search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Sannolikt flera felaktigt dömda i Sverige

Moa Lidén konstaterar i sin avhandling Confirmation Bias in Criminal Cases att det statistiskt är väldigt sannolikt att det finns flera felaktigt dömda i Sverige.

Moa Lidén grundar sitt påstående om att det sannolikt finns ­flera felaktigt dömda på både kvantitativa och kvalitativa analyser. I internationell forskning finns uppskattningar om antalet felaktigt fällande domar på 0,5–8 procent beroende på bland annat vilken jurisdiktion och brottstyp det handlar om.

Moa Lidén har med statistiska beräkningar kommit fram till att antalet domar som är felaktiga i skuldfrågan, under åren 2010–2014, skulle kunna vara så högt som 1 722.

Bakom felaktiga fällanden, vilket även omfattar ändringar av påföljd, finns ofta rättsfrågor. Det kan exempelvis gälla huruvida ett agerande överhuvudtaget utgör ett brott i rättslig mening eller om den tidigare rättstillämpningen strider mot förbudet mot dubbelbestraffning (ne bis in idem).

När det gäller skuldfrågan vid resningsansökningar finns tre huvudsakliga gemensamma nämnare: återtagna erkännanden, ifrågasatt vetenskap som vid shaken baby-målen, samt vittnesfrågor där vittnets tillförlitlighet blir allvarligt ifrågasatt eller nya vittnesmål gör att måls­ägandens tillförlitlighet ifrågasätts.

Att människor blir felaktigt dömda kan bero på någon av de nyss nämnda faktorerna, samt fenomenet confirmation bias – som överlappar övriga orsaker.

Confirmation bias syftar på tendensen att mer eller mindre omedvetet leta efter eller lägga större vikt vid argument och bevis som ger stöd för och bekräftar en befintlig uppfattning – och att bortse från, omtolka eller nedvärdera sådant som motsäger den. Beteendet finns hos oss alla. Poliser, åklagare och domare kan alltså påverkas även om de försöker vara objektiva och tror att de är det.

Ett exempel är att brottsplatsundersökare påverkas av vad de känner till.

– Det är välforskat, att om den som genomför analysen exempelvis har kontextuell information som att den misstänkte har erkänt, då finns det tendens att i första hand leta efter och värdera bevis som stöder detta, säger Moa Lidén.

Moa Lidén har studerat confirmation bias hos poliser, åklagare och domare, och bland annat undersökt hur ett häktningsbeslut påverkar domares bevisvärdering och beslut i skuldfrågan vid den efterföljande huvudförhandlingen.

– Ett häktningsbeslut kan fungera som en hypotes som sedan är svår att förhålla sig neutral till. Jag har sett att när en domare först fattar beslut om häktning och sedan ska fatta beslut i skuldfrågan så tenderar den domaren att värdera bevisningen mot den misstänkte som starkare, och är mer benägen att fälla, jämfört med när det var en annan domare som häktade. Detta trots att bevisning och omständigheter i övrigt är desamma.

En annan aspekt som undersöktes i domarstudien var bevisvärdering. Där kunde Moa Lidén se att när en svår bevisvärderingsuppgift delades upp i mindre komponenter var det lättare att motstå confirmation bias än när domarna bara fick göra en total bedömning. Detta bekräftas av forskningsstudier inom psykologin.

Eva Ekholm

Seminarium

Hildary, tillsammans med Advokat i framtiden, arrangerade en kvällsföreläsning den 6 mars, i Advokatsamfundets lokaler i Stockholm. Rubriken var Sannolikt flera felaktigt dömda i Sverige, föreläsare var Moa Lidén som är universitetsadjunkt och doktor i allmän rättslära vid juridiska institutionen, Uppsala universitet.

söker kontakter för kommande studier 

Moa Lidén är universitetsadjunkt och doktor i allmän rättslära vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. I september 2018 disputerade hon på sin avhandling ”Confirmation Bias in Criminal Cases” som belyser felkällor i mänskligt beslutsfattande, med särskilt fokus på svenska polisers, åklagares och domares beslutsfattande inom ramen för brottmålsprocessen. Moa Lidén är för sin forskning intresserad av att komma i kontakt med personer som anser sig felaktigt dömda. Advokater får därför gärna lämna ut hennes e-postadress till klienter som kan vilja delta i kommande studier.

E-postadress: moa.liden@jur.uu.se

Annons
Annons