search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyhetsreportage

Universitetet välkomnar fler praktiker

Yrkeserfarenhet ger ingen gräddfil in till Juridicums forskarutbildning. Praktiker ses dock som ett tillskott och blir ofta djupt engagerade i sina studier.

– Yrkesverksamma jurister tillför juridiska institutionen, inte minst i undervisningssammanhang, viktiga perspektiv på rätten, och de inspirerar ofta våra studenter till olika praktiska yrkesval inom juridiken. Också inom forskarutbildningen bidrar våra så kallade praktiker med intressant kunskap och viktiga erfarenheter från det praktiska rättslivet. De vet var de faktiska frågorna och problemen ligger. Denna kunskap kan dock också riskera att leda dem fel i forskarstudierna, säger Teresa Simon-Almendal, professor i skatterätt och prodekan för forskarutbildningen vid Juridicum, Stockholms universitet.

Hon påpekar att verksamhetsanknytningen kan bidra till att styra frågorna till vad som har praktisk relevans, medan frågorna kanske skulle kunna angripas effektivare från en mer teoretisk horisont, i syfte att räta ut de praktiska frågetecknen.

– Det kan nog ibland, i alla fall inledningsvis under studierna, vara svårt för en praktiskt yrkesverksam jurist, exempelvis en advokat, att släppa partsperspektivet och inta ett mer objektivt förhållningsätt till forskningsfrågorna.

Ingen särbehandling
Doktorandantagningen sker genom ett meritokratiskt förfarande, och en yrkesverksam jurist som söker till forskarutbildningen söker på samma villkor som andra.

– Vi har inget uttalat mål att få fler yrkesverksamma att doktorera och ser ingen anledning att särbehandla dem så att det blir mer attraktivt att göra akademisk karriär. Men självklart välkomnar vi också praktiker till forskarutbildningen. Ett relevant hinder för dem att söka till forskarutbildningen är dock lönen – det är inte självklart att exempelvis en advokat kan tänka sig att leva på drygt 25 000 före skatt under fyra år. En annan utmaning är att det kan vara svårt att få praktiker att ägna sig åt doktorandstudierna med full kraft. Men det går. I slutet på förra året hade vi till exempel en numera juris doktor, Anders Fernlund (Månadens advokat i Advokaten nr 1 2019), som disputerade i immaterialrätt efter att ha bedrivit studier på halvtid kombinerat med advokatverksamhet och delägarskap på byrån, säger Teresa Simon-Almendal.

Juridicum litar till att de som känner ny­fikenhet och lust till forskning och akademisk verksamhet söker sig dit. De som kommer in på utbildningen har kommit in för att deras forskningsprojekt anses hålla tillräcklig vetenskaplig höjd, och de går igenom programmet på samma villkor och med samma krav och obligatorier som övriga doktorander.

– Min erfarenhet är att doktorander med praktisk yrkesbakgrund bidrar på ett mycket positivt sätt till våra forskningsmiljöer. De är påfallande engagerade, vet vad de har lämnat och tycks uppskatta den akademiska miljön i stället. De är ofta lite äldre än den genomsnittliga doktoranden och deras mognad och erfarenhet uppskattas ofta. Jag har också noterat att de inte sällan tar sig an, lite grand som mentorer, de yngre doktoranderna.

Teresa Simon-Almendal tipsar den som är nyfiken på akademin att ta kontakt med Juridicum, ställa frågor om forskarutbildningen, bolla idéer och tankar som kanske kan leda till en projektansökan. Inom ramen för Juridicums olika institut och centra ges också en mängd seminarier, som ofta också riktas externt. De annonseras ut på Juridicums hemsida. Motsvarande re­kommendationer torde gälla även vid övriga universitet. ¶

Eva Ekholm

Annons
Annons