search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Advokatsekretessen i centrum av infekterad strid

En kopierad hårddisk full med mejl står i centrum av en laddad strid mellan å ena sidan fondbolaget Allra och deras advokater och å andra sidan åklagare på Ekobrottsmyndigheten och företrädare för Pensionsmyndigheten. Allras advokater anser att advokatsekretessen kränkts och att Allra berövats möjligheten att få en rättvis rättegång. Men åklagaren säger sig ha svårt att förstå vad som orsakat upprördheten.

Striden om advokatkorrespondensen som fanns på fondbolagets beslagtagna hårddisk och som åklagaren lånade ut till ombudet för Pensionsmyndigheten, bolagets motpart i en civilprocess, väcker starka känslor.

Advokat Marcus Johansson, som tillsammans med kollegor på Gernandt & Danielsson företräder Allra i den civilrättsliga processen, säger sig aldrig ha varit med om något liknande. Han hävdar att mejlen innehåller Allras strategier inför processen och mycket annat som har direkt relevans för denna.

– Jag har aldrig tidigare reflekterat över att mejl, som jag skickar till min klient, skulle hamna någon annanstans än hos klienten. Det sitter liksom i ryggmärgen. Det gör också att man talar fritt i sina mejl, som en advokat ska göra med sin klient, säger han.

Bland de beslagtagna meddelandena fanns, enligt Marcus Johansson, inte bara över 3 000 mejl om över 100 000 sidor till och från de svenska advokaterna som driver processen mot Pensionsmyndigheten. Även flera tusen mejl till och från Allras advokater i Luxemburg, där Allra bedrev verksamhet, har lämnats över till Pensionsmyndighetens advokat.

Enligt Marcus Johansson har EBM och Pensionsmyndigheten begått en rad fundamentala fel i hanteringen av den beslagtagna advokatkorrespondensen. Det handlar om att den över huvud taget tagits från klienten, att den sedan kopierats av åklagarna, samt att den lämnats ut till Pensionsmyndighetens ombud som haft möjlighet att läsa den.

Den stora mängden meddelanden gör att Marcus Johansson ändå har viss förståelse för att EBM tog med sig innehållet på Allras server för att sålla senare. Men han är kritisk mot att någon sådan utrensning av sekretesskyddat material, så vitt han vet, inte har gjorts. Enligt ett avgörande från HD 2015 ska skyddade handlingar, exempelvis material som omfattas av advokatsekretess, över huvud taget inte bevaras hos åklagaren, påpekar Marcus Johansson.

– I stället har man kopierat upp och sedan lånat ut advokatkorrespondensen, och inte till vem som helst: till klientens motpart i klientens viktigaste process. Det är själva antitesen till den hantering som HD krävt, säger Marcus Johansson.

Det största misstaget är enligt Marcus Johansson just att EBM lämnade över den skyddade advokatkorrespondensen till Pensionsmyndighetens ombud och, som han uppfattar det, dessutom utan någon sekretessprövning.

– Sekretessreglerna hindrar ju en myndighet från att ge någon annan tillgång till handlingar, även en annan myndighet, och i synnerhet en myndighet som är i tvist med företaget. Sekretessen skyddar inte bara vår klient från att mejlet till exempel ges ut i en papperskopia, utan också från att någon får möjlighet att läsa det, sammanfattar han.

Att vända sig till domstol för att få beslaget hävt hade i praktiken inte förändrat situationen, menar Marcus Johansson.

– När vi förstod vad som hänt hade ju redan Pensionsmyndigheten fått hårddisken och därmed möjlighet att läsa. Det går ju inte att göra ogjort, säger han, och påpekar att det stora missgreppet här inte var beslaget, utan utlånandet av hårddisken.

Allra har nu genom sina advokater yrkat att Pensionsmyndighetens skadeståndstalan ska avvisas eller ogillas utan prövning, eftersom det inte går att få en rättvis rättegång när motparten fått sekretesskyddad korrespondens mellan advokater och klienter.

– Där har vi lutat oss mot en väldigt tydlig praxis från Europadomstolen i frågor som rör advokatsekretess under Europakonventionens artikel 8 och 6, säger Marcus Johansson.

