search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Rättshjälpsprocessen ska reformeras

Rättshjälpsprocessen ska reformeras. Syftet är att förenkla, effektivisera och främja en enhetlig rättshjälpshantering.

Rättshjälpen trädde i kraft 1997 och har efter sin tillkomst ändrats vid flera tillfällen. Sedan den statliga rättshjälpen gjordes generellt subsidiär till rättsskyddet i privata försäkringar har antalet rättshjälpsärenden minskat. En annan orsak till den successiva minskningen kan vara att inkomstgränsen för att omfattas av rättshjälp, 260 000 kr, inte har höjts på många år.

Rättshjälpen hanteras av flera myndigheter. Det kräver kostsam administration och innebär risk för oenhetlig rättstillämpning, att rättshjälpsprocessen blir otydlig för den enskilde samt att uppgifter om exempelvis återkrav inte alltid förs vidare som de ska.

En nära förestående utmaning är att fyra av Rättshjälpsmyndighetens fem medarbetare går i pension inom de närmaste två åren.

På uppdrag av Domstolsverket utreder nu Stefan Strömberg, före detta lagman, hur rättshjälpsprocessen kan och bör reformeras. Till sin hjälp har han en referensgrupp med representanter från bland annat Rättshjälpsmyndigheten, domstolar och Domstolsverket. Mia Edwall Insulander representerar Advokatsamfundet. Synpunkter från den breda gruppen advokater välkomnas också.

Stefan Strömberg konstaterar att det finns ett tydligt behov av att effektivisera hanteringen av rättshjälp, bland annat genom digital hantering av ansökningshandlingar och kostnadsräkningar.

– Vi behöver också granska om rätt uppgifter efterfrågas och lämnas in i ansökningar och kostnadsräkningar. Frågan ”hur mycket tjänar du” kan ge olika svar. Det är lätt att missa bidrag som egentligen ska räknas in, säger Stefan Strömberg.

En mer noggrann och enhetlig hantering kan leda till att vissa inte får rättshjälp eller att ombud inte får lika mycket betalt. Men om det leder till att pengar används på rätt sätt kan kanske gränserna för att få rättshjälp vidgas.

Även återkravshanteringen ses över.

– Vi bör exempelvis fundera på ett enhetligt sätt att driva in både rättshjälpsavgifter och krav som grundas på domslut, som böter eller skadestånd, så att den betalningsskyldige får en samlad faktura i stället för krav från flera håll.

Stefan Strömberg beskriver att det saknas ordentlig överblick, statistik och uppföljning av hur rättshjälpen fungerar.

– Ett exempel är den praktiska användningen av den så kallade rådgivningen. Enligt rättshjälpslagen har man rätt till två timmars inledande rådgivning som man får betala själv, till rättshjälpstaxa. Vi bedömer att det rimligen borde lämnas mer sådan rådgivning än vad vi kan se, men vet inte hur det hanteras och vilken betydelse rådgivningen har.

Rättshjälpsfrågor är bitvis komplicerade för domstolar. Att antalet rättshjälpsärenden är relativt lågt innebär att individer kan få större eller mindre erfarenhet av att hantera ärendena. Det kan ge skiftande tillämpning. Ytterligare ett problem är att ersättningsfrågan hanteras i direkt anslutning till förhandlingen i de fall då rätten beslutar om ersättning, vilket leder till tidspress.

– Under utredningen har domstolar också lämnat synpunkter om att det är problematiskt att bedöma om de som vill vara rättshjälpsbiträden har kompetens nog, såvida de inte är advokater eller biträdande jurister på advokatbyrå. Vi ser över om bedömningskriterierna kan tydliggöras, säger Stefan Strömberg.

Utredningen har hittills undersökt vilka behov som finns och ska nu titta på tänkbara lösningar.

– Vi ska rekommendera saker att arbeta vidare med och föreslå inriktning, men vi ger inte skarpa förslag nu i utredningsskedet, säger Stefan Strömberg.

Att ändra rättshjälpsprocessen kräver långsiktig planering. Det gäller att hålla samman och skapa system för lagstiftning, organisation, verksamhetsstöd, utbildning, riktlinjer etc.

– Förändringarna kommer främst att påverka biträden och domstolar, men syftet är att det ska gynna klienten. Både domstolar och biträden har ansvar för att främja ett välfungerande rättshjälpssystem som ger stöd och hjälp till dem som behöver det. En personlig reflektion är att det inte i för stor utsträckning får vara besparingskrav som driver justeringar av rättsligt bistånd. Det måste handla om att använda de resurser som finns på bästa sätt, avslutar Stefan Strömberg.

Rättshjälpsprocessen reformeras, synpunkter välkomnas

Den 15 oktober inleddes en utredning som ska leda fram till förslag på en reformerad rättshjälpsprocess i syfte att förenkla, effektivisera och främja en enhetlig rättshjälpshantering. Utredningen leds av Stefan Strömberg, före detta lagman, och utredningsdirektiven i sin helhet finns på Advokatsamfundets hemsida under rubriken Nyheter.

Utredare Stefan Strömberg välkomnar synpunkter på hur rättshjälpsprocessen skulle kunna effektiviseras och förbättras (alltså inte nivån på eller gränserna för rättshjälpen). Sådana synpunkter kan skickas till utredningens sekreterare Christina Weilander, christina.weilander@dom.se. Under våren planerar Advokatsamfundet också att arrangera ett seminarium, där advokater och biträdande jurister ska få lämna synpunkter i frågan om rättshjälpsprocessen. Datum för detta kommer att meddelas senare.

Eva Ekholm

Annons
Annons