search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

AI nu självklar på advokatbyråerna

På två år har de svenska advokatbyråerna gått från nyfikenhet på och försiktigt testande av AI-tekniken till att använda den som en del i den löpande verksamheten. Advokaterna ser stora möjligheter med tekniken, men varnar också för övertro.

När tidskriften Advokaten år 2017 frågade ett antal svenska advokatbyråer om de gjort några satsningar på AI-lösningar till verksamheten svarade de flesta att de följde utvecklingen. Någon hade också börjat testa olika lösningar.

Nu, två år senare, har samtliga tillfrågade affärsbyråer ett eller flera AI-baserade verktyg till sitt förfogande. Favoriten tycks vara amerikanska Luminance, ett verktyg för dokumentgranskning med maskininlärning.

– På Baker McKenzie är en av de viktigaste pelarna i vårt FoU-program engagemang för ekosystem, bland annat genom samarbetshubbar som vi har lanserat och samarbetat med – som World Economic Forum Center for Fourth Industrial Revolution i San Francisco, vårt WhiteSpace Legal Collab i Toronto, och Europas första juridiska innovationscentrum ReInvent Law, säger Hanna Canning, innovation and knowledge manager på Baker McKenzie, och fortsätter:

– Vi ser tydligt att utvecklingen av AI-teknologin kommer att påverka både samhället generellt och, om vi tar vara på verktyget, ta advokatverksamheten till nya höjder.

Flera av advokatbyråerna samarbetar också med så kallade legal tech-bolag kring utveckling av nya AI-lösningar.

Ersätter inte relationer
Mycket har alltså hänt på två år. Det främsta argumentet för investeringarna är att tekniken snabbt och träffsäkert kan gå igenom och granska ett mycket stort antal dokument. Den är därför särskilt användbar inom områden som due diligence och att strukturera upp material i stora tvister.

– AI kan utföra vissa uppgifter snabbare och bättre än människor, arbeta oändligt många timmar och analysera större mängder information och data på kortare tid än vad människor kan, säger Sophia Lagerholm, head of digital & innovation på advokatfirman Delphi, och tillägger:

– Men det är hur vi som experter sedan använder och tränar systemen som är avgörande för vad vi får ut av dem.

Att datorerna är överlägsna i snabbhet, men också i träffsäkerhet, visades tydligt av en undersökning genomförd av legal tech-bolaget Law Geek år 2018. Law Geek lät 20 erfarna amerikanska jurister granska ett antal kontrakt. Kontrakten innehöll totalt 30 olika juridiska svårigheter. Samma uppgift utfördes av ett AI-verktyg, som använde sig av maskininlärning för att upptäcka nya mönster och exempelvis identifiera kritiska avtalsklausuler.

Resultatet var nedslående för juristerna – och en triumf för legal tech-företaget. AI:n lyckades hitta 95 procent av de juridiska problemen. Genomsnittet för juristerna var 85 procent av problemen. Den stora skillnaden var dock tiden det tog. AI-programmet behövde 26 sekunder för sin granskning, medan juristerna i genomsnitt använde 92 minuter, för att komma fram till ett något sämre resultat än datorn.

Samtidigt har AI-verktygen ännu vissa begränsningar. Elisabet Dahlman Löfgren, head of innovation and knowledge management på Mannheimer Swartling, ­pekar bland annat på att tekniken framför allt kan vara ett stöd när det finns tydliga svar: får vi patent eller inte, finns det skillnader i avtalen eller inte?

– Men många saker i advokatverksamheten rör sig om bedömningar där det inte är svart eller vitt. Men även där kommer AI i framtiden att kunna spela en stor roll, tror Elisabet Dahlman Löfgren.

En annan begränsning, som innebär att advokaterna inte behöver frukta att bli ersatta med robotar än på ett tag, är vikten av förtroende och sociala relationer i advokatrollen.

– AI kommer inte, i vart fall inte inom en överskådlig framtid, att kunna skapa tillit, förstå socialt samspel och ersätta de viktiga personliga kontakterna mellan klient och advokat, säger Sophia Lagerholm, och tillägger att när det gäller allt annat är byrån öppen för de digitala verktyg som kan förbättra verksamheten.

Skapar egna lösningar
Jim Runsten, CEO på advokatbyrån Synch, delar uppfattningen att mänsklig interaktion alltjämt är central för advokater. I övrigt vill han inte sätta upp några direkta gränser för vad AI kan göra.

