Forskande advokater Forskar om vems intresse som ska väga tyngst

Henrik Bengtsson, advokat och partner vid advokatfirman Delphi, inledde i höstas forskarstudier vid Stockholms universitet.

– Jag har valt att fördjupa mig i proportionalitetsbedömningar när domstolen prövar en ansökan om exempelvis intrångsundersökning, edition och interimistiska förbud inom immaterialrätten. Jag har arbetat med ämnet på olika sätt under 20 år och vill nu sammanfatta den kunskap och erfarenhet jag har samlat på mig, och lyfta nivån genom akademisk analys.

Henrik Bengtssons första artikel 1999, Intrångsundersökning i NIR, handlade om intrångsundersökningar och proportionalitet. Han har drivit flera mål där frågan har varit central, bland annat i HD och i Patent- och marknadsöverdomstolen. För elva år sedan skrev han också en bok i ämnet, Åtgärder vid immaterialrättsintrång, tillsammans med advokat Ralf Lyxell.

– Jag har också haft ett starkt intresse för mänskliga rättigheter sedan studierna och i dag kommer det in i processer om immaterialrätt på ett annat sätt än tidigare, berättar Henrik Bengtsson.

Han nämner att forskningen underlättas av att det sedan 1 oktober 2016 finns patent- och marknadsdomstolar. Det innebär att man för första gången kan få all praxis samlad, tidigare var informationen utspridd på domstolar i olika delar av landet.

När görs proportionalitets­avvägningar?
Rättsutvecklingen internationellt har förändrats till att man numera gör proportionalitetsavvägningar mellan olika grundläggande rättigheter. EU-domstolen anvisar också att det är ett viktigt element i olika prövningar.

– Svenska domstolar är fortfarande relativt ovana vid proportionalitetsbedömningar, men det har utvecklats mycket under senare år, säger Henrik Bengtsson.

En proportionalitetsavvägning kan till exempel göras vid intrång i läkemedelspatent där det inte finns alternativ; då vill rättighetshavaren ha förbud, medan svaranden menar att ett förbud inte är proportionerligt med samhällsintresset av att kunna förskriva exempelvis en aids- eller cancermedicin. I en sådan situation ska intressena vägas mot varandra. Det kan också handla om personlig integritet, exempelvis när en rättighetsinnehavare begär ut information om vem som har fildelat filmer. Men abonnenten är kanske inte den enda person som har använt en internetuppkoppling.

– Jag hade ett fall som rörde fildelning av pornografiskt material och jag hävdade för min klients räkning att det skulle vara integritetskränkande att få hem kravbrev om detta om internetuppkopplingen använts av någon annan. Men domstolen gick inte på den linjen, skrattar Henrik Bengtsson.

Heltidsarbete och heltidsstudier Henrik Bengtsson berättar att han ofta får frågan om man har undervisningsskyldighet som forskarstudent, men det har man inte. Däremot går det att förlänga doktorandtiden med ett år om man jobbar 20 procent. Själv är han så kallad företagsfinansierad doktorand och jobbar heltid vid sidan av forskarstudierna, vilket förstås kräver en del.

– Jag skriver varje söndag, på kvällar när jag inte jobbar, på semestrar. Jag får stjäla tid. Men det är en väsentlig skillnad att forska när man har jobbat 20 år jämfört med om man kommer direkt från universitet. Jag är van vid att producera text och har varit ombud inom mitt forskningsområde, drivit ett hundratal mål och varit inblandad i lagstiftningsärendena. Om du kommer direkt från universitetet är det nog svårt att hålla samma tempo.

Efter 20 år som advokat, med inriktning på det specifika ämnet, finns det då risk att i forskningen söka stöd för en förutbestämd åsikt?

– Jag har företrätt parter på båda sidor och har sett de här frågorna från två håll, så jag upplever att risken för bias elimineras. Vissa advokater tycker att det är ”farligt” att skriva sin uppfattning, men jag ser inga större risker, säger Henrik Bengtsson.

Han forskar gärna vidare efter disputationen och tänker fortsätta arbeta som advokat, men vill också undervisa mer och kanske bli mer permanent knuten till universitetet.

– Advokater, domare och åklagare föreläser ofta på specialkurserna i slutet av juristutbildningen. Det brukar vara uppskattat med den sortens verklighetsnära undervisning. Jag tycker privat att har man fått en utbildning gratis, som man får i Sverige, ska man ge tillbaka till universitetet. Därför har jag undervisat i princip sedan jag började jobba.

Mer forskning behövs
Henrik Bengtsson tycker att det borde forskas mer inom juridiken, exempelvis om svenska domstolars förhållande till EU-rätten. Han tror också att universitetens rättsvetenskapliga forskning skulle gagnas om fler domare, advokater och åklagare forskade.

– Inte minst bland domare är det ovanligt att forska, det finns några få som jag känner till. Här skiljer sig Sverige från exempelvis Tyskland, Österrike och Nederländerna, där är många inom rättsväsendet även akademiskt verksamma. Det kan bero på att akademisk utbildning har högre status där, eller att det är lättare att kombinera forskning med yrkesverksamhet.

Efter uppmaningen till branschkollegorna att satsa på forskning har Henrik Bengtsson några råd till andra advokater som är nyfikna på att forska:

– Jag rekommenderar att du ska välja ett ämne du har arbetat mycket med och att du ska samla forskningsidéer under en tid in­nan du skriver projektbeskrivningen som behövs för ansökan. Och hitta en miljö där du trivs med att skriva – jag sitter på vårt sommarställe, där har jag bra förutsättningar.

Henrik Bengtsson

Henrik Bengtsson är advokat och partner vid advokatfirman Delphi. Sedan september 2018 är han även doktorand vid Stockholms universitet. Arbetstiteln på hans blivande avhandling är ”Proportionalitetsprincipen i immaterialrättens bevisanskaffnings- och sanktionssystem”. Huvudhandledare är docent Åsa Hellstadius, Stockholms universitet. Handledare är professor Peter Westberg, Lunds universitet.

Eva Ekholm