search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Praktisk juridik

EU:s bodelningsförordning i praktiken

Den 29 januari i år trädde EU:s bodelningsförordning i kraft. Den är ett led i unionens fortsatta arbete med att samordna den internationella privaträtten bland medlemsstaterna och på det sättet förbättra den fria rörligheten. Författarna lyfter fram de viktigaste reglerna i den nya förordningen och belyser dessa med praktiska exempel.

Den 29 januari 2019 trädde EU:s förordning 2016/1103 och dess parallellförordning 2016/1104 i kraft. Dessa förordningar etablerar ett unionsgemensamt regelverk för makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden. Vi kommer att behandla förordning 2016/1103 som gäller för makar. Förordning 2016/1104 om registrerade partner är utformad på samma sätt och innehåller snarlika regler. I denna artikel kommer förordningen att konsekvent kallas för bodelningsförordningen, och exemplen kommer att utgå från bodelningar, då bodelningar torde vara det som förordningen till största delen kommer att tillämpas på. Bodelningsförordningen har formen av ett fördjupat samarbete. I skrivande stund har 18 av EU:s medlemsstater anslutit sig.

Syftet med denna artikel är att genom ett antal exempel redogöra för hur vissa viktiga delar av bodelningsförordningen kommer att fungera i praktiken. Därför kommer vi inte att göra någon redogörelse för bodelningsförordningens innehåll i sin helhet, utan endast beskriva de artiklar i bodelningsförordningen som är relevanta för de exempel som tas upp.

Fem centrala artiklar i bodelningsförordningen kommer att beskrivas. Beskrivningarna åtföljs av exempel som visar hur förordningen fungerar i praktiken. Artiklarna kommer att beskrivas med varierande detaljeringsgrad beroende på vilken fråga som ska belysas.

Art. 4. Domstols behörighet vid bodelning på grund av makes död

I art. 4 i bodelningsförordningen stadgas att om talan har väckts vid en domstol rörande arvet efter en make i enlighet med EU:s arvsförordning, ska den domstolen även vara behörig i frågor rörande bodelning på grund av makens död. Denna artikel samordnar alltså arvsförordningen och bodelningsförordningen.

Exempel 1

Juan och Maria gifte sig 1990 i Madrid. Juan är spansk medborgare och Maria är svensk medborgare. De bodde i Spanien till 2020. Det året separerade makarna, men de skilde sig inte. Maria flyttade hem till Stockholm. Juan bodde kvar i Madrid. Maria avlider 2023.

Stockholms tingsrätt är behörig att ta upp mål angående arvet efter Maria, eftersom hon vid sin död hade hemvist i Stockholm (EU:s arvsförordning, art. 4). Då är Stockholms tingsrätt också behörig att ta upp mål om bodelning mellan Juan och Maria (EU:s bodelningsförordning, art. 4).

Art. 5. Domstols behörighet vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad

Huvudregeln är att behörig domstol vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad avgörs enligt art. 5.

Enligt art. 5 är den domstol, som är behörig att ta upp frågor rörande äktenskapsskillnad i enlighet med art. 3.1 i Bryssel II bis-förordningen, även behörig att ta upp frågor om bodelning (med viss reservation; se sista stycket i exempel 2 nedan). De sju behörighetsalternativen i Bryssel II bis-förordningen är likställda och således ej rangordnade. Detta innebär att ett så kallat race to court kan uppstå, eftersom en domstol i en medlemsstat ska förklara sig obehörig om talan redan har väckts i en annan medlemsstat (litis pendens). Det finns även risk för så kallad forum shopping, vilket innebär att en part väcker talan i en viss medlemsstat, för att han/hon tror sig kunna få fördelar av att bodelningen hanteras där.

Exempel 2

Samma förutsättningar som i exempel 1 med den skillnaden att år 2023 avlider inte Maria utan makarna vill det året skiljas.

Juan kan väcka talan om äktenskapsskillnad i Spanien, då makarna där hade sitt senaste gemensamma hemvist och han bor kvar där (art. 3.1 a andra strecksatsen i ­Bryssel II bis-förordningen).

Maria kan å sin sida väcka talan om äktenskapsskillnad i Sverige, då hon är svensk medborgare och har bott i Sverige mer än sex månader efter separationen (art. 3.1 a sjätte strecksatsen i Bryssel II bis-förordningen).

Om Juan väcker talan om äktenskapsskillnad vid domstol i Madrid, är den domstolen också behörig att ta upp frågor avseende bodelning mellan makarna (art. 5.1 i EU:s bodelningsförordning). Talan om bodelning kan därefter på grund av litis pendens inte också tas upp av svensk domstol (art. 17 i bodelningsförordningen).

Om Maria väcker talan om äktenskapsskillnad vid Stockholms tingsrätt kan hon yrka att den domstolen också tar upp frågor om bodelning. Dock krävs i det fallet (på grund av att käranden väckt talan i sin egen hemviststat och makarna där inte haft gemensam hemvist) att Juan accepterar att Stockholms tingsrätt har behörighet (art. 5.2 b i bodelningsförordningen).

Art 22. Lagvalsavtal

Makarna kan avtala om tillämplig lag. Lagvalsmöjligheten är dock inskränkt till stat där en eller båda makarna var medborgare eller hade hemvist vid tidpunkten för avtalets ingående. Viktigt att notera är att ett byte av tillämplig lag på grund av lagvalsavtal normalt inte gäller retroaktivt (det vill säga äldre lag tillämpas för de tillgångar makarna förvärvat före lagvalsavtalet, medan den nya lagen bara tillämpas för de tillgångar makarna förvärvat efter lagvalsavtalet). Detta kan självfallet ställa till betydande tolkningsproblem i praktiken. Dock kan makarna i lagvalsavtalet lägga till att lagvalsbytet även ska gälla retroaktivt. Vår byrå brukar rekommendera ett sådant tillägg.