Han upplever att detta brott mot advokatsekretessen är det mest flagranta han sett vid sin genomgång av Europadomstolens praxis.

– Att staten lägger vantarna på flera tusen advokatsekretesskyddade mejl med bilagor, kopierar upp dem och stjälper ut dem till vår motståndare, som också råkar vara staten – något så flagrant brott mot advokatsekretessen har aldrig varit uppe i Europadomstolen, vågar jag påstå.

Går att lösa

Advokat Per E. Samuelson försvarar en av de misstänkta i den så kallade Allrahärvan. Även han är kritisk mot EBM:s agerande. Han vill dock också lyfta upp frågan på ett mer principiellt plan.

– Problemet att korrespondens mellan advokater och klienter hamnar i åklagarnas besittning hänger samman med digitaliseringen. Förr i tiden var det här ett ganska ovanligt fenomen när allt fanns i pappersform, säger Samuelson, och konstaterar att tidigare var breven antingen inlåsta på advokatkontoret, eller samlade hos klienten, med advokatbyråns namn tydligt angivet på brevpapperet.

Per E. Samuelsons erfarenhet är att åklagare, polis och advokater som regel hjälps åt att lösa problemet och ta bort sekretesskyddat material. Ofta sätter sig en av advokaterna eller en biträdande jurist tillsammans med polisen och går igenom dokumenten, för att komma fram till vad som är skyddat av advokatsekretess.

– Det finns olika sätt att lösa det, men normalt sett är åklagarna observanta på att man inte får ta i beslag eller läsa information som har anförtrotts advokaten av klienten eller vice versa, anser Per E. Samuelson.

Hos klienten kan detta pragmatiska samarbete lika fullt skapa en känsla av obehag.

– Har de verkligen inte öppnat filerna och tittat i dem? Den känslan är inte bra, att klienter, misstänkta, går och tror sådana saker. Man ska objektivt kunna konstatera att sekretessen respekteras, säger Per E. Samuelson.

Ställs sällan på sin spets

Kammaråklagare Thomas Hertz på Ekobrottsmyndigheten, ansvarig åklagare i förundersökningen mot Allra, uppger att han har svårt att förstå advokaternas upprördhet. Allt material som har utlämnats är sekretessprövat, hävdar han.

Allra och företagets advokater har också haft möjlighet att begära en beslagsförhandling eller att begära prövning av något av de kritiserade besluten hos en överåklagare, något som inte utnyttjats, påpekar Thomas Hertz.

Det finns, enligt Hertz, inte heller något skydd för meddelanden som en advokat skickar till sin klient, utan bara för det en klient anförtror sin advokat.

Visserligen finns det med största sannolikhet korrespondens mellan advokater och klienter, som alltså skyddas av rättegångsbalkens beslagsförbud, på den hårddisk som EBM lånat ut till Pensionsmyndighetens advokat. Men detta har inte Pensionsmyndigheten haft någon rätt att ta del av, anser Hertz.

– Pensionsmyndighetens advokat fick möjlighet att bläddra och söka i materialet med förbehåll, eftersom det kan finnas sådant som är skyddat, säger han.

Förbehållet, som noterats i en tjänsteanteckning av Thomas Hertz, innebär hot om straffsanktioner för den som använder materialet.  Enligt anteckningen får innehållet inte tas ut från hårddisken, utan endast granskas på plats.

Thomas Hertz menar att materialet är omöjligt att bläddra och kika igenom, eftersom det omfattar omkring 40 miljoner e-postmeddelanden. I stället har Pensionsmyndigheten varit hänvisad till ett indexeringsprogram där man kan göra sökningar. Thomas Hertz betonar också att hårddisken lånades ut inte till Pensionsmyndigheten, utan till dess advokat. Materialet skyddades således inte bara av straffansvaret, utan även av de förpliktelser som följer av god advokatsed. Såvitt Thomas Hertz känner till har heller inte den hårddisk som Pensionsmyndighetens advokat tagit del av innehållit något skyddat material.

– Först efter mina beslut om hävande har material lämnats ut till Pensionsmyndigheten, säger Hertz.

