search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Kunskaper och sunda värderingar en tillgång för byrån

Växande krav på att företag ska respektera mänskliga rättigheter ger nya arbetsuppgifter för advokaterna. Samtidigt gäller det för byråerna att leva som man lär och själva motverka diskriminering och svaga värderingar.

Pressen på företagen att ta ansvar för och respektera mänskliga rättigheter har under de senaste åren ökat lavinartat. Traditionella och sociala medier hänger skoningslöst ut dem vilkas underleverantörer inte lever upp till FN:s eller ILO:s konventioner. Så sent som i februari uppmärksammades till exempel att flera svenska regioner (tidigare landsting) köper in plasthandskar från ett företag i Malaysia känt för att låta migranter arbeta under slavliknande förhållanden.

Fokuseringen på mänskliga rättigheter och övriga hållbarhetsfrågor märks också på advokatbyråerna. De båda största advokatbyråerna i Sverige har sedan några år specialister på mänskliga rättigheter och hållbarhet anställda. Och deras tjänster är efterfrågade, berättar Théo Jaekel på advokatfirman Vinge. Under de senaste tre åren har mycket hänt.

– I början var vi ofta tvungna att berätta för klienterna vad de måste tänka på och varför det var viktigt för deras affär, till att klienterna nu själva – särskilt i transaktioner – säger att de vill att vi ska titta på MR-frågorna, säger Théo Jaekel, som tycker att det är en självklarhet att advokatbyråer förutom juridiska risker också tar in risker på området mänskliga rättigheter i sin rådgivning.

– Vi ska se till helheten i klientens affär, och MR-frågorna är en del av den. Det är svårt att kalla sig fullservice om man inte har med detta perspektiv, säger han.

Kunskap efterfrågas

Även Emma Ihre, hållbarhetschef på Mannheimer Swartling, ser en stor efterfrågan på kunskaper om mänskliga rättigheter. Företag vill inte bidra till eller vara del av kränkningar av mänskliga rättigheter då det självklart inte är i linje med deras värderingar, och dessutom kan bli väldigt kostsamt på många plan.

– Det är bättre att i förväg uppmärksamma riskerna, hantera dem i olika styrdokument och ha en plan för hur man ska agera om något går fel, fastslår Emma Ihre.

Även klienter som från början inte tagit in mänskliga rättigheter i sina affärsmässiga bedömningar brukar gå att få med sig, berättar Emma Ihre. Det är dock viktigt att advokaten som rådgivare närmar sig frågorna med respekt för att det är svårt att verka på komplexa marknader.

Emma Ihre brukar för sin del alltid börja ifrån riskperspektivet, men ser också att risktänkandet i förlängningen kan leda till nya affärsmöjligheter och ett etiskt grundat engagemang. Hon pekar på hur dyrt det har blivit för olika företag att missa hållbarhetsaspekterna.

– När kunskapen höjs om dessa frågor och företagaren inser att man kan vara med och bidra i positiv riktning, känner många ett ansvar och en genuin vilja att göra vad de kan, säger Ihre.

Frågor om exempelvis arbetsförhållanden, barnarbete och diskriminering kommer då och då upp i rådgivningen till de flesta företag med internationella kopplingar och inom många olika verksamhetsinriktningar. Emma Ihre arbetar därför i nära samarbete med de olika verksamhetsgrupperna där utvecklingen av rådgivningen sker.

– En advokat som saknar kunskap kan ha svårt att förstå signalerna från klienten, och det är ännu svårare att förekomma klienten och ta upp den typen av risker, påpekar Emma Ihre.

Hittills har det varit lätt att väcka intresse på byrån. Engagemanget finns inte minst hos  den unga medarbetaren som vill vara med och bidra till en positiv utveckling i samhället. Men också äldre erfarna advokater tar till sig budskapet och de nya frågor som behöver ställas vid transaktioner och andra affärer, betonar Emma Ihre. Kanske blir det nya hållbarhetsperspektivet rent av en del som många advokater tidigare saknat i arbetet, tror hon.

