

Här är det viktigt att lyfta fram det rättsstatliga sammanhanget, menar Lagström, som lutar sig bland annat mot EU:s expertgrupps nyantagna riktlinjer för etisk AI (se faktaruta på s. 36).

– AI ska användas på ett sätt som säkerställer att grundläggande fri- och rättigheter stärks och att individen inte får minskade gränser och att man inte underminerar mänsklig självständighet. De mänskliga aspekterna av dömandet och den mänskliga kompetensen kommer att bli ännu viktigare i och med att vi börjar använda AI i framtiden, säger han, och fortsätter:

– Vi är en demokrati, det innebär att landet ska styras av människor. Det innebär också att människor ska dömas av andra människor. Till det kommer risken att algoritmernas beslutsfattande riskerar att spegla de fördomar och strukturer som finns i samhället, vilket gör domarens roll ännu viktigare. Det behövs helt enkelt människor för att tolka data och analysera hur de har samlats in och vilka biaser de kan ha med sig.

Kombinationen bäst
John Lagström följer noga det arbete som pågår inom EU-kommissionens expertgrupp för etisk AI. Han sitter dessutom själv med i E-justice working party, en expertgrupp som diskuterar användandet av AI inom rättsväsendet. Han menar att AI ger fantastiska möjligheter till rättsväsendet. Och oavsett vad man personligen känner för tekniken går den knappast att komma undan.

– AI är en teknik som penetrerar varje del av samhället, vi kommer alltid komma i kontakt med den, säger Lagström, och pekar på hur tekniken redan märks i inkomna mål och i advokatbyråernas arbete.

Centralt blir då att använda tekniken på ett sätt som är i linje med och stärker domstolens kärnvärden, menar Lagström. Resultatet blir också bäst när datorn får sköta uppgifter som den är överlägsen på, som att på väldigt kort tid analysera stora mängder information och dra logiska slutsatser av det. Människan, å sin sida, är bra på att fatta beslut baserat på få parametrar och att greppa sammanhang.

– Det är kombinationen av datorns analysförmåga och människans förmåga att fatta beslut som höjer kvaliteten, sammanfattar John Lagström.

Tekniken kommer inte heller att minska behovet av god juridisk kompetens, anser Lagström.

– Maskinen kan inte förstå vad som är rätt och fel, eller vad som är ett bra eller dåligt beslut, det måste vi människor tala om och då måste vi kunna det juridiska hantverket, säger han.

Behövs kompetens
Algoritmernas allt större roll i samhället kommer med nödvändighet att påverka domstolarna, anser John Lagström. Dels måste domstolen förstå AI tillräckligt mycket för att exempelvis kunna värdera bevisning. Dels måste domstolspersonalen lära sig att använda och tolka de AI-baserade verktygen på ett ansvarsfullt sätt.

– Det kräver kompetensutveckling, inte bara för domstolar, utan i alla branscher i samhället, säger Lagström.

Rätt använd har tekniken alla möjligheter att öka kvaliteten i dömandet. Den kan dessutom göra själva arbetet i domstol roligare.

– Jag tror att den största potentialen är att kunna ta bort många monotona och repetitiva arbetsmoment för att kunna fokusera på de mer komplexa, att frigöra tid för att kunna möta människor på deras villkor i domstolarna, vilket är jätteviktigt för förtroendet. Vi kan få tid att förklara, tid att lyssna.

Finns det då någon självklar gräns för vad AI kan göra i domstolarna i framtiden? Frågan är svår att besvara, menar Gudrun Antemar.

– Domstolar måste naturligtvis vara en del av samhällsutvecklingen, det är viktigt att vi tar till oss den tekniska utvecklingen och lär oss att använda de tekniska möjligheter som finns. Men det måste ske på ett klokt och genomtänkt sätt och man måste vara väldigt noga med analyserna av vad AI kan bidra med, och där måste rättssäkerhet vara utgångspunkten, säger hon. 

´Text: Ulrika Öster. Research: Eva Ekholm

Annons
Annons