Synch, som bildades 2014, har valt en lite annan väg in i AI-åldern än de övriga svenska advokatbyråerna och tagit fram egna AI-lösningar med hjälp av anställda utvecklare.

– Vi är rådgivare till bolag i det här området, vårt fokus är tech och digital business, så det är extremt viktigt för oss att alltid hålla oss uppdaterade och à jour med teknikutvecklingen, förklarar Jim Runsten.

Förra sommaren lanserades byråns första AI-lösning, Privacy policy check, som kontrollerar att en personuppgiftspolicy lever upp till alla krav i dataskyddsförordningen GDPR. Verktyget är gratis och finns tillgängligt på nätet.

Byråns andra AI-projekt, som bedrivs med stöd från statliga innovationsmyndigheten Vinnova, är nu i slutfasen. Resultatet ska bli ett verktyg för att hantera dataprocessavtal, alltså avtal om överförande om personuppgifter.

– Vi vill visa att man kan göra de här sakerna som advokatbyrå. Alla tror att det är så mycket restriktioner, men så är det ju inte. Målet är att positionera oss som en modern, innovativ och framåt advokatbyrå, säger Jim Runsten.

Att verktygen är framtagna vid byrån skapar också trygghet, genom att advokater och jurister verkligen får möjlighet att förstå hur systemen fungerar.

– Om du inte förstår vilka urval eller kriterier AI gör och har för sin sammanställning så kan det leda till en ofullständig rådgivning. Utgångspunkten måste vara att vi tar ett ansvar för den slutgiltiga rådgivningen och då behöver vi ha en förståelse för de bitar som ingår i den, hävdar Jim Runsten.

I dag är det ett val för advokatbyråerna att ta till sig AI eller inte. Så kommer det inte att vara i framtiden, förutsäger Jim Runsten.

– Om tio år tror jag att det är svårt att bedriva den här typen av verksamhet utan ett bra stöd från AI-verktyg och den typen av tjänster, säger han.

Även Mannheimer Swartling arbetar med AI-lösningar inom ramen för sitt initiativ MSA Innovation Lab. Utvecklarna är då inte anställda direkt av byrån utan arbetar som underkonsulter.

– Vi ser samarbetet som ett sätt att utveckla vår rådgivning, säger Elisabet Dahlman Löfgren.

Kostar mycket
Naturligtvis måste advokatbyrån inte skapa egna ­AI-lösningar för att dra nytta av teknikens möjligheter. Det finns i dag ett antal AI-baserade verktyg för jurister på marknaden. Utbudet på engelska är dock betydligt större än det på svenska, vilket kan vara en förklaring till att de anglosaxiska byråerna som tillfrågats ­uppger att de använder betydligt fler AI-baserade verktyg.

Språket kan vara en barriär, eftersom tekniken behöver tid för att träna upp sig på varje nytt språk. De verktyg som finns är också tämligen smala i sin tillämpning, enligt de intervjuade. Här tror Sophia Lagerholm att det kommer en förändring, så att samma verktyg ska kunna användas för flera olika uppgifter.

Kostnaderna kan naturligtvis också vara ett hinder för att verkligen satsa på AI. De verktyg som finns på marknaden är dyra, det bekräftar intervjupersonerna.

– Det är väldigt stora investeringar innan vi vet exakt vad den kan och ska göra. Men det gäller alla plattformar, heter det bara legal tech så är det oerhört dyrt, säger Elisabet Dahlman Löfgren.

Förhoppningen är förstås att de stora investeringarna så småningom ska löna sig, både ekonomiskt och i form av högre kvalitet på rådgivningen.

– Just nu innebär det helt ärligt mest merkostnader för oss i form av licenskostnader och omfattande arbete med att lära upp verktygen och implementera dem, men syftet är naturligtvis att vi ska spara tid för både oss och klienterna, så att vi kan ägna oss åt andra intäktsskapande aktiviteter som att påbörja nya uppdrag och projekt, säger Sophia Lagerholm.

Ger uppdrag
Förutom att ge advokaterna nya arbetsredskap kommer teknikutvecklingen på AI-området också med största sannolikhet att ge nya arbetsområden för advokatbyråerna.
– Redan nu arbetar vi mer med datasäkerhet, IP, media, IT-rätt samt juridik relaterad till teknikutveckling, implementation av AI och digital transformation, berättar Sophia Lagerholm, som också uppger att Delphi redan i dag har klientuppdrag som rör självkörande bilar.

– Den typen av frågor tror vi kommer att bli allt vanligare, fortsätter hon.

Advokat Carl Svernlöv på Baker McKenzie ser att den nya tekniken i sig och implementeringen av denna ger möjligheter till uppdrag för advokaterna inom flera områden, kopplade till den eventuellt problematiska användningen av AI-verktyg.

– Datainspektionen har specifikt pekat ut maskin­inlärning som ett tillsynsområde för dataskyddsfrågor. Till det kommer den globala diskussionen om ansvarsfrågan för förarlösa bilar. Här kan advokater få flera nya arbetsuppgifter där nuvarande lagstiftning krockar med den nya tekniken, säger han, och tillägger att användningen av AI-verktyg kan ge mer tid för advokater att effektivt jobba med svårare bedömningsfrågor.

Synch grundades med inriktning på just ny teknik och innovationer, och möter ofta innovatörer bland annat inom AI som behöver hjälp att orientera sig i det juridiska och affärsmässiga landskapet. Jim Runsten konstaterar att denna typ av uppdrag också ställer lite andra krav på rådgivarna.

– Ska du ägna dig åt rådgivning i dessa frågeställningar så behöver du så klart ha en grundläggande förståelse. Kan du sedan ha dubbla examina så är det säkert jättebra, jurist och systemvetare, säger han, och tillägger att det mycket handlar om att kunna kommunicera med klienterna.

Precis som på många andra nya områden har lag­stiftningen svårt att hänga med när AI nu snabbt får allt större utrymme. Även detta glapp kan ge advokaterna en viktig roll, menar Jim Runsten.

– Det ställer kraven på oss advokater att kunna göra bedömningarna, utifrån den teknikneutrala lagstiftningen. Hur applicerar vi det här på den nya tekniska utvecklingen och situationen, påpekar Runsten.

Implementeringen av AI-lösningar kan dessutom komma att skapa behov av nya personalkategorier på advokatbyrån, som dataanalytiker och data­visualiserare.

Bilden av AI-samhället väcker ibland oro för att robotarna ska göra oss människor överflödiga på arbetsplatserna. Än så länge ser dock ingen av intervjupersonerna något minskat behov av jurister på grund av de nya redskapen, även om det alltså kan behövas lite andra typer av kompetens.

Inte göra allt
Den framväxande bilden av AI på advokatbyråerna tycks ljus. Men riskerna då? Det finns helt klart en medvetenhet bland de ansvariga på advokatbyråerna för problematiken med ofullständiga eller skeva data som kan ge felaktiga resultat.

Det finns också en etisk aspekt som får ökat fokus, påpekar Elisabet Dahlman Löfgren, och ger ett exempel på hur fel det annars kan bli:

– Baserat på historiska data kan AI dra slutsatsen att bästa sättet att gå in i ett land är att muta. Den bedömningen kan vara korrekt, men det innebär naturligtvis inte att vi kan lämna det som råd, säger hon.

Carl Svernlöv betonar vikten av att advokatbyråerna förstår grunderna i hur de nya verktygen fungerar och inte minst vilka data som använts för att träna upp självinlärande program.

– Om det till exempel gjorts metodfel vid insamlandet av data som maskininlärningen tränas på, riskerar den selektionsbiasen att följa med i resultatet av AI-programmet, säger han, och tillägger att detta för en rättsstat kan innebära att strukturella orättvisor befästs.

– Ett AI-program måste programmeras på ett transparent och förståeligt sätt, och beslutsramen måste kunna gå att både förklara och validera, fortsätter Carl Svernlöv.

Advokater, med sin särskilda kunskap kring riskbedömningar, har också en viktig roll att fylla i samhällsdebatten kring den tekniska utvecklingen, anser Jim Runsten. Men då behövs också viss kunskap om tekniken, för att få gehör i frågor som annars drivs mycket av tekniker.

– I dag kan teknik åstadkomma väldigt mycket, nästan vad som helst om vi frågar ingenjörerna. Då är frågan: ska vi tillåta tekniken att göra det? Det är också verkligen grundfrågan kring etik och AI: ska vi tillåta AI att göra allt den kan, bara för att den kan det? ¶

Text: Ulrika Öster Research: Eva Ekholm

Annons
Annons