Även Théo Jaekel på Vinge upplever att hållbarhetsarbetet har ett starkt stöd på byrån. Liksom på Mannheimer Swartling är inriktningen på mänskliga rättigheter och hållbarhet förankrad i ledningen.

Sopar framför egen dörr

Mannheimer Swartling och Vinge hör till föregångarna inom hållbarhetstänkandet i Sverige. Men intresset ökar.

– Jag tycker mig se att fler och fler byråer, både i Sverige och internationellt, engagerar sig i dessa frågor, säger Théo Jaekel.

Han har i ett flertal år deltagit i en stor internationell konferens om hållbart företagande. Vid 2018 års konferens fanns för första gången en rad stora internationella advokatbyråer på plats och som medverkande i paneler, berättar Jaekel. Deltagandet tyder på att klienterna nu kräver dessa kunskaper från sina advokater.

Kraven på företag att inte bidra till brott mot mänskliga rättigheter kan alltså innebära mer arbete för advokater. Samtidigt ställer det också krav på advokatbyråerna.

– Vi som byrå har också ett ansvar och måste leva som vi lär. Det blir märkligt om vi bara säger till klienterna vad de ska göra, men inte tar ett eget ansvar, säger Théo Jaekel.

Han får medhåll av Emma Ihre:

– Det är viktigt att hålla rent framför egen dörr. Vi kan inte hjälpa klienter med uppförandekoder, visselblåsarprogram och utredningar av metoo-historier, om vi inte är medvetna om våra egna värderingar och risker samt hanterar dem, säger hon och fortsätter:

– Det vore mycket bra om Advokatsamfundet kunde fortsätta att ta plats i det samarbetet och koordinera och driva på arbetet, så att advokatbranschen kan profilera sig och visa att den har kommit långt i dessa frågor, säger Emma Ihre.

Riktlinjer och vägledningar

  • FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
  • IBA Business and Human Rights Guidance for Bar Associations
  • IBA Practical Guide on Business and Human Rights for Business Lawyers
  • Advokatsamfundets riktlinjer kring företagande och mänskliga rättigheter

Advokatsamfundets riktlinjer

Advokatsamfundets riktlinjer antogs 2016 och bygger på IBA:s riktlinjer. Rekommendationer till advokatbyråer i riktlinjerna:

  • Genomför en riskanalys (due diligence) av den egna verksamheten.
  • Upprätta en uppförandekod för den egna verksamheten.
  • Utbilda all personal på advokatbyrån om uppförandekoden och om mänskliga rättigheter.
  • Skapa rutiner för hantering av avvikelser och brott mot uppförandekoden.
  • Integrera MR-perspektivet i rådgivningen till klienter när detta anses lämpligt.

Théo Jaekels och Emma Ihres råd till advokatbyråer som vill gå vidare i MR-arbetet

  • Läs på om frågorna. Som advokat bör man definitivt sätta sig in i IBA:s rekommendationer och Advokatsamfundets vägledning. Även FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är viktiga för att förstå klienternas verklighet.
  • Skaffa en egen kompetens kring frågorna. Alla behöver inte vara specialiserade på MR, men byrån bör i alla fall ha kompetensen internt för att koordinera och utveckla arbetet.
  • Börja nu! Vänta inte på att området ska bli reglerat utan utgå från de vägledningar som finns. Marknaden förväntar sig engagemang på området, förmodligen också de anställda och framtida anställda.
  • Börja i er egen affär och se vad ni gör och hur det kan utvecklas på MR-området, inte i vilka hållbarhetsfrågor som är hetast i debatten för tillfället.
  • Fundera över och formulera vilka värderingar byrån står för. Utifrån detta kan ni skapa en uppförandekod och hitta former för hur ni får in dessa värderingar i rådgivningen.
  • När det interna värderingsarbetet och rådgivningen inom mänskliga rättigheter är på plats kan ni om ni vill hitta former för att bidra i samhället även på andra sätt, exempelvis genom att skänka pengar till någon organisation vars ändamål ligger nära era värderingar eller genom samarbete med någon sådan aktör.
Ulrika Öster
Annons
Annons