Exempel 3

Juan och Maria gifte sig 1990 i Madrid. De bodde där till år 2020. Då flyttade de till Stockholm. Samtidigt ingick de ett lagvalsavtal där svensk bodelningsrätt utpekades som tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden. Någon retroaktivitet avtalades ej vid lagvalet. År 2025 väcker de gemensam talan vid Stockholms tingsrätt om äktenskapsskillnad och inleder samtidigt där en tvist om bodelning. Makarna har dels i Madrid en fastighet, som de förvärvade år 1990, dels i Stockholm en bostadsrättslägenhet, som de förvärvade år 2021. Stockholms tingsrätt ska tillämpa spansk bodelningsrätt på fastigheten i Spanien, men svensk bodelningsrätt på lägenheten i Stockholm.

Art 26. Tillämplig lag om lagvalsavtal ej ingåtts

Om makarna inte avtalat om tillämplig lag för bodelning avgörs vilken lag som är tillämplig av bestämmelserna i art. 26 i bodelningsförordningen. Art. 26 består av tre hierarkiskt ordnade alternativ.

I första hand tillämpas lagen i den stat där makarna tog sin första gemensamma hemvist efter det att de hade gift sig.

I andra hand tillämpas lagen i den stat där båda makarna var medborgare när de gifte sig.

I tredje hand tillämpas lagen i den stat till vilken makarna med hänsyn till samtliga omständigheter hade närmast anknytning när de gifte sig.

Den tillämpliga lagen behöver inte vara lagen i en medlemsstat som anslutit sig till bodelningsförordningen, utan kan även vara lagen i en stat utanför EU eller en EU-stat som inte har anslutit sig till förordningen (universalitetsprincipen).

Något byte av tillämplig lag sker inte automatiskt viss tid (till exempel två år) efter det att makarna flyttat till en annan stat (oföränderlighetsprincipen).

Exempel 4

Juan och Maria gifte sig år 2020 i Madrid och bosatte sig där. Juan är spansk medborgare och Maria är svensk medborgare. De har inget lagvalsavtal. År 2025 flyttar de till Sverige. Maria ansöker om äktenskapsskillnad vid Stockholms tingsrätt år 2030.

Trots att makarna bott fem år i Sverige ska spansk lag tillämpas på bodelningen (art. 26.1 a i bodelningsförordningen). Förordningen baseras på den så kallade oföränderlighetsprincipen, som innebär att tillämplig lag inte ändras även om makarna flyttar till annat land än där de hade sitt första gemensamma hemvist. (En annan sak är att de enligt art. 22 i bodelningsförordningen kan avtala om att svensk lag ska vara tillämplig på bodelningen.)

Exempel 5

Juan och Maria gifte sig år 2020 i Madrid och bosatte sig där. Juan är spansk medborgare och Maria är svensk medborgare. År 2025 separerar makarna och Maria flyttar hem till Sverige. Maria väcker år 2026 talan om äktenskapsskillnad och bodelning vid Stockholms tingsrätt.

Om Juan och Maria inte avtalat om tillämplig lag för bodelningen, ska spansk lag tillämpas även om frågan om bodelning tas upp av Stockholms tingsrätt. Troligen kommer Juan dock inte att acceptera att Stockholms tingsrätt är behörig i bodelningsdelen (se exempel 2 sista stycket), utan istället väcka talan i den delen i Madrid. Då får bodelningen avgöras av en spansk domstol, som naturligtvis är kunnigare avseende spansk bodelningsrätt än en svensk domstol.

Art 69.3. Äldre äktenskap

En av de viktigare reglerna i för­ordningen är övergångsbestämmelsen i art. 69.3. I den artikeln fast­slås att kapitel III i förordningen, det vill säga kapitlet om tillämplig lag, inte gäller för makar som ingått äktenskap före den 29 januari 2019 (med undantag för om de gjort ett lagvalsavtal på eller efter det datumet).

Exempel 6

Samma förutsättningar som i exempel 4 med den skillnaden att makarna ingick äktenskap år 2018.

Eftersom äktenskapet ingåtts före den 29 januari 2019 (och makarna inte upprättat något lagvalsavtal på eller efter det datumet), räknas äktenskapet som ett ”äldre äktenskap”. Då gäller inte bodelningsförordningens regler om tillämplig lag, utan istället de IP-regler som gällde innan bodelningsförordningen trädde i kraft. Stockholms tingsrätt ska i sådant fall tillämpa de nationella svenska reglerna i LIMF (SFS 1990:272). Enligt den lagens 4 § 2 st. ska svensk lag tillämpas på bodelningen, om båda makarna flyttat till Sverige och bott här i minst två år (flyttningsprincipen). När flyttningsregeln i LIMF tillämpas gäller full retroaktivitet, det vill säga den nya lagen blir tillämplig även på tillgångar som makarna hade innan de flyttade. Flyttningsregeln och den automatiska retroaktiviteten är de två viktigaste skillnaderna mellan EU:s bodelningsförordning och LIMF.

Ulf Bergquist
Advokat

Gustaf Mollstedt
Biträdande jurist

Ulf Bergquist var ledamot av den expertgrupp som på uppdrag av EU-kommissionen utarbetade förslaget till EU:s bodelningsförordning samt av expertgruppens särskilda arbetsutskott. Han har vidare varit ordförande i den internationella författargrupp som skrivit lagkommentaren (utgiven av Oxford University Press) till förordningen.

Gustaf Mollstedt är biträdande jurist på Bergquist & Partners Advokatbyrå AB. Han är specialiserad på internationell bodelnings- och arvsrätt.

Annons
Annons