search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Allt fler misstänkta krigsbrott anmäls

Migrationsverket anmäler allt fler misstänkta krigsbrott till polisen. Under 2018 anmäldes 135 ärenden om misstänkt krigsbrott eller brott mot mänskligheten till polisen, jämfört med 52 ärenden 2017 och 43 ärenden 2016. Anmälningarna gäller både asylärenden och andra typer av uppehållstillstånd.

Ökningen av anmälningar är resultatet av ett långsiktigt arbete med frågan på Migrationsverket och ett fördjupat samarbete med Polisen.

Editionsförbudet gäller i likvidation

En advokat som fungerat som likvidator i ett fondbolag behöver inte lämna ut räkenskapshandlingar, trots att företaget har upphört. Det fastslog Stockholms tingsrätt i slutet av februari.

Editionsyrkandet var framställt av Ekobrottsmyndigheten, som bedrev en förundersökning mot det aktuella fondbolaget. Tingsrätten finner dock att handlingarna anförtrotts advokaten i hans yrkesutövning och att de därmed omfattas av editionsförbudet i rättegångsbalken.

Stockholms tingsrätt mål nr B 9735-17

Barn får stärkt rättssäkerhet

Domstolen ska kunna förordna en offentlig försvarare för misstänkta under 18 år, vid sidan av en försvarare som den misstänkte själv utsett, om det finns synnerliga skäl för det. Dessutom ska barn som blir myndigt när han eller hon är frihetsberövad under vissa förutsättningar ha rätt att vara fortsatt placerad med barn under 18 år.

Förslagen ingår i regeringens proposition för att genomföra EU:s direktiv om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 11 juni 2019.

Prop. 2018/19:71 Domstolarna: extra resurser nödvändiga

Sveriges domstolar måste få ökade resurser, annars får det stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin, rättssäkerheten och den enskilda medborgaren. Det hävdar Domstolsverket som i årets budgetunderlag till regeringen yrkar på en ramökning av anslaget Sveriges Domstolar med 650 miljoner kronor för åren 2020–2022.

Tillströmningen av mål till domstolarna har ökat kraftigt under de senaste tre åren. Enligt Domstolsverkets prognoser kommer antalet inkomna mål att öka ytterligare både till allmän domstol och förvaltningsdomstol under de närmaste åren.

GDPR: Felskickat brev vanligaste incidenten

Under perioden 25 maj–31 december 2018 kom totalt 2 262 incident­anmälningar enligt dataskyddsförordningen, GDPR, in till tillsynsmyndigheten Datainspektionen. Det visar en rapport från Datainspektionen. Närmare hälften av de anmälda incidenterna, 42 procent, avsåg felaktiga brevutskick, det vill säga brev eller e-post som innehåller personuppgifter och oavsiktligt hamnat hos fel mot-tagare. Här bedömer Datainspektionen att det funnits en viss överrapportering. Huvuddelen av incidenterna sägs vara orsakade av den mänskliga faktorn.

Rättskedjans prognoser har stora brister

Statskontoret har på regeringens uppdrag analyserat Polismyndighetens, Åklagarmyndighetens, Domstolsverkets och Kriminalvårdens arbete med att ta fram prognoser av verksamhets­volymer i rättskedjan. Den övergripande slutsatsen av granskningen är att det nuvarande prognosarbetet inte är ändamålsenligt. Enligt Statskontoret är nyttan av arbetet begränsad, även om det har resulterat i en bättre och mer samlad bild över volymerna och flödet i rättskedjan.

Nej till förlängd begränsningslag

Advokatsamfundet ställer sig negativt till regeringens utkast till lagrådsremiss Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Enligt Advokatsamfundet saknas tillfredsställande analys i flera delar av förslaget. Det medför bland annat att det framstår som oklart om det är ändamålsenligt att förlänga den tillfälliga begränsningslagen (2016:752). När begränsningslagen bereddes 2016, avstyrkte samfundet i huvudsak regeringens lagförslag. Advokatsamfundets principiella uppfattning kvarstår oförändrad.

Datalagring: reglerna anpassas till EU-rätten

Enligt EU-domstolens avgörande i den så kallade Tele2-domen är den svenska datalagringen alltför omfattande och inte förenlig med EU-rättens krav. Regeringen föreslår nu därför i en lagrådsremiss att datalagringens omfattning bör minskas. Regeringen vill också att lagringstiderna differentieras, och lagringen bör inte få ske utanför EU. Dessutom föreslås att det ska krävas beslut av åklagare för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i underrättelseverksamhet.

Förtydligande om rättshjälpslagen

En av tidskriften Advokatens vakna läsare har uppmärksammat en otydlig formulering i förra utgåvan av Advokaten i en artikel om rättshjälpsprocessen. I artikeln stod  att rättshjälpen trädde i kraft 1997. Den första rättshjälpslagen trädde i kraft 1972.  Den 1 december 1997 trädde den nu gällande rättshjälpslagen i kraft. Den viktigaste förändringen i förhållande till 1972 års rättshjälpslag var att den statliga rättshjälpen gjordes subsidiär till rättsskyddet i hem- och villa­försäkringar och andra privata rättsskyddsförsäkringar.

Regeringen vill ge mer muskler till Skatteverket

Regeringen vill ge Skatteverket utökade möjligheter att bekämpa penningtvätt och id-relaterade brott. I en proposition föreslås bland annat att Skatteverket ska kunna utreda fall av misstänkt penningtvätt eller där det misstänks att falska identiteter eller id-handlingar har använts.

Advokatsamfundet har yttrat sig över promemorian som föregått förslagen. Samfundet menade i sitt remissvar att det fanns avsevärda brister i fråga om skyddet för den personliga integriteten och oskuldspresumtionen i förslaget, och motsatte sig den föreslagna utökningen av områden där Skatteverket på eget initiativ ska kunna bedriva brottsbekämpande verksamhet.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Prop. 2018/19:12 Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott

Villkorligt frigivna ska kontrolleras

Kriminalvården bör få fler möjligheter att besluta om kontroll- och stödåtgärder mot dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff. Det föreslår regeringen i en proposition. Syftet är att minska återfallen i brott.

Bland annat ska villkorligt frigivna kunna bevakas med fotboja, och möjligheterna att genomföra drogtester utökas. Ett annat förslag är att tiden som den frigivne ska kunna återtas i anstalt, om han eller hon missköter sig, ut­ökas från två veckor i taget till tre månader åt gången.  

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Prop. 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning

”Att ge barn framtidshopp är bättre väg än hårdare straff”

”Regeringen brukar skryta om att de höjt så många straff. Men som redan är vetenskapligt bevisat hundra gånger om så minskar inte brottsligheten på grund av sådana åtgärder.” Det skriver advokaten och före detta justitieministern Thomas Bodström i en artikel på DN Debatt den 20 mars. I artikeln kritiserar Bodström Socialdemokraternas hårda retorik mot brottslingar och satsningar på hårdare straff.

Anne Ramberg diskuterade namnpubliceringar i SVT

Sociala medier är inte lämpliga fora för att överpröva domar. Det påpekade Anne Ramberg som i Aktuellt den 26 mars diskuterade frågor om namnpublicering och kritik mot domar, med anledning av dokumentären om Josefin Nilsson. Anne Ramberg betonade att mäns våld mot kvinnor är en stor och global fråga och att det är förståeligt att människor känner frustration inför situationen. Samtidigt påpekade hon att människor måste kunna sona sitt brott och gå vidare.

Annons
Annons