I praktiken har det förstås aldrig funnits några hinder för Pensionsmyndighetens ombud att söka i den utlånade hårddisken, som fortfarande finns hos advokatbyrån, och läsa advokatkorrespondensen.

Det material som Pensionsmyndigheten senare begärde ut utan förbehåll innehöll enligt Thomas Hertz främst korrespondens mellan misstänkta sins­emellan.

– Jag vet inte själv hur mycket material det finns som är skyddat, för jag får inte ens göra en sökning efter det, påpekar Thomas Hertz, som fortsätter:

– Jag har självklart sett ett och annat mejl som är skyddat, och då följt rutinerna och släckt det.

Thomas Hertz säger själv att advokatsekretessen och beslagsförbudet som skyddar den har en oerhört stor betydelse i rättsstaten. I praktiken ställs dock frågorna om utredarnas önskemål att veta mer och skyddet för advokatsekretessen sällan på sin spets, menar han eftersom åklagare sällan är intresserade av kommunikation mellan den misstänkte och dennes advokat.

Ska släcka filen

Enligt den polis som ansvarade för husrannsakan hos Allra har EBM rutiner för att hantera sekretesskyddat material. Överåklagare Katarina Tidén på EBM bekräftar att det är fallet.

– Vi följer förstås rättegångsbalkens regler om beslagsförbudet och bland annat advokatsekretessen då.

I dag handlar det ju främst om it-beslag. Då får vi ta själva datorn i beslag. Om man sedan när datorn gås igenom hittar sådant som det är användningsförbud på ska vi släcka ner den filen, säger hon.

Någon regelbunden uppföljning av hur rutinerna fungerar i praktiken görs inte. Det händer dock att överåklagarens kansli kommer in på beslagsfrågorna vid sin tillsyn.

Katarina Tidén vill inte uttala sig i det enskilda fallet, eftersom varje åklagare är ansvarig för sina ärenden. Det är också den enskilda åklagaren som avgör om ett beslag eller kopierat material kan lånas ut till andra, utifrån de olika sekretessregler som gäller.

För den som är missnöjd med åklagarens beslut finns ett par vägar att gå, enligt Katarina Tidén. Ett sätt är att påkalla en beslagsförhandling. Detta förutsätter att beslaget inte är hävt. Ren kopiering kan nämligen i dag inte överklagas (se artikeln ”Utredningsförslag kan täppa till lucka i lagen”).

– Annars får den som anser att hanteringen är fel vända sig till överåklagarens kansli.

Tidskriften Advokaten har sökt Pensionsmyndighetens advokat för kommentarer, men denne har avböjt med hänvisning till den pågående processen. I ett yttrande till tingsrätten medger dock myndighetens ombud att man vid ett tillfälle sökt efter kommunikation mellan Allras advokater och Allraföreträdare, men påstår att man inte läst den. ”Sådant förtroligt innehåll som eventuellt hade kunnat omfattas av beslagsförbud har Pensionsmyndigheten alltså inte tagit del av”, skriver Pensionsmyndighetens ombud.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att Ekobrottsmyndigheten tappat omdömet i hanteringen av Allrahärvan. Hon konstaterar att Ekobrottsmyndigheten inrättades för att bekämpa den allvarliga organiserade ekonomiska brottsligheten, och underlätta en effektivare samordning mellan åklagare, poliser och revisorer.

– Ambitionen var lovvärd och Advokatsamfundet tillstyrkte förslaget. Myndigheten har dock genom åren haft stora problem och på goda grunder utsatts för allvarlig kritik. På senare tid har nog Ekobrottsmyndigheten överträffat sig själv i dåligt omdöme, säger Anne Ramberg.

Beslaget av e-postmeddelanden, varav en del konfidentiell korrespondens mellan klient och advokat och utlånandet av e-posten till Pensionsmyndighetens ombud, är enligt Anne Ramberg ett exempel på detta.

– Det är allvarligt då det i princip undanröjer förutsättningarna för klienten att få en rättvis rättegång. Denna rättighet är central i alla länder som gör anspråk på att vara en rättsstat. Den påminner om hur ryska staten hanterade advokatsekretessen i målet mot Chodorkovskij och Lebedev, säger Anne Ramberg och fortsätter:

– Jag ifrågasätter starkt om det sätt på vilket EBM har agerat är förenligt med rätten till en rättvis rättegång eller rättegångsbalkens regler och de bakomliggande principer som reglerna ska skydda.

Detta har hänt

Den 10 oktober 2017 genomförde Ekobrottsmyndigheten, EBM, en husrannsakan i fondbolaget Allras lokaler i Stockholm. Bakgrunden var en misstanke om att företagets ledning ägnat sig åt brottsliga transaktioner 2012 och 2015–2016. Vid husrannsakan kopierades bland annat en server som innehöll stora mängder e-postmeddelanden till och från Allra. Advokater från Gernandt & Danielsson, som var på plats vid husrannsakan, påpekade för den ansvarige att servern innehöll korrespondens till och från företagets advokater, meddelanden som alltså skyddas av beslagsförbudet i rättegångsbalken. Den ansvarige polisen förklarade då att EBM har rutiner för sådant material.

Bland dem som var berörda av Allraledningens påstådda brott finns Pensionsmyndigheten, eftersom Allras fonder ingått i premiepensionssystemet. Pensionsmyndigheten hade därmed rollen som målsägande i förundersökningen avseende 2012. Samtidigt planerade dock också myndigheten att föra en egen skadeståndstalan mot Allra avseende 2015/16, vilket Pensionsmyndigheten också gick ut med publikt.

I slutet av november 2017 vände sig Pensionsmyndighetens ombud till EBM med en begäran att få ta del av material i förundersökningarna, däribland mejlkorrespondens. Åklagaren lånade då ut en kopia med detta material, med förbehåll för att det inte fick tas ut ifrån hårddisken, eftersom denna kunde rymma sekretesskyddade handlingar. Enligt åklagaren har materialet ännu inte lämnats tillbaka. I februari 2017 återkom Pensionsmyndigheten till EBM med en begäran att, utan förbehåll, få använda visst material som man identifierat på den utlånade hårddisken. Detta godkände åklagaren.

I juni 2018 inlämnade Pensionsmyndigheten en stämnings- och kvarstadsansökan mot Allra. En tid därefter uppmärksammade Allras advokater att pensionsmyndighetens ombud gjorde hänvisningar till e-postkonversation mellan Allraledningen och deras advokater.

Allras advokater på Gernandt & Danielsson begärde då att åklagaren skulle lämna ut de handlingar som innefattade korrespondens mellan advokatbyrån och Allra och som hade lånats ut till Pensionsmyndigheten. Åklagaren lämnade ut en lastpall innefattande 3 000 mejl mellan Allra och advokatbyrån, sammanlagt över 100 000 sidor inklusive bilagor.

Allras advokater vände sig därefter under hösten till Stockholms tingsrätt med krav på att Pensionsmyndighetens talan skulle avvisas utan materiell prövning. Grunden var att Allras rätt till en rättvis rättegång åsidosatts genom att sekretesskyddat material lämnats ut till motparten. Tingsrätten föreslog att detta skulle göras i form av en mellandom i mars i år, något som såväl Allra som Pensionsmyndigheten var tveksamma till.

Pensionsmyndighetens ombud uppger i sitt yttrande till tingsrätten att man inte tagit del av något sekretesskyddat material, men att man vid ett tillfälle gjort en sökning i materialet för att se vilken mejlkorrespondens som ägt rum mellan Allraföreträdarna och advokaterna.

Sökningen gjordes efter att nyhetssajten Realtid skrivit om Pensionsmyndighetens stämningsansökan, då Pensionsmyndigheten befarade att företaget skulle försöka sabotera utredningen. Totalt hittades 17 mejl mellan advokaterna och företrädarna för Allra. Pensionsmyndighetens ombud har dock inte läst dessa, utan bara konstaterat att de fanns.

I mars i år meddelade Stockholms tingsrätt att man inte kommer att meddela någon mellandom i ärendet. Frågan om det skett en kränkning av rätten till rättvis rättegång ska i stället prövas som ett materiellt rättsfaktum, snarare än genom att talan avvisas.  Skadeståndsprocessen kan nu väntas fortsätta i flera år.

Ulrika Öster
Annons
Annons