search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Byråerna rustade för förändring

Digitalisering, krav på nya prismodeller och hård konkurrens ställer advokatbyråerna inför nya utmaningar. Satsningar på hög kompetens och ny teknik är nödvändiga för att lyckas i framtiden, menar advokaterna.

Vid årsskiftet 2019 lämnade samtliga delägare vid advokatfirman Lindahls Stockholmskontor byrån. I stället bildades två nya byråer, den större Cirio med ett tjugotal delägare plus drygt 70 anställda advokater och jurister, och Westerberg & Partners med elva delägare. De båda nya byråerna delar nu på det gamla kontoret ovanför Mood-gallerian i Stockholm.

Enligt David Frydlinger, managing partner vid Cirio, kom uppdelningen till som följd av en längre periods strategiska diskussioner inom det tidigare Stockholmskontoret. Det finns, menar David Frydlinger, en risk att stora organisationer blir tröga och får svårt att anpassa sig till förändringar.

Målet är att skapa en byrå stor nog för att ge kvalificerad rådgivning och kunna investera, men samtidigt rörlig och samkörd.

– Det blir en väldig kraft när alla går åt samma håll, säger David Frydlinger.

Även Ann Nilsson har bytt byrå efter många år på Danowsky & Partners. Hon är en av fyra advokater som vid årsskiftet lämnade byrån för att starta advokatbyrån L & L. Byrån satsar på en ny affärsmodell som bland annat innebär en högre grad av fasta priser och att inte lägga resurser på att utbilda unga jurister som kommer direkt ifrån universitetet.

– Vi tror på att jobba lite enklare, mer digitalt och på att erbjuda olika typer av paketerade lösningar, naturligtvis som komplement till det vanliga arbetet, förklarar Ann Nilsson.

Förändringar väcker tankar
Ann Nilsson ser flera förklaringar till de förändringar som sker just nu på den affärsjuridiska marknaden. Olika ekonomiska mål inom byråerna och stora skillnader i situationen i Stockholm och övriga landet är två av dem. Men också konkurrensen från nya aktörer.

– Jag tror att man sneglar på de nya spelarna som kommer, särskilt om de snabbt tar mycket av vardags­juridiken. Då måste man titta på vad de gör rätt. Avtal24 är ju till exempel helt transparenta med priserna, allt ligger öppet på hemsidan, framhåller Nilsson, som också tror att diskussionerna om arbetsvillkoren och arbetsbördan på advokatbyråerna kan spela in.

– Byråerna har brottats med svårigheter att attrahera de yngre juristerna. Det driver säkert också på förändringarna. Advokatbyrån måste vara en mer attraktiv arbetsgivare, säger hon.

David Frydlinger vill tona ned bilden av de stora förändringarna en smula.

– Det här är väl något som händer från tid till annan och som ligger lite i advokatbyråns natur. Det är ett väldigt entreprenöriellt jobb med stor frihet, så den som inte är helt nöjd vill gärna prova på något annat, säger han.

Han tror samtidigt att den tekniska utvecklingen i branschen kan spela en viss roll.

– Förändringarna, som AI, kan dra igång en massa tankar. Så var det för oss i alla fall.

David Frydlinger varnar dock för en övertro på teknikens möjligheter.

– Man kan inte ha teknik som strategi. Att jobba med teknik och tekniklösningar för deras egen skull är feltänkt. Alla kommer att ha den här tekniken, så det blir en hygienfaktor, säger han.

Mannheimer Swartling är i dag den största advokatbyrån i Sverige. Under de senaste åren har dock huvudkonkurrenten Vinge knappat in på ledningen. Det är en utveckling som managing partnern Jan Dernestam välkomnar. Sverige behöver minst två riktigt stora byråer för att kunna konkurrera med de stora internationella, främst brittiska, byråerna som också vill vara med och ta delar av de riktigt stora och lönsamma transaktionerna, anser han.

Jan Dernestam har förstås noterat de förändringar som pågår bland konkurrenterna. Men han konstaterar att hans byrå och Vinge är påfallande stabila både i sin struktur och i intäkter.

– De som inte har riktigt klart fokus om vem de är till för och vad som är kärnan i verksamheten, de har haft det lite tuffare, säger Dernestam.

Här spelar den tekniska utvecklingen en roll: byråer som inte hinner med eller förmår investera för att automatisera den enklare juridiken får helt enkelt svårt att ta betalt för sina tjänster.

Enligt Jan Dernestam sjönk betalningsviljan för enklare arbete, som due diligence, redan i och med finanskrisen.

– Digitaliseringen innebär att vi får ekonomi i det och att klienterna får en vettig kostnad. Man kan säga att tekniken kommer ikapp behovet, konstaterar Dernestam.

Kan bli kortsiktigt
Mannheimer Swartling har gjort, och gör fortlöpande, stora investeringar i digitalisering av verksamheten, bland annat inom artificiell intelligens, AI. Byrån inrättade nyligen en egen affärsenhet för att hantera sitt innovationsarbete, MSA Innovation Lab, som bland annat ska stödja nya företag inom legal tech och samarbeta med nystartade företag som utvecklar applikationer för byrån och dess klienter.

Satsningarna underlättas av byråns vinstdelningssystem, ett rent lockstepssystem där delägarna delar lika på vinsten, menar Jan Dernestam, som inte delar Charlotta Kronblads uppfattning om att det skulle vara svårt att driva fram investeringar i ett partnerskap. Tvärtom har partnerskapet ett försteg framför aktiebolag.

– Vi behöver aldrig lämna någon kvartalsrapport till börsen för att visa analytikerna hur lönsamma vi är. Vi har fem–tioårsperspektiv på allt vi gör, säger Dernestam.

Även Ann Nilsson och David Frydlinger är helt inställda på att ta kostnaderna för att fortsätta digitalisera.

– Det kostar pengar, absolut. Men vi köper det som vi upplever är efterfrågat, säger Ann Nilsson, som tror att satsningen på längre sikt kan innebära besparingar då arbetet blir mer effektivt.

Till skillnad från Jan Dernestam tycker Ann Nilsson att det ligger en del i Charlotta Kronblads analys av advokatbyråernas inbyggda motstånd mot investeringar.

– Den traditionella modellen med ett antal delägare i toppen som tjänar pengar på att många biträdande jurister jobbar många timmar, den står i motsättning till att vilja effektivisera, säger hon, och varnar för att modellen kan leda till kortsiktiga beslut.

Transparens önskas
Det är ingen tvekan om att konkurrensen är hård på dagens affärsjuridiska marknad. Det går inte att, med Jan Dernestams ord, ”sitta och vänta på de flygande stekta sparvarna”. Prispressen på den enklare juridiken är också ett faktum, anser alla de intervjuade advokaterna.

– 1996, när jag började, tog vi mer än dubbelt så mycket betalt för ett låneavtal än vi gör i dag. Då har vi ändå bättre marginaler på det i dag. Tack vare tekniken. Teknisk utveckling hittills har betytt att klienterna har fått sänkta kostnader samtidigt som vi har bibehållit lönsamheten och kan jobba effektivare, förklarar Jan Dernestam.

Priserna på den högkvalificerade rådgivningen har dock inte upplevt samma tryck nedåt.

– Typiskt sett tror jag att en advokatbyrå ibland gör misstaget att ta för mycket betalt för okomplicerad rådgivning och för lite betalt för väldigt komplicerad rådgivning, där betalningsviljan finns, säger Jan Dernestam, som berättar att hans byrå numera ofta rekommenderar klienterna att också samarbeta med en mindre och billigare byrå för den löpande dag-till-dag-juridiken.

– Vi har höga timarvoden, bland de högsta. Men vi anser också att man får absolut mest för pengarna. Anledningen till våra höga timarvoden är att vi investerar hundratals miljoner i teknik och utbildning varje år, fastslår Jan Dernestam.

Dernestam konstaterar också att många av byråns klienter, bolagjuristerna på de stora bolagen, tidigare har arbetat på Mannheimer Swartling eller någon annan advokatbyrå. Klienterna har därmed förståelse för prisnivån på det svåra arbetet och vet dessutom hur prissättningen går till. Detta borgar för transparens i prissättningen, anser Jan Dernestam.

Det traditionella sättet för advokater att ta betalt, per timme, tillämpas fortfarande bland affärsadvokaterna. Men det är inte alls så allenarådande som det ibland kan framställas, påpekar både Jan Dernestam och Davis Frydlinger.

– Vi tar betalt på det sätt som våra klienter vill att vi ska ta betalt, annars hade vi inte fått betalt, säger Dernestam.

Så gör även Cirio.

– Vi jobbar med alla modeller som finns, och så har vi gjort i många år. Många vill ha rörligt pris, andra fast pris, berättar David Frydlinger.

Enligt Ann Nilsson efterfrågar kunderna mer transparenta priser och mer teknik. L &L:s löfte om fasta priser på rådgivning är ett sätt att försöka möta detta.

– Vi ska också ha mer av paketerade lösningar, som abonnemang. Klienten betalar en fast månadsavgift och får ringa eller mejla så mycket de behöver, säger Ann Nilsson.

Hon berättar att hon och hennes tre kolleger har testat modellen, med gott resultat. Kunderna ringde oftare och ställde mer frågor, när de slapp känna att varje samtal kom på räkningen.

Rekrytering en utmaning
En uppmärksammad fråga inom advokatbyråvärlden under senare år är medarbetarnas arbetssituation och vikten av att de ska kunna kombinera livet med ett normalt familjeliv. Här har utmanarna som Fondia profilerat sig starkt (se artikel på s. 42).

Även David Frydlinger ser den sociala hållbarheten som en viktig framtidsutmaning för advokatbyråerna. Det handlar inte bara om arbetsmiljö utan också om att kunna attrahera de bästa talangerna, anser han.

– Jag ser den sociala hållbarheten som en branschviktig fråga, där vi också behöver involvera klienterna i dialog. Fler och fler klienter säger i alla fall att de gärna ser att advokatbyråer har en högre grad av hållbarhet. Samtidigt kräver många tillgänglighet mer eller mindre 24/7, konstaterar David Frydlinger och fortsätter:

– Det är förståeligt, den affärsjuridiska logiken fungerar så. Men här har man en utmaning att få till det, så att vi kan vara tillgängliga på absolut bästa sätt. Det krävs för att vi på sikt ska kunna vinna slaget på marknaden, genom att ha de bästa talangerna.

Jan Dernestam upplever än så länge inga svårigheter att rekrytera unga talanger, trots att arbetet kräver många timmar och en hård satsning. Byråns medarbetarundersökningar visar också att medarbetarna trivs och upplever arbetet som stimulerande.

– Utmaningen blir då snarast att tillhandahålla en hållbar arbetsmiljö så att våra medarbetare trots sin höga arbetsbelastning långsiktigt fortsätter att känna arbetsglädje. Det är krävande att vara konsult så man måste verkligen utnyttja den stora flexibilitet som yrket samtidigt innebär och ta det lite lugnare när arbetet så medger. Där har vi som delägare ett stort ansvar att visa ett modernt ledarskap, säger Jan Dernestam.

Advokat borgar för kvalitet
Det är numera inte bara advokater som konkurrerar om företagsklienterna. Även aktörer som Fondia, Avtal24 och LegalWorks tar andelar på marknaden, utan att behöva följa de advokatetiska reglerna.

För såväl David Frydlinger som Ann Nilsson var det dock självklart att fortsätta att verka inom en advokatbyrå, och att de nya byråerna skulle stanna inom samfundet.

– Det lämnar en garanti för att man håller rent från intressekonflikter. Det finns även andra aspekter, men i grund och botten tycker jag att det är väldigt mycket det det handlar om, att vi ska tillgodose klientens intressen och inga andra intressen, säger David Frydlinger.

Och Ann Nilsson ser medlemskapet i Advokatsamfundet som en kvalitetsstämpel.

– Det ligger mycket kvalitet i de krav som ställs, vi har de vägledande reglerna, försäkringar, utbildningskrav, säger hon.

Även Jan Dernestam ser varumärket advokat som starkt och viktigt, och kanske till och med ännu viktigare i framtiden. Han pekar bland annat på den lagstadgade sekretessen, ”legal privilege”, som betydelsefull för många företag.

– Inte för att dölja något för myndigheter, utan som ett rent rättssäkerhetsperspektiv för enskilda företag. Det skyddet har man inte om man inte är advokat, påpekar Dernestam.

Tudelad utveckling
Hård konkurrens om både klienter och medarbetare och stora satsningar på teknik är alltså de affärsjuridiska advokatbyråernas verklighet i dag. Vad har vi då att vänta framöver?

– Det tycker jag ska bli intressant att se, säger David Frydlinger, som konstaterar att vi länge levt med en högkonjunktur.

– Vid en lågkonjunktur sållas agnarna från vetet. Det får visa sig vilka som har levt på högkonjunkturen, och vilka som har en långsiktig plan att jobba mot, fastslår Frydlinger som inte är otrolig för Cirios skull.

Både Ann Nilsson och David Frydlinger pekar på en tudelad utveckling.

– Å ena sidan pågår en standardisering, en produktifiering. Å andra sidan blir marknaden allt mer komplex. Där har ju advokaten en utmaning, att försöka tillhandahålla affärsjuridiska lösningar som inte blir för komplexa och försöka hjälpa sina klienter att navigera i det landskapet, säger David Frydlinger.

Ann Nilsson är övertygad om att betalningsviljan för den enkla juridiken kommer att fortsätta att sjunka. Advokaterna får också räkna med att bli mer som andra konsulter, menar hon.

– Jag tror absolut att, oavsett om vi vill eller inte, så blir advokatvärlden mer transparent. Mystiken kring advokaten kommer att skingras.

Jan Dernestam tror på en fortsatt uppdelning mellan olika typer av advokatbyråer, där de stora byråerna och de högspecialiserade nischbyråerna har störst förutsättningar att lyckas.

– Mellanskiktsbyråerna som ska vara allt för alla kommer att ha det tuffare, säger Dernestam, som också hoppas på att advokatbyråerna inom en överskådlig framtid ska ha hälften kvinnor bland delägarna.

– Här ser jag också behovet av att erbjuda hållbara arbetsplatser, i vid mening. Det ska vara lockande att arbeta här och man ska kunna ha ett liv utanför byrån också, fortsätter han.

David Frydlinger håller inte med om Dernestams beskrivning av en fortsatt uppdelning.

– Idén om att framtiden tillhör stor- och nischbyråerna har blivit som en slags sanning som ingen ifrågasätter. Det är klientnyttan som styr och eftersom advokatverksamhet inte bygger på skalfördelar och man kan nischa sig även inom stora byråer har storlek och klientnytta lågt samband. I framtiden kommer advokatbyråer av alla storlekar att finnas, säger han. 

Ulrika Öster

Annons